På tisdag går danskarna till Folketings-, läns- och kommunalval samtidigt, men tillväxt och sysselsättning står helt utanför valdebatten. Och Öresundsperspektivet, som för ett och ett halvt år sedan engagerade politiker och medier, går i stort sett inte att hitta idag.
Folketingsvalet gäller ett systemskifte, också kallat Rasmussen mot Rasmussen. Antingen behåller den socialdemokratiske statsministern Poul Nyrup Rasmussen sin post, eller blir oppositionsledaren Anders Fogh Rasmussen från det liberala Venstre statsminister.
I Köpenhamns kommun (som också är ett län) är situationen likartad. Striden står mellan den socialdemokratiske överborgmästaren Jens Kramer Mikkelsen och utmanaren Søren Pind från Venstre. I andra kommuner och län i området gäller motsvarande förhållanden.
Opinionsmätningarna pekar ut olika vinnare, så allt är möjligt nu. Men kampen har inte lyft valdebattens kvalitet. Ämnen som har betydelse för regionen måste upp till ytan, som näringspolitik och bekämpning av barriärer i Öresundsregionen.
Vad är det som gått snett? Jo, statsminister Poul Nyrup Rasmussen utlyste val med ett tema som oppositionen inte kan vara oenig med: Terrorn ska bekämpas. Med en kort valkampanj på tre veckor satsar politikerna då på den mest lättbegripliga gemensamma nämnaren, utlänningspolitiken. Skall den stramas åt eller inte?
Men socialdemokraterna och Venstre är överens om åtstramningar, det är bara en fråga om i vilken grad. Detta faktum ger en konstant risk för att tonen i valkampanjen tippar över mot att inte vara värdig ett demokratiskt samhälle.
Politikerna kan inte skylla på att tid saknas. Ryktena om valet är ett år gamla. Nej, brist på mod tar bort perspektiv och substans. Det är inte ens underhållande.
När det handlar om skatter, som är ett hett Öresundsämne, lyfter Venstre och stödpartiet Det konservative Folkeparti fram inkomstskatten. Men näringslivets villkor då? Hur är det till exempel med hotellmomsen i Malmö på 12,5 procent medan Köpenhamns hotell betalar 25? Kan det kallas harmonisering? Och brotaxorna? Vem arbetar för att sänka dem?
Svaren hänger i luften, även om man tittar på de två viktigaste köpenhamnska valhemsidorna, där det inte står ett konkret ord om Öresundsregionen. Titta på Jens Kramers sida http://www.kramer2001.dk eller Søren Pinds sida http://www.pind.nu . Bara Søren Pind använder ett par floskler om Öresund, men utan konkreta lösningar. Han skriver: Det finns ett behov av att bryta ner de barriärer som hindrar köpenhamnarna att använda sig av det kommunala utbudet på den andra sidan sundet och vice versa. Att bo i Malmö, arbeta i Köpenhamn, kanske få barntillsyn i Köpenhamn och utnyttja sport- och kulturutbudet på båda sidor sundet ska vara lika lätt som om man bodde i Roskilde.
Överborgmästare Kramer opponerar sig knappast, så länge han slipper ge lösningarna.
I rikspolitiken är Lene Espersen eller Gitte Seeberg från konservative bra gissningar på blivande borgerlig näringsminister. Men de två har drunknat i smutskastningen mellan Venstre och socialdemokraterna om utlänningar och äldrevård. Om Rapidus ska lyfta fram de konservativas nyckelfrågor för näringslivet är det färre administrativa bördor, färre skatter och avgifter, bättre villkor för entreprenörer och fokus på EU. Dessa frågor är det svårt att finna nu.
Kanske en expolitiker kan förklara frånvaron av ekonomiskt perspektiv. Christine Antorini, tidigare i folketinget för Socialistisk Folkeparti, nu chef för Forbrugerinformationen (motsvarande Konsumentverket), förklarar att det saknas prestige i politiska frågor som näringsliv, IT och forskning. Den paradoxen är extra chockerande i nedgångstider, då det handlar om överlevnad för hundratals företag.
Rapidus har tidigare drivit att Öresundstemat bör styra valkampanjen. Det ska förstås på det sättet att om man jämför de danska och svenska systemen när det gäller skatt och arbetsmarknad kan det ge allt det krut och den substans som den danska valrörelsen nu saknar. Sverige kan ge exempel på bland annat lägre skatt och längre föräldraledighet än i Danmark. Från Sverige kan Danmark alltså använda exemplets makt.
Politikerna har nu måndagen på sig att räta upp en deprimerande valrörelse.
