Kort sagt: Ideonföretaget Glycorex Transplantation har en mycket lovande produkt, men ännu har den bara utnyttjats i en handfull transplantationer. Utvecklingsarbetet har pågått ända sedan mitten av 90-talet, men en lång startsträcka är oundviklig i sammanhanget. Positiva behandlingsresultat gör att bolaget nu har chans att slå igenom med sin metod. Risken är bara att pengarna tar slut innan tekniken hunnit spridas, trots en framgångsrik emission i veckan.
Av Lisa Kirsebom
Tiotusentals organtransplantationer genomförs varje år runt om i världen. Behovet är dock betydligt större – organbrist är ett allvarligt problem.
Transplantation av njure, och i någon mån lever, är unik på så sätt att donatorn kan vara en levande person. Man klarar sig med en njure, och med delar av en lever.
Njurtransplantationer är den första marknaden för Glycorex produkt GlycoSorb-AB0. GlycoSorb är ett filter som tar bort antikroppar ur mottagarens blod, vilket kraftigt minskar risken för avstötning av det nya organet. På så vis behöver inte donator och mottagare ha samma blodgrupp, och antalet möjliga transplantationer ökar.
Men lyftet för Glycorex, börsnoterat sedan 2001, har inte kommit. I veckan avslutades en emission som gav bolaget 20 miljoner till i kassan. Försäljningen av blodfiltren går sakta och någon vinst har ännu inte synts till. De första nio månaderna i år omsattes strax över en miljon kronor, med ett negativt resultat på 15 miljoner.
Skälen till det låga tempot är framför allt medicinska.
En transplantation är ett kritiskt ingrepp. Att en njure verkar fungera en vecka efter en operation betyder inte att den fungerar efter en månad, eller ett år. Ju längre tid patienterna lever med sitt nya organ, desto starkare blir Glycorex försäljningsargument. Det senaste halvåret har en del genombrott skett som kan visa sig mycket betydelsefulla. De transplanterade organen hos de första patienterna, som opererades vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och vid Huddinge Universitetssjukhus utanför Stockholm, fungerar fortfarande efter omkring två år. Behandlingsresultat publicerades i den medicinska tidskriften Transplantation i augusti och svenska läkare har börjat berätta om GlycoSorb på internationella transplantationsmöten.
Sent omsider kommer bollen i rullning. Det finns dock några gupp på vägen mot storvinst:
– Tekniken berör hittills bara en mindre del av alla transplantationsfall. Mindre än hälften av njurtransplantationerna i Sverige görs från levande donator och i två tredjedelar av de fallen matchar blodgrupperna. Det är de resterande ca 35 procenten som skulle ha glädje av blodfiltret. Företagets egen prognos, en fördubbling av antalet möjliga transplantationer, styrks inte av någon av Rapidus källor inom vården.
– Målet i länder som Sverige och USA har länge varit att öka organtillgången genom fler transplantationer från avlidna. Det vill man uppnå genom information, förbättrade samarbeten och organregister. Framgångar i det arbetet är snarast ett hinder för spridningen av GlycoSorb, även om produkten testas för användning också vid transplantationer från avlidna.
– Kostnaden för att använda GlycoSorb ligger på ungefär 200.000 kronor per patient. Det är en god affär sett i ett större perspektiv – en patient som inte får en ny njure utan måste fortsätta genomgå dialys kostar mer. De vinsterna ligger dock någon annanstans i vårdapparaten, och det är inte säkert att varje transplantationscentrum kan göra den nödvändiga satsningen.
– På USA-marknaden, företagets viktigaste, har man ännu inte fått sin produkt godkänd. En första ansökan har lämnats in till FDA i år, och något svar har ännu inte kommit. Processen kan dra ut på tiden och försena företagets vinst.
Plussidan väger dock tyngre:
– Allt tyder på att behandlingen fungerar. En trettioprocentig ökning av antalet transplantationer från levande givare vore värdefull.
– Organ från levande donatorer fungerar betydligt bättre än de från avlidna. Transplantationer från levande givare går dessutom att planera omsorgsfullt.
– I vissa kulturer, exempelvis den japanska, upplevs det som oetiskt att ta organ från avlidna. Intresset är stort för bättre möjligheter att transplantera levandes organ.
Målet med Glycorex Transplantations senaste emission är att bolaget ska nå vinst, eller åtminstone ett nollresultat. Enligt uppgifter från företaget behövs omkring tio nya sjukhus som kunder, vilket man hoppas uppnå inom något år. Framgången lär huvudsakligen vara beroende av skicklig marknadsföring och distribution, något som det lilla Lundaföretaget valt att sköta själv.
Medicintekniska bolag gör i allmänhet erfarenheten att försäljningsgenombrottet dröjer längre än man tror, och att vägen dit blir dyrare än beräknat. Det finns inget som tyder på att Glycorex skulle vara ett undantag. Om inte pengarna räcker behöver företaget ta in mer, eller fundera på en alternativ strategi för att säkra ekonomin. Ett samarbete med etablerade distributörer eller marknadsförare skulle skynda på processen. Att sälja produkten till en större tillverkare är en mer drastisk utväg, som annars till slut kan visa sig nödvändig.
Det vore beklagligt om en så lovande teknik hölls tillbaka av bristande resurser.
