Fredagens frukostmöte med entreprenören Christer Ericsson blev ett spännande samtal om Ericssons börskurs, flytande hotell och Krutrök från bränneriet Kronan i Luleå.
Över 140 personer anmälde sig till frukostmötet och alla fick inte plats. För dem, och alla andra som inte hade tillfälle att komma, bjuder Rapidus på ett snabbt referat.
Läste ni det? frågade Christer Ericsson publiken i ljusgården hos Ernst & Young. Någon påstod att det kommer ta trettio år innan Ericssons börskurser är tillbaka på gamla nivåer. Vilket trams!
Entreprenören Christer Ericsson är miljardär för andra gången i sitt liv. 1985 var han uträknad av många, utskälld och hånad efter att ha satsat ensidigt på offshore och förlorat om inte allt så i varje fall det mesta i bolaget Consafes konkurs. Idag leder han det globala affärsimperiet JCE-gruppen med förgreningar i bland annat skog, handel, IT, fastigheter och, återigen, offshore. Den 17 januari var han gäst på Rapidus första frukostmöte för året.
Rapidus Jan Wifstrand stod för frågorna, och sin vana trogen presenterade han kort några ur den månghövdad publiken, för att gästen skulle veta vilka han talade till – däribland Sam Aston från datahanteringsföretaget Apptus, Anna Holm från Öresundsbrokonsortiet och Malmös moderata kommunalråd Thorbjörn Lindhqvist.
Därefter löpte samtalet från bolagisering och offshorelönsamhet till Göteborgspolitikers oförståelse för flytande hotell och Malmöbolaget Consafe Infotechs samarbete med telejätten Ericsson.
Och så fanns det starksprit med i bilden, men det återkommer vi till.
Bara två dagar före mötet kunde Rapidus avslöja att JCE-gruppen skjuter till nya miljoner genom i telekonsultbolaget Consafe Infotech. Pengarna är en omvandling av det lån som JCE-gruppen förra året gav för att finansiera nedskärningar i Consafe. Christer Ericsson hävdade på onsdagsmorgonen att han inte tvekat inför kapitalinsatsen, och att han räknar med att Consafe Infotech kommer bli ett spjutspetsföretag när det kommit igenom svårigheterna. Detta beskrev han som en av fördelarna med en stor företagsfamilj; alltid går någon del bra, och där kan pengarna tas.
1989 grundade han Good Morning Hotels, en kedja som tio år senare såldes till hotellinvestmentbolaget Accor. Grundtanken var enkelt och billigt boende – någon gång faktiskt offshore, som i Göteborgs hamn där hotellet fick flyta på vattnet. Men Christer Ericsson sa sig ha dåliga erfarenheter av politiker i etableringsfrågor. Ett halvår tog det innan beslutsfattarna i Göteborg gav sig tid att ens titta på nybygget. Den långsamheten kostade både pengar och arbetstillfällen.
Miljardären och mångsysslaren hänvisade med ett leende till två tips han själv fått i livet: Syssla inte med produktion som folk förstår, då börjar de bara räkna på den. Och kom ihåg att det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse:
Jag förstår inte varför jag var så dum i Göteborg. Jag skulle bara lagt hotellet där, fällt landgången och kört igång. Då hade jag fått stöd. Efter påtryckning medger han att ytterligare ett tips kom med de två övriga. Det löd Vägen till rikedom går väldigt nära fängelsemuren. Under högljudd klagan från intervjuaren och skratt från publiken bedyrade Christer Ericsson att detta inte tillhör hans personliga deviser.
Hans egna råd till entreprenörer är av enklare slag: Stå med båda fötterna på jorden, tro på dig själv, översälj inte och var ärlig mot dina kunder.
Du har varit till sjöss, och arbetat i många tunga branscher, konstaterade Jan Wifstrand och fortsatte med ett finurligt leende; Du bangar väl inte för en sup på morgonen? Christer Ericsson medgav att en sådan kunde det bli någon gång, exempelvis vid besök i Danmark. Rätt vad det var åkte ur intervjuarens väska fram två snapsglas och en flaska Krutrök, från bränneriet Kronan i Luleå.
Det bränneriet har jag ägt i tre dagar, konstaterade Christer Ericsson. En snabb avyttring blev det, då ägaren konstaterade att han inte var på samma våglängd som företagets ledning. Ett litet missöde som han verkar ha svalt med samma jämnmod som supen – även om intervjuare och intervjuad enades om att Aalborg är godare.
Som traditionen på frukostmötena bjuder tackades Christer Ericsson med en liten gåva. Och vad ger man då en miljardär, frågade Jan Wifstrand publiken. Knappast någon hade väl kunnat gissa svaret på den frågan:
Fem torkade grisöron till älghunden där hemma.
Text: Lisa Kirsebom
Foto: Kristoffer Lindblad
Regionchef Ebbe Aagaard-Hallberg från Sparbanken Finn hälsar välkommen.
