fredag 26 april 2024

inloggad som

När företagsledare blir politiker

Kort sagt: På en vecka har rollerna för regionens affärsmän bytts ut till att de nu agerar politiker i kampen mot rysk aggression i Ukraina. Här i regionen innebär det begränsningar – och möjligheter. Samt nya dansk-svenska frågor när säkerhets- och näringslivspolitik blandas.

Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamsredaktör

När bomberna faller över Ukraina till stora humanitära kostnader verkar både begränsningar och möjligheter för affärer i Öresundsregionen obetydliga. Men det hänger faktiskt ihop. Lokala toppchefer, som Mads Nipper i energijätten Ørsted eller Søren Skou i Danmarks största företag A.P. Möller-Maersk, är inte demokratiskt valda politiker och ska normalt inte agera politiker. Men Ukraina-krisen har på en vecka vänt den verkligheten i 180 grader.

Konflikten gör att regionens affärsmän inte längre bara kan vara affärsmän. Konsekvenserna av de val de måste göra, med krig i Europa och hot mot Danmarks och Sveriges säkerhet, kommer att förfölja dem i många år framöver. Det är läge att tveka på att handla med ryska företag just nu, kunderna kommer inte att förlåta. Det handlar om att också värna om företagens varumärken. I den processen måste toppchefer fatta politiska beslut, mer än beslut som enbart tar hänsyn till deras resultat. 

Om man trots allt fortsätter att exportera till Ryssland så krävs det nu riktigt bra ursäkter. Som läkemedelsjätten Lundbeck, som faktiskt kan fortsätta leverera medicin till patienter i Ryssland inom gällande sanktioner. Och bara så länge det är fallet kommer Lundbeck att göra det, lovar Jacob Tolstrup, försäljnings- och marknadsdirektör på Lundbeck. 

Vi trodde inte att vi skulle behöva uppleva ett nytt kallt krig. Men priset för att skicka Nato-trupper till Ukraina – eller om Ryssland attackerar bara en tum av Natos mark – kan bli ett tredje världskrig. Samtidigt bidrar Sverige till ökade spänningar genom att stationera trupper på Gotland – och Danmark stationerar trupper på Bornholm och hjälper Baltikum militärt. Båda länder skickar vapen till Ukraina, så vi är verkligen i krig tillsammans, trots att Sverige inte är medlem i Nato (till danskarnas förvåning). Men nya hinder, tillsammans med faktumet att säkerhets- och näringslivspolitik blivit ett, ger också möjligheter som bör tas tillvara eftersom de är meningsfulla för både fred och affärer. Några exempel: 

På energiområdet får regionens starka cleantech-företag ett lyft när målet är att göra Europa oberoende av rysk gas. Vindjätten Vestas aktier dundrade upp efter invasionen. Samma sak för Ørsteds aktier trots ett olyckligt kontrakt med ryska Gazprom (med kopplingar till Putin) för gasförsörjning fram till 2030. Det har enorma kostnader att riva det kontraktet. Vd Mads Nipper tvekar och det måste ske med politisk hjälp eftersom Ørested till hälften är statligt ägt. Som tur är är Ørsted också starka inom grön energi. Men Gazproms exit blir dyr, särskilt för företagen som kommer att betala högre gaspriser genom att avvisa Gazprom – det är det politiska priset. 

Cybersäkerhetsföretag som danska Dubex får beställningarna att rulla in nu. Grupper som Maersk, Vestas, Nordea har blivit utsatta för ryska cyberattacker, som även mindre företag nu måste gardera sig mer emot. Cybersäkerhet är politik och affärer.

Med en uteslutning av Ryssland från Swift-systemet, stängt luftrum, Maersks stopp för all containertrafik till Ryssland och andra nödvändiga steg kommer regionens stora logistiksektor inte bara att möta nya utmaningar, utan också nya uppgifter för att lösa dem.

Många själländska och skånska företag använder skickliga ukrainska IT-utvecklare och programmerare. Bara Lviv har 28.000 av dem. I måndags berättade Rapidus om Malmöföretaget Handiscover som fått fyra IT-utvecklare till Skåne från Ukraina, men andra måste stanna. Deras fördel är att de kan arbeta på distans var som helst. När regionens företag underhåller dem och deras inkomster är det också ren politik. Det gäller till exempel IT-bolaget 3Shape från Köpenhamn med 370 anställda i Ukraina.

En fortsatt stark, ukrainsk IT-sektor gynnar Öresundsregionens IT-industri, men också freden: Vi underhåller människor som förstår ryska cyberhot, talar språket och kan bidra till ökad säkerhet för oss. Och så är affärer återigen politik efter invasionen av Putins diktatur. Vänj dig vid det.

Kort sagt: På en vecka har rollerna för regionens affärsmän bytts ut till att de nu agerar politiker i kampen […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Hon återvinner elbilsbatterier

    Veckans Lejonkulan gästas av Raula Runsten, medgrundare av Rebaba som utvecklar system för energilagring i industriell skala med hjälp av uttjänta elbilsbatterier.