Kort sagt: Bristen på riskkapital, framför allt för nystartade bolag, har lett till ett nytt förhållningssätt bland många entreprenörer. Det gäller att parallellt med intensivt utvecklingsarbete också köra konsultuppdrag för att tjäna egna pengar.
Även om det är klokt med tidig marknadskontakt har det nya förhållningssättet närmast utvecklat sig till en ideologi – antiriskkapitalismen – som kan komma att fälla lovande projekt.
Av Thomas Frostberg
De otroliga åren 1999-2000 hade sina tydliga nackdelar, bland annat med riskkapitalfinansierade bolag som med ägarnas goda minne kunde expandera hejdlöst utan att tänka på varken kostnader eller hur marknaden egentligen såg ut, om den ens fanns.
Sedan dess har pendeln svängt över ordentligt åt andra hållet och nu ser den ut att ha fastnat där. Riskkapitalisterna har gått från att vara näringslivets hjältar till att utpekas som snåljåpar, utan tankar på samhällets bästa. Det skulle behövas mer riskvilligt kapital till nystartade bolag för att skapa nya framgångssagor, men ändå går investeringarna främst till bolag i expansionsfas.
Denna utveckling är välkänd, men konsekvenserna är mindre uppmärksammade. Innovatörer och entreprenörer har inte suttit still under konjunkturnedgången. I stället har de fått bli sina egna riskkapitalister. Utvecklingen bedrivs parallellt med konsultuppdrag eller vanliga anställningar, med effekten att tiden till färdig produkt och marknadslansering blir betydligt längre.
Det har gått så långt att fler och fler företag som vi intervjuar nu stoltserar med att de minsann inte har något riskkapital. I grunden är det givetvis sunt om ett bolag kan drivas med egna intäkter från dag ett och därmed finansiera sin egen utveckling. Om inte annat så innebär det en tidig och löpande kontakt med marknaden samtidigt som det blir viktigare att hålla koll på kostnaderna. Rapidus har också byggts enligt dessa principer, men därmed inte sagt att det är bästa vägen för alla typer av bolag.
En intressant studie från Nutek och Svenska Riskkapitalföreningen visar att bolag med tillgång till riskkapital växer snabbare än andra företag – inte bara i fråga om personal, utan ännu mer när det gäller omsättning.
Det är alltid en fara när utvecklingen börjar likna Följa John. Precis som att många bolag aldrig borde ha sökt eller fått riskkapital under IT-uppgången är faran stor när det blivit trendigt att inte ha riskkapital. Det ligger då nära till hands att tro att slutsatsen inte bygger på en strategisk analys av bolagets bästa. För varför ska avancerad mjukvaruutveckling bedrivas över tre års tid finansierad via konsultverksamhet, i stället för på kanske en tredjedel av tiden med hjälp av riskkapital?
Risken är att andra bolag hinner ut på marknaden först, eller att marknadsförutsättningarna ändras så att produkten inte längre behövs. Dessutom kommer det ändå i de flesta fall att krävas kapital i samband med marknadslanseringen, oavsett om bolaget sköter försäljning och distribution själv eller ska bygga ett partnernätverk.
Samtidigt har det inte funnits så många alternativ till egenfinansierad utveckling, så länge riskkapitalbolagen hållit hårt i pengarna. Det visar sig också genom att de bästa kandidaterna låter bli att ens lägga tid på kapitalsökande. Både antalet förfrågningar och kvaliteten har försämrats under året, visar en enkät från VækstFonden och den danska riskkapitalföreningen DVCA.
Möjligen ligger en kursändring runt hörnet. Både den danska och svenska riskkapitalbranschen väntar sig en förbättrad konjunktur under nästa år, enligt de senaste kvartalsrapporterna. De danska riskkapitalbolagen räknar dessutom med att öka sina investeringar redan under innevarande kvartal, efter ett i övrigt magert år.
Det är en viktig signal för många utvecklingsbolag. Då är det viktigt att entreprenörerna inte har låst sig vid en antiriskkapitalstrategi.
