Kort sagt: Danska och svenska medier förmår inte hitta någon story” i spännande företagsidéer. När var en traditionell tidning senast först med att berätta om en bra idé? Vanligtvis dyker de inte upp på radarn förrän investerarna drar fram dem i ljuset.
Både entreprenörslust och arbetstillfällen går förlorade i denna saktfärdighet. Sommarens Roskildefestival bjöd dock på några undantag som alla kan lära av.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Utan en bra idé kan ingen entreprenör nå framgång. Utan pengar går det inte alls. Men pengarna kommer inte om ingen får höra om den goda idén. Det gäller att den görs synlig.
För många entreprenörer är detta ett berg att bestiga. Den goda idén måste komma ut i såväl sociala som journalistiska medier för att öka investerarnas aptit. Här finns en del att lära av Roskildefestivalen, som just lyckats väl med att få fram smarta men oprövade idéer i ljuset.
I fem år har Roskilde samarbetat med Danmarks Tekniska Universitet (DTU) om att använda rockfestivalen som testlabb för lösningar på framtidens utmaningar. Denna möjlighet uppstår när en tillfällig by med 130.000 människor byggs upp och rivs ner under några få dagar i juli månad.
Att idéerna blivit sällsynt synliga beror på en rad faktorer:
* Det handlar om unika idéer, från det roliga till det geniala. Detta återkommer vi till.
* Det finns en tydlig mediestrategi som visat sig mycket framgångsrik. Detta ger vi också några tips kring.
* Flera framgångsrika exempel på företag, så kallade fyrtorn, har skapats.
* Samarbetet har skapat en entusiasm som lyfter fram innovativa projekt.
På DTU har entreprenörskap blivit meriterande. Det ger helt enkelt studiepoäng vilket måste ses som nyskapande i den akademiska världen. Studenterna kämpar idag om att få komma in på festivalen med sina idéer. Det sker via ansökningar och väntelistor.
Senaste månaderna har över 100 DTU-elever varit igång med 20 projekt. Det handlar om handhygien, hantering av urin och avfall, vindkraftverk, gatubelysning med LED-lampor och som Rapidus kunde berätta igår om innovativ kylteknik.
Några av de tidigare idéfröna har idag vuxit till sig och blivit klockrena framgångsexempel med betalande kunder på konferenser och festivaler runtom i Europa:
* Volt (datorsystem för uppladdning av mobiltelefoner)
* DropBucket (effektiv avfallshantering via engångsbehållare)
* Kubio (modulbaserat sittplatskoncept till event)
Även ifjol gjorde Rapidus en snabbanalys om samarbetet mellan DTU och Roskildefestivalen. Då handlade det om det smått simpla förnuftet i att offentligt lyfta fram problemen — och be om innovation istället för specificerade lösningar. En slutsats som vi håller fast vid.
I år står det klart att utmaningen också ligger i att få innovativa idéer synliga i medier. Också här finns en del att lära på Roskildefestivalen.
Grundläggande är att utan entusiasm kommer det varken synlighet eller affärer. Entusiasmen ute hos enskilda ekonomijournalister skapas lättast genom att entreprenörsföretaget tydligt bryter av från konkurrenterna.
Ta ett projekt som Peefence. Ett festivalproblem är att urin på området luktar och därigenom skapar en dålig kundupplevelse. DTU uppfann en hoprullningsbar pissoar, en slags kissmatta, kallad Peefence. Den hängs på befintliga stängsel, men istället för att förpesta miljön rinner nu urinen ner i en slang på sidan av kissmattan och vidare ner i ett avlopp. Pissoaren tar inte stor plats, är lätt att transportera och kan återanvändas efter rengöring.
Uppfinningen fick igång medierna. Den gick ett formidabelt segertåg genom pressen. Just för att idén är unik, enkel och lite kul. Men storyn blev också insåld på ett skickligt sätt för att kunna komma igenom mediernas nålsöga.
Regel nummer 1: Gör något annat än alla andra. Och berätta historien bra. Antal värdelösa pressmeddelanden därute är oräkneligt. 99 procent hamnar direkt i papperskorgen.
Det kan låta enkelt, men hemläxan måste göras och man måste förstå journalistiska kriterier som nyhetsvärdering, relevans, överraskning och det ultimata önskemålet om en konflikt med gängse uppfattning. I princip allt detta uppfyller Peefence.
När det gäller att plantera nyheten, välj då hellre ett nischmedia (gärna Rapidus!) eller en fackjournalist istället för att plita ihop generella presskommunikéer. Ge också journalisten din nyhet exklusivt. Hellre slagkraftigt omtalande i ett media än små notiser i flera.
Då kan du få något att bygga vidare på, genom att hitta nya vinklar. Plötsligt blir ditt företag intressant i flera medier. Du har fått grepp om situationen när journalisterna börja kontakta dig för att få nyheter.
Klik her for at se dansk version af artikeln
