Kort sagt: Glöm nästa veckas påkostade invigning, den verkligt intressant utvecklingen för Max IV sker på annat håll. Med det planerade strålröret ForMax får jordbrukslandskapet Skåne plötsligt en central roll i den svenska skogsindustrin – och näringslivet en ingång till miljardanläggningen i Lund.
Av Erik Olausson, chefredaktör
Räkna med breda leenden och storvulna tal när Max IV invigs nästa vecka. Närmare fyra miljarder kronor har förvandlat det som för sex år sedan var en lerig åker nordost om Lund till lärdomsstadens senaste attraktion. I full drift väntas Max IV locka fler än 2.000 tillresta forskare om året.
Men det dröjer ett bra tag tills dess. Ceremonin med statsministern och kungen nästa vecka kan närmast liknas vid dopet av en oljetanker, för Max IV är en koloss i många bemärkelser där alla processer tar tid. Installationen av den tekniska utrustningen har pågått sedan förra sommaren och fortsätter även efter den symboliska invigningen. Under hösten startar utlysningen av stråltid och inte förrän efter årsskiftet räknar Max IV-ledningen med de första reguljära användarna.
Först då blir det också möjligt för näringslivet att hyra in sig i forskningsanläggningen. Som Rapidus tidigare rapporterat tittar storbolag som AstraZeneca, Novo Nordisk och Tetra Pak redan på hur de ska använda den nya miljardanläggningen, men någon bokningslista för att hyra in sig finns ännu inte.
Fjorton strålrör är hittills finansierade, men det femtonde ser ut att bli det mest intressanta. För första gången kommer nämligen initiativet, och en stor del av finansieringen, från industrin. Skogs- och pappersjättarna SCA, Stora Enso, Södra, BillerudKorsnäs, Holmen och Sveaskog har gått samman med KTH och Chalmers i en gemensam forskningssatsning på nya material baserade på skogsråvara. En central komponent är det planerade strålröret ForMax i Lund, som skräddarsys för undersökningar av cellulosabaserade processer och material.
Skogsbolagen är pressade att hitta nya användningsområden för sin råvara då pappersförbrukningen viker. Sedan toppåret 1999 har konsumtionen av papper från svensk massaved minskat med en tredjedel, enligt branschorganisationen Skogsindustriernas siffror. Och något trendbrott syns inte.
Forskningssatsningen är en vidareutveckling av Wallenberg Wood Science Center, som drog igång 2009 efter en donation på 120 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Ett 60-tal forskare på KTH och Chalmers arbetar med att förädla skogsråvara och resultaten är redan fantasieggande. Genomskinlig plast skapad av träfibrer. Cellulosabaserade batterier. Och lovande försök med biokompositer för bilar och skottsäkra västar uppbyggda av cellulosatrådar i nanometerskala.
Wallenberg Wood Science Center finansieras med 50 miljoner kronor om året av stiftelsen, med ytterligare medfinansiering från Chalmers och KTH. Skogsbolagens plan är att rampa upp det till cirka 250 miljoner kronor per år från 2019. De är själva beredda att bidra med såväl personalresurser som reda pengar ur sina respektive forsknings- och utvecklingsbudgetar, men planen inkluderar även offentliga medel och skogsbolagen bearbetar just nu politikerna för att få stöd till satsningen.
En positiv signal kom förra veckan då regeringen avsatte tio miljoner kronor till en förstudie av ForMax. Sedan tidigare har Chalmers vikt 50 miljoner kronor till Max IV, med det planerade strålröret högt på önskelistan, och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse lovat 50 miljoner kronor specifikt till ForMax, förutsatt att resterande finansiering kan skakas fram på annat håll. Totalt beräknas strålröret kosta runt 100 miljoner kronor att bygga och lika mycket att driva under tio års tid.
ForMax blir det första strålröret skräddarsytt åt en viss bransch men kan följas av fler. Max IV-ledningen skissar redan på att närma sig andra branscher på samma sätt för att få dem att engagera sig och i förlängningen bidra till finansieringen av nya strålrör. Högst på önskelistan står läkemedelsindustrin, livsmedels- och förpackningsbranschen samt stål- och metallindustrin.
Faller ForMax väl ut kommer det alltså inte bara ge en ingång till Max IV för skogsindustrin. Det kan även bli väckarklockan som får resten av näringslivet att inse att miljardanläggningen i Lund inte enbart är något för dammiga akademiker – och öppna plånboken för lärdomsstadens senaste attraktion.
