Först tar vi Malmö, sedan tar vi Norden. Så skulle den snabba utvecklingssagan för de nya folkrörelserna som gästade Rapidus “Efter jobbet”-möte på tisdagskvällen kunna sammanfattas. I rampljuset hos Årstiderna by the Sea med Tic Tac Interactive som värd stod Matilda Andersson från Pink Programming, och Adam Feldt och Per Ögren från Toughest. Men där någonstans slutar likheterna i strategi. Medan hinderbaneloppet Toughest drevs som företag från start, är Pink Programming fortfarande en förening som drivs enbart på ideellt engagemang.
– Vi har konstant växtvärk. Lyxproblemet är att intresset är så enormt att våra event blir fulltecknade på en-två timmar. Vårt mål för 2018 är att anställa någon på heltid, just för att kunna möta efterfrågan, säger Matilda Andersson, sponsoransvarig på föreningen som vill lära fler kvinnor och transpersoner att koda.
Det är å ena sidan ”fantastiskt”, menar Rapidus Jan Wifstrand, som håller i utfrågningen på scen. Men å andra sidan visar Pink Programmings framgångar att det finns hinder för kvinnor som vill lära sig programmera. Så varför lyckas just de?
– För det första tror jag att det är att vi faktiskt gör det. Varje månad arrangerar vi ett söndagsevent där alla får komma och testa programmering. Det är bara roligt, och det är det vi vill förmedla. Det ska inte spela någon roll vilken bakgrund du har, säger Matilda Andersson.
Det finns konkurrenter, som organisationen Tjejer Kodar. Matilda Andersson tror att Pink Programmings framgångsrecept ligger i att de vänder sig till en större målgrupp. Deras event är gratis, och välkomnar kvinnor och transpersoner i alla åldrar. Här finns ytterligare en parallell mellan rörelserna på scen, som båda lockar fler och fler deltagare och sprider sig till fler orter varje år.
Också hinderloppsbanan Toughest vars startskott gick på Ribban i Malmö 2013 har en del konkurrens, loppen Tough Viking och Action Run arrangeras på flera orter runtom i Sverige. Men i Toughest kan man själv välja svårighetsgrad på hindren och ta det i sin takt, betonar marknadsföringschefen Adam Feldt. De vill också vända sig till fler och har börjat arrangera lopp för familjer.
– Det är sant att 2013 var det barbröstade killar med krigsmålning på startlinjen. Det var inte alls det vi ville. I år var könsfördelningen 60-40, säger vd:n och medgrundaren Per Ögren.
Även om Toughest, liksom Pink Programming, spritt sig till de nordiska grannländerna finns ingen självklarhet i att fortsätta expandera. Företaget står inför ett sorts vägskäl.
– Vi går in i en fas nu när vi måste bestämma vad vi vill med företaget. Ska vi bli störst, eller ska vi må bra? säger Per Ögren.
Han och medgrundaren Adam Feldt tycks hur som helst vara rörande överens om att konkurrens är bra – det ökar intresset för hinderlopp som sport – så länge Toughest är den största destinationen för motionerande lermuddrare. Det blir än tydligare när Jan Wifstrand frågar om de inte ska arrangera lopp i Tyskland nu när amerikanska motsvarigheten Tough Mudder sneglar ditåt.
– Varför ska inte tyskarna komma hit till Ribban? kontrar Per Ögren.
Samma ambivalens inför växtvärken syns hos Pink Programming. Efter vårens tolvveckorskurs, kallad ”Pink Web Dev” gick flera deltagare från att sakna förkunskaper till att bli anställningsbara utvecklare. Intresset från arbetsgivarna är stort. Pink Programming skulle kunna bli ett rekryteringsföretag, prövar Jan Wifstrand.
– Nej. Där har grundaren Vanja Tufvesson satt ner foten. Då förlorar vi det kravlösa i att komma och lära sig programmera för skojs skull en söndag, säger Matilda Andersson men tillägger:
– Det är det ena svaret. Sedan finns det möjlighet att göra avknoppningar av verksamheten.
Här står de båda rörelserna alltså nu. Men låt oss ta det från början. Fröet till det som skulle bli Toughest såddes när tidigare Handelsstudenten Adam Feldts vänner alla var mitt uppe i 30-årskriser och skulle springa Maraton och göra en svensk klassiker. Själv tyckte han löpning var dödstrist. Men en vän visade ett youtubeklipp från det gamla brittiska hinderbaneloppet Tough Man. Det såg så skitigt ut, så han gick genast igång på det och visade sina krisande polare.
– “Glöm klassikern. Det är det här vi ska göra”, sa jag. “Är du dum i huvet?” svarade de på ren skånska.
Tillsammans med Nils Franzén, den på mötet frånvarande tredje medlemmen i grundartrion, kom han fram till att det måste anpassas för nordbor, göras lite snällare och fungera i vår väderlek. Nästa steg blev att rekrytera handbollsspelaren Per Ögren som vd.
– Handbollskarriären led mot sitt slut. Och så kom Nisse och Adam med den här idén. Då sålde jag bilen och så körde vi, säger Per Ögren.
Till skillnad från Toughest växte Pink Programming fram som organisation mer gradvis. Det började 2015 med att utvecklaren Vanja Tufvesson och några kvinnliga kollegor ville ha en träff där de kunde både nätverka och inspirera fler kvinnor. Initiativet växte snabbt, och Matilda Anderssons väg in i föreningen visar det tydligt.
Hon hade just flyttat hem till Malmö och ville byta karrirärbana men visste inte riktigt vad hon skulle göra. Pink Programming dök upp i hennes Facebookflöde, hon nappade, och gick dit en söndag bara för att prova. Ett år senare är hon ansvarig för föreningens sponsorrelationer, och studerar med målsättningen att bli dataingenjör. Att ragga sponsorer behöver hon däremot inte lägga så mycket av sin lediga tid på.
– Jag har inte behövt lyfta ett finger för att hitta sponsorer. Det är sant. Jag hinner knappt med, det är så många som hör av sig och vill sponsra, säger hon.
Text: Felicia Frithiof
Foto: Kristoffer Lindblad
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
