Kort sagt: På tisdag presenterar den nordiska barriärbekämparen Poul Schlüter sin barriärrapport, som bland annat omfattar Öresundsregionen. Rapidus vill gärna tro att det nu äntligen sker något. För med utgångspunkt i Öresundspendlaren Rikke Kofods vardag, som vi berättar om i dag, är det bara att instämma i hennes åsikt:
Integrationsprocessen är slö, trög och oengagerad.
Av Keld Broksø
Danska Rikke Kofod, 41 år, har bott i Sverige och arbetat i Danmark i nio år. Bron har stått där i tre år och fyra månader som en symbol för integrationen, men processen haltar på en rad områden – skatt, pensioner, hemarbetsplatser, information, A-kassa och utbildning.
Rikke har fyra barn och trivs med vardagen ett par mil nordost om Helsingborg.
— Det är härligt i Sverige, vi har 60 kilometer till närmaste skidbacke. Handlade allt det här bara om pengar i dag, så vore det lättare att bo i Danmark, konstaterar hon.
Rikke är speditör och hennes man egenföretagare i Danmark inom den grafiska branschen. Efter en period som konsult inom tullområdet förhandlar Rikke just nu om ett nytt jobb i Danmark. Och återigen kommer pendlarproblemen upp på bordet. Rapidus presenterar här ett axplock ur hennes vardag.
* Skatten
Rikke anser att systemet med olika skatteregler är irriterande och omoraliskt. Familjen använder svenska skolor, sjukhus, läkare, tandläkare och daghem – men skatten betalas till Danmark. Det ger problem med kommunen.
— Vi blir undersökta i minsta detalj. Kommunen är skeptisk och ofta negativ eftersom vi inte betalar skatt i kommunen. Reaktionen är begriplig, säger Rikke.
* Dyra daghemsplatser
Skattesystemet ger också extrakostnader, bland annat för daghemsplatser. Svenska taxor beräknas fortfarande i förhållande till bruttoinkomsten på vissa håll, där man inte infört maxtaxa. För Rikkes del betyder det dyrare dagisplatser, eftersom danska arbetsgivare inte betalar lika höga avgifter som svenska företag, utan skatten tas ut direkt på inkomsten som därför är högre.
— Mina beräkningar visar att jag betalar drygt tusen kronor mer i dagisavgift än en svensk granne med någorlunda samma nettoinkomst, berättar Rikke Kofod.
* Ingen kommunikation i skattefrågor
Det saknas också en kommunikation kring skattefrågorna över Sundet. Rikke har för nionde gången påmint den svenska skattemyndigheten om att hon betalar skatt i Danmark. Ändå krävs hon varje år på svensk skatt under hot om böter, om hon inte ännu en gång intygar att hon har noll kronor i svensk inkomst. Och fortfarande ger ränteavdraget problem. Sammanställningar över danska räntor kommer normalt sett vid andra tidpunkter än för svenska räntor.
De två danska skattecenter som ska ta sig an skattefrågor från pendlare från Sverige med arbete i Danmark har ännu inte fått ett officiellt öppningsdatum.
* Dyra banköverföringar
Varje månad kostar det Rikke att få pengar överförda från sitt danska lönekonto till ett svenskt bankkonto. Pengarna ska växlas och det kan gå ett par dagar innan överföringen är effektuerad. Alla banker har nämligen inte system som är uppkopplade på tvärs över Sundet.
* Besvärliga pensioner
När man är dansk gränsgångare finns det inte något avdrag, om man önskar pensionsspara i boendelandet Sverige. För det krävs att man är skattepliktig i Sverige. Problemet kommer möjligen att lösas i det kommande skatteavtalet över Sundet.
* Osäkerhet kring hemarbetsplatser
Problemen kring hemarbetsplatser är officiellt lösta. Tidigare skulle danska arbetsgivare även betala svenska sociala avgifter för anställda som var bosatta i Sverige och jobbade hemifrån, även om det bara gällde några timmar i veckan. Det har lösts genom ett avtal mellan svenska och danska myndigheter, förutsatt att mer än hälften av arbetet utförs i Danmark.
— Men hur slår man fast den arbetsfördelningen och hur bevisar man den? I mina förhandlingar med en ny arbetsgivare i Danmark ska vi vara säkra på att vi håller oss inom reglerna. Det är omständligt att få det med i ett nytt kontrakt, säger Rikke.
* Orättvist a-kassesystem
Rikke är medlem av Den Kristelige Fagforening i Danmark och dess arbetslöshetskassa. Men i Sverige får hon inget ut av det om hon skulle bli arbetslös. Hon kan inte få pengarna utbetalda i Sverige, med mindre än att hon omgående går över till en svensk a-kassa.
* Besvär med meritöverföring
Rikke beslutade som 36-åring att hon ville läsa nordiska språk vid Lunds universitet, vid sidan av sitt arbete. Det var svårt att få danska meriter överförda och hon kompletterade därför sin tidigare gymnasieexamen. Efter en utdragen kamp under ett par år kom hon till sist in på universitetet i Lund, men då var det för sent på grund av tillökning i familjen.
Resignation.
Rikke börjar nu resignera över alla problem som möter en Öresundspendlare.
— EU borde ta upp problemen, men man orkar inte slåss så mycket för det, säger Rikke.
Och när det gäller politikerna har hon följande betyg att ge för integrationsinsatsen:
— Slö, trög och oengagerad.
RAPIDUS SLUTSATS: Öresundsintegrationens dödläge, som Rikkes vardagshistoria är ett exempel på, är ett politiskt problem. Få av löftena i de politiska högtidstalen vid broinvigningen är uppfyllda. Utan att vi ännu vet exakt vad Poul Schlüter har i bakfickan när barriärrapporten offentliggörs på tisdag i Oslo, så skapar hans initiativ hopp och energi. Det viktiga är att ministrarna nu inte bara lyssnar på Schlüter, utan att de också kommer till handling. Rikkes historia visar att en lång väg återstår.
