Kort sagt: Efter veckans lyckade 140-miljonersfinansiering av portföljbolaget Optillion förbereder sig nu riskkapitalbolaget Itact för sin första exit under nästa år.
Itact startade när IT-hypen var som mest hysterisk 1999-2000. Resan har krävt stora omställningar, men fem av sju portföljbolag är fortfarande igång och kassan rymmer drygt 50 miljoner. Men nu stängs Lundakontoret.
Av Thomas Frostberg
När de skånska IT-profilerna Jan G. Nilsson och Martin Gren i slutet av 1999 drog i gång sitt Lundabaserade riskkapitalbolag Itact var det inga problem att få in pengar, tvärtom. Intresset var ?för stort? och nyblivna IT-miljonärer kunde inte ta ett nej. De smög i stället bokstavligen in intresseanmälningar genom dörrspringan vid golvet.
Många hade sett framgångarna för Nilssons senaste skapelse, börsraketen SwitchCore, och ville vara med på nästa äventyr.
Itact fick ihop en fond med 314 miljoner svenska kronor från institutionella placerare som Sjätte AP-fonden, Skandia, Fischer Fondkommission och Wilh. Sonesson. En grupp förmögna privatpersoner fick också hänga med, men flera av dem har senare haft svårt att leva upp till sina ursprungliga investeringsåtaganden.
Av tio bolag blir det en stjärna och ett par hyfsade framgångar, brukar det heta i riskkapitalbranschen. Itact hann inte ens investera i tio bolag innan marknaden vände ner. I någorlunda tid drog man i bromsen för nya investeringar och har de senaste två åren enbart ägnat sig åt att vårda de befintliga bolagen.
Grundaren Jan G. Nilsson – serieentreprenör, men ingen förvaltare – har lämnat bolaget, men har kvar sin investering i fonden och ett direktägande i Optillion, som utvecklar transcievrar (sändare/mottagare) för fiberoptiska nätverk. Itact stängde i veckan sitt Lundakontor och är nu helt koncentrerat till Stockholm.
Från årsskiftet är försäljningar den nya inriktningen. Av den anledningen har organisationen nyligen stärkts på den finansiella sidan med Richard Goldman med bakgrund på Öhman fondkommission och Paribas. Itacts nuvarande VD Fredric Gunnarson, som varit med från starten, hoppas fortfarande på minst en stor framgång.
Förutom storsatsningen Optillion, som i onsdags fick in 140 miljoner från de befintliga ägarna Crescendo Ventures, Cisco Systems, Itact och Investor Growth Capital, ser han störst potential (och risk) i Ilevo och Innolite. Ilevo utvecklar bredbandslösningar via elnätet och Innolite teknik för framtida produktion av ännu mindre chip. Båda bolagen behöver få in ytterligare en omgång kapital för den fortsatta verksamheten.
GoalArt är på god väg och Comhat-Provexa lever i dag i stort sett av egen kraft. Lundabolaget GoalArt utvecklar system för att med artificiell intelligens sortera och värdera larmsignaler i till exempel industrin. Comhats produkt är antennhuvuden för radiolänk och bolaget har nyligen slagits samman med Provexa som tillverkar antenner till Ericsson.
Det är för tidigt att tala om några framgångar innan pengarna finns på Itacts konto, men flera intressanta faktorer har gjort att bolaget mitt i IT-krisen ändå har klarat sig så här långt.
* Stenhård fokusering på hårdvarulösningar, där kunskapen och kontaktnätet fanns. Inga inhopp i dotcom-branschen för att jaga snabba pengar.
* Stark tro på forskningsbaserade innovationsföretag. I bland har Itacts folk mer eller mindre fått övertyga forskare att våga kommersialisera sina upptäckter och idéer.
* Traditionella arbetsmetoder som kostnadskontroll. Trots nytt miljonkapital tvingas Optillion säga upp 40 av 110 anställda, i stället för att spendera pengarna på nyanställningar.
* Fokus på att nå färdiga produkter och få ut dem på marknaden.
* Balansen mellan den snabbrusande Jan G. Nilsson och den mer eftertänksamme Martin Gren, som med sin erfarenhet från Axis Communications har fått bromsa vildhästen Nilsson och se till att hans idéer paketerats på ett förnuftigt sätt.
