När snabbväxande Boozt för något år sedan vuxit ur sina lokaler för femte gången på sju år valde bolaget att flytta till Hyllie. Orsaken var stadsdelens eminenta kommunikationer med närhet till både Malmös och Köpenhamns centrum. Det berättar bolagets vd Hermann Haraldsson för publiken på Rapidus frukostmöte på Malmömässan med Samsyn Hyllie som värd.
– Våra danska medarbetare funderade på att leta nya jobb på närmare håll när vi fanns vid Stortorget i Malmö, och passkontrollerna hade pågått ett tag. Malmö är dessutom otroligt dåliga på att planera vägarbete, man sätter upp skylten och väntar några veckor innan man börjar gräva, säger han.
På frågan om det är Boozt som saboterar centrumhandeln, svarar Hermanna Haraldsson nej, men avslöjar samtidigt att bolagets omsättning stiger brant: från strax över en miljard förra året till 1,6 miljarder kronor i år. Framgångsreceptet är att anställa bra människor, menar han.
– Vi ser oss som ett Öresundsföretag, med medarbetare från över tjugo länder.
Boozt har förutom kontor i Hyllie, ett stort varulager i Ängelholm och från och med i morgon fredag öppnar de sin första fysiska butik i Tasstrup utanför Köpenhamn.
Än mer fysisk i sina ambitioner är Annehems vd Pia Andersson, som är på väg att helt rita om Hyllies siluett. Två kontorsfastigheter och ett hotellkomplex är redan uppförda. Nu ska Annehems nya projekt ge Malmö en skyskapa på 110 meter: Point Hyllie.
– Ett specifikt krav enligt detaljplanen är att byggnaden måste vara högre än Hyllie vattentorn som är 80 meter, för att ändra Hyllies skyline, säger Pia Andersson om det som ska bli regionens högsta kontorshus, med byggstart nästa sommar och planerad inflyttning 2019.
– Är Hyllieprojekten utan risk? undrar Jan Wifstrand som leder samtalet.
– Nej, man måste bygga efter vad marknaden vill ha. 2008 visste ingen vad Hyllie var, det var inte precis någon kö till stadsbyggnadskontoret när vi fick markanvisning hit. Vi började kämpa, tog första spadtaget 2009. Vi såg kommunikationerna, att det var ett superläge, men vi visste inte att utvecklingen skulle explodera som den gjort, säger Pia Andersson.
En fråga som många Malmöbor har om Malmö Redhawks ställde Jan Wifstrand till Patrik Sylvegård: Ni har haft en lång Golgata-vandring, hur kom ni tillbaka till toppen?
– Laget har varit i topp tidigare. Det gäller att både ge kärlek och vara tuff – inte stor skillnad mot i en familj. Laget är som en stor familj.
Patrik Sylvegårds krav för att leda laget var att få agera enligt eget recept: satsa på långsiktighet, få en röd tråd i verksamheten och satsa på ungdomarna. Han medger att arbetet kan vara tufft: efter två veckor på posten gick föreningen i konkurs.
Trots hans egen breda förankring i klubben som före detta spelare under 15 säsonger i följd, menar han att framgångskonceptet inte framför allt är hans bakgrund utan att det är att ha tålamod
– Vi blir bedömda på nytt varje dag. Vi behöver inte mer pengar för att köpa fler spelare. I motsats till vad man ofta säger om oss har vi stor andel unga killar med bakgrund från föreningens ungdomsverksamhet, säger han.
Problem som passkontrollerna orsakar för arbetspendling kom upp fler gånger under samtalet på scen. Regionens problem måste beskrivas bättre, påtalades med adress till regionens politiker. Eller som Hermann Haraldsson uttryckte det, att den mentala barriären mellan länderna som var på väg ner håller på att byggas upp igen.
Patrik Sylvegård nämnde att klubben diskuterar om de tillsammans med andra aktörer sponsra Malmös skolbarns lärande i skridskoåkning. Detta som ett CSR-projekt och för att de vill bygga laget med Malmöungdomar – vilka till stor andel kommer från länder där man inte ser is.
Pia Andersson siade 20 år in i framtiden att Hyllie då kan vara utbyggt till Yttre ringvägen, inte minst med fler bostäder som ökar livligheten och tryggheten för området på kvällarna.
Text: Elisabet Ottosson
Foto: Kristoffer Lindblad