Kort sagt: Öresundsregionens tillväxtbolag har hamnat i händerna på jätteinvesterare, ofta med halvstatlig bakgrund eller med kopplingar till storkoncerner. Mindre investmentbolag är i stort sett borta från bioteknik- och IT-sektorn.
Det är en utmaning för Öresundsregionen, inte minst för politikerna som efterlyser tillväxt. Men vi lär inte hitta några lösningar förrän skattefrågan klarats av.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Investeringar är vanliga nyheter i Rapidus, men på senare tid har en oroande tendens smugit sig in i bilden. Vi ser en ny dominans från stora investerare och trenden går mot en monopolisering av riskkapitalmarknaden. Det bekräftas också av några av regionens viktiga aktörer inom området.
Medan många investeringar före finanskrisen kom från en mångfald av stora och små aktörer så är bilden idag omvänd till en i stort sett stängd fest för storspelarna. Det är antingen mycket kapitalstarka investerare och/eller halvstatliga fonder som drar lasset.
Det gäller för IT såväl som bioteknik. Idag ska uppstartsbolagen inte bara kämpa om kapital, de ska också vara mycket tålmodiga när det gäller att köa utanför dörren hos storinvesterare som det kan vara nog så svårt att bara komma i närheten av.
I en parallell trend beskärs också floran av småföretag genom fusioner i investerarnas portföljer. Exempelvis har Vækstfonden gjort en rad sammanslagningar av bolag för att skapa kritisk massa.
Men vad är då problemet?
Jo, en likriktad riskkapitalmarknad bromsar den mångfald som är så viktig för innovation och nya idéer.
Dansk Aktieanalyse har konstaterat att IT-branschen växte sju procent 2010 men det var de stora företagen som gynnades på bekostnad av de små, som i stor utsträckning gick omkull eller köptes upp. Medan första omgången av finanskrisen 2008 fick IT-bolagen att trimma sina verksamheter så är dagens andra våg allvarligare eftersom mindre investerare nu håller sig borta. De överlåter satsningarna till jättar som IBM, Apple, Microsoft och HP.
Öresundsregionen är beroende av en spirande undervegetation av små IT-bolag samt investerare som matchar deras respektive storlek. Dessa företag har traditionellt sett ingått i näringskedjan för större bolag.
Bioteknikbranschen har ungefär samma problem. De fem största företagen i Öresundsregionen står för 52 procent av de anställda inom bioteknik- och läkemedelssektorn, med Novo och Lundbeck som landmärkena. Men igen, det är problematiskt när ett fåtal står för så betydande del av aktiviteten. Småföretagens potential är nämligen avgörande för att vi inte ska förspilla möjligheterna för regional tillväxt.
En globaliserad värld väntar inte på någon. Danmark och Sverige måste förena krafter för att tackla en av de mest avgörande bromsklossarna för mindre företag — skatten.
I Storbritannien, Frankrike, Holland, Kanada och USA finns ett regelverk som gör det möjligt för forskningsbaserade företag att få återbetalat en del av sina forskningsutgifter från staten, om de inte gör skatteavdrag för dem.
Ifjol investerade danska och svenska bioteknikföretag 725 miljoner danska kronor i forskning och utveckling (600 på dansk sida och 125 på svensk). På nedersta raden skulle det kosta Danmark 300 miljoner och svenska staten 60-65 miljoner att införa samma regler. Men det skulle också skapa en grund för tillväxt och mer inkomstskatt.
Logiskt att kopiera, men är det realistiskt?
I Danmark kommer 54 procent av det investerade utvecklingskapitalet inom bioteknik från Danmark. I Sverige är 85 procent av kapitalet svenskt och resten utländskt. Vi är alltså tvingade till att vara öppna mot omvärlden. Och här är skatteregler åter avgörande.
Två saker talar för skatteändringar: Gemensamma beslut skulle förhindra ojämn konkurrens över Sundet. Vidare skulle en gemensam front i skattefrågor för regionens forsknings- och tillväxtföretag kunna lyfta dem ut ur den anonymitet som också är livsfarlig för tillväxt.
Många av de stora, utländska investeringsbolagen är ovetande om Öresundsregionens potential inom bioteknik, visar en färsk rapport från MVA som Rapidus tidigare refererat. Undersökningen är ett utropstecken för slutsatsen att tillväxtföretag behöver bättre villkor på kapitalmarknaden!
Klik her for at se dansk version af artikeln
