Kort sagt: Flera utmaningar väntar forskarparken Symbions nya direktör Christina Hvid, som plötsligt fick ta över ledningen när styrelsen i förra veckan beordrade Elisabeth Grüner att gå med omedelbar verkan.
Bland annat lär det under nästa år bli aktuellt med fusionsdiskussioner mellan olika innovationsmiljøer.
Af Thomas Frostberg
Christina Hvid kommer på sätt och vis till ett väldukat bord. Videnskabsminister Helge Sander har just presenterat en politisk lösning som ger de danska innovationsmiljøerna 225 nya miljoner under åren 2003-2005. Tanken var tidigare att minska beloppet de kommande åren, men den besvärliga situationen på riskkapitalmarknaden har gjort det nödvändigt med fortsatta insatser för att hjälpa entreprenörer att ta sina allra första steg.
Dessutom utreds nu möjligheten att ge innovationsstöd i fler steg och med större belopp än bara dagens startbidrag på 750.000 kronor – också det en effekt av att riskkapitalbolagen dragit sig allt längre från såddfasen.
Men det är inte bara riskkapitalbolagen som går igenom en konsolideringsfas. De danska innovationsmiljøerna, för närvarande åtta till antalet, anses av kritikerna vara för många. Miljøerna utses för tre år i taget och sedan fördelas medlen mellan dem varje år. Den innevarande treårsperioden löper ut vid slutet av 2003 och nästa år kommer därför att präglas att förhandlingar om nya samarbeten.
Inför perioden 2001-2003 gick Symbion och CAT (Center for Avanceret Teknologi) samman och sökte gemensamt om status som innovationsmiljø. Samarbetet uppges ha fungerat hyggligt, men Symbion kommer att diskutera samarbeten med fler aktörer inför framtiden.
I sådana diskussioner har Symbion ett trumfkort i sin egen riskkapitalfond, Symbion Capital I, med 300 miljoner danska kronor. De offentliga innovationsmiljøpengarna måste nämligen matchas med privat kapital. Från årsskiftet höjs kravet från 15 till 18 procents medfinansiering och sannolikt blir det ännu högre i framtiden. Dessutom gäller det att kunna säkra de nystartade bolagens överlevnad och då kan fonden i nästa steg överbrygga gapet mellan det offentliga stödet och riskkapitalmarknaden.
Vid den årliga fördelningen av medel mellan innovationsmiljøerna kommer också förmågan att attrahera privat medfinansiering att väga allt tyngre.
I onsdags kom dessutom den sedan länge väntade inbjudan om att bygga och driva en ny biotekforskarpark på Tagensvej i Köpenhamn i närhet av BRIC (Biotech Research and Innovation Centre), Københavns Universitets Molekylærbiologisk Institut och Hovedstadens Sygehusfællesskabs forskningsenheter.
Att anbudsunderlaget dröjt beror på att staten inte ville göra om samma misstag som med IT-forskerparken i Ørestaden förra året, har videnskabsminister Helge Sander förklarat för Rapidus. Villkoren ansågs den gången som orimliga och kritiserades av bland andra Symbions direktör Elisabeth Grüner. Symbion kom till slut inte heller överens med sina partner i projektet, CAT och Novi, utan drog sig ur det gemensamma konsortiet.
Därför blir det intressant att se hur Symbion nu tänker agera i frågan om biotekforskarparken.
Det naturliga är att flera aktörer med bioteknikbakgrund går samman och bjuder på forskarparken. Om inte förr, så lär det då bli aktuellt med förhandlingar om tätare samarbeten som på sikt kan leda till direkta sammanslagningar.
Vinnaren i tävlingen om biotekforskarparken, där samhället ställer upp med gratis mark i 35 år, utses i maj nästa år. Då lär vi också få en ledtråd om hur de danska innovationsmiljøerna ska samarbeta i framtiden.
Fakta om Symbion:
Symbion är en av Danmarks största forskarparker och flyttade till Østerbro 1991. I lokalerna finns normalt mellan 70 och 80 entreprenörsföretag inom både IT och bioteknik.
Till skillnad från forskarbyar som Ideon är Symbion inte en plats för permanenta företagslokaler, utan nystartade bolag hyr in sig på tidsbegränsade kontrakt, vanligtvis i max tre år. Därför liknar Symbion på många sätt växthusverksamheten i svenska forskarparker, men i större skala.
Symbion är tillsammans med CAT en av åtta innovationsmiljøer i Danmark med ansvar för att fördela offentliga medel till nystartade projekt och bolag.
Forskarparken ägs av bland andra Lønmodtagernes Dyrtidsfond, Nordea, Danske Bank, Magistrenes Pensionskasse, Pensionskassen for Værkstedsfunktionærer i Jernet och Symbion Fonden.
