Kort sagt: Utan att märka det håller vi på att få ett Öresundskluster för vindkraft och vätgas – ett utan namn, form och struktur. Väte och vind är på väg upp i de stora ligorna, men vem tar bollen? Helst innan andra kluster springer iväg med den.
Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör
Precis utanför Öresundsregionens fönster håller en ny industri på att växa till en jätte. Om vi hade följt klusterambitionerna från invigningen av Öresundsbron så hade vi i dag snabbt startat ett samarbete för forskare, företag och nätverk – liknande vad MVA (Medicon Valley Alliance) är för life science. Bortsett från ett fåtal Interreg-projekt så har corona, tristess och ny skräck för öppna gränser stoppat uppenbara initiativ. Detta är vad som händer utanför fönstret:
Utanför Malmö finns nu Sveriges största havsbaserade vindkraftsverk med stora möjligheter att byggas ut, bland annat i området Grundet Sjollen. Öresund har bland de bästa förutsättningarna i världen för havsvindkraft: Låg salthalt i vattnet, bra bottenförhållanden och stora hamnar i Copenhagen Malmö Port samt enkla anslutningar till elnätet på land. Den senaste prognosen från Svensk Vindenergi visar att vindkraften inom några år blir Sveriges näst största energikälla. Sedan 2017 har över 100 miljarder kronor investerats svensk vindkraft. Och den växer som mest i södra Sverige.
På danska sidan av sundet finns nya planer för områdena Aflandshage och Nordre Flindt. Aflandshages vindkraftspark ska omfatta mellan 25 och 63 vindkraftsverk till havs i Öresund. Varje kraftverk ska bli upp till 220 meter högt. Dessutom omfattar planen för Nordre Flints vindkraftspark mellan 16 och 40 halvkraftverk – också med en höjd på 220 meter. Förstudier sker också öster om Saltholm i Öresund med 17 kvadrakilometer potentiellt område för havsvindkraft. Avståndet från kusten till närmaste kraftverk blir åtta kilometer.
På Vodroffsvej 59 i Frederiksberg mitt i Köpenhamn har två viktiga danska branschorgansationer sina adresser. Deras mål hänger ihop: Wind Denmark (med jättar som Vestas, Ørsted och Siemens Gamesa bland sina 2.700 medlemmar) och Brintbranschen.
Väte (brint på danska) är viktigt då el från bland annat vindkraft kan lagras genom att omvandlas till vätgas. Vätgasen används i bränsleceller som producerar ny el i bland annat lastbilar och bussar. Eller så kan vätet blandas med kväve och bli ammoniak, som också kan användas som bränsle. Till sist kan väte blandas med koldioxid från skorstenar och bli metanol till bland annat flygbränsle. En teknologisk kapplöpning som Öresundsregionen kan ta ledartröjan i.
Lägg till att danska energi- och transportjättar bygger en jättefabrik för vätgas nära Köpenhamn för ett tvåsiffrigt miljardbelopp. Det ger synergier i Sverige. Bland annat eftersom Vätgas Sverige är projektledare för Nordic Hydrogen Corridor (NHC), en EU-finansierad satsning på nya infrastrukturer för vätgaslösningar. Och Vätgas Sverige i Göteborg har ju flera sydsvenska medlemmar.
I Danmark går också utvecklingen fort. Danska forskare fick bara i mars 37 miljoner danska kronor från EU för att ta fram hållbart flygbränsle från koldioxid och vätgas. Dessutom gick den danska regeringen i mars in i ett EU-samarbete, IPCEI, om vätgas och bidrog med 77,6 miljoner danska kronor.
När vi snart återupptäcker nordisk passfrihet och tar bort gränsrestriktionerna kommer det att hjälpa ett samarbete som kan starta nu. Kom ihåg att Nordens statsministrar redan 2019 uttalade att Norden ska vara ”världens mest integrerade och hållbara region” före 2030. Utvecklingen inom vindenergi och vätgas kan också ske i ljuset av en ny Öresundsorganisation som kan ge både namn och funktion åt ett nytt kluster. Greater Copenhagen, Öresunds tre regioner, Köpenhamn och Malmö – var finns ni?