Kort sagt: Listan med goda argument för en Öresundsmetro drogs igår på ett övertygande sätt i Köpenhamn. Men den landspolitiska logiken går helt över huvudet på de båda städerna i huvudrollen, Malmö och Köpenhamn. Danska politiker står nu med ett knivskarpt val mellan en HH-förbindelse och en Öresundsmetro.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Köpenhamn och Malmö ska ha beröm för att ha skapat en fin rapport om Öresundsmetron, dock betald av EU-pengar, och en strålande genomförd konferens i Köpenhamn igår. Man skulle behöva vara både blind och döv (eller nytillträdd, marxistisk miljö- och teknikborgmästare i Köpenhamn som Morten Kabell) för att inte gå därifrån med knuten näve för kampen om en Metro över Sundet.
Argumenten radades upp som pärlor på ett band: Tillväxtmöjligheterna, lättnaden för regionens trafikbelastning, ökad rörlighet, bättre miljö, fler arbetsplatser och även en finansiering som med statliga lånegarantier ska nå plus minus noll inom överskådlig tid.
Vi behöver inte gå in i på detaljer. De som är intresserade kan enkelt läsa rapporten. Men djävulen ligger just gömd i en enkel, nästan översedd passage, sett utifrån den avgörande faktorn att Danmark var och är mer tveksamma till Öresundsförbindelser än Sverige.
Den djävulska detaljen i denna rapport finns att läsa på bara tre spaltrader, på sidan 5 av 24:
En tågförbindelse Helsingør-Helsingborg kan avlasta Öresundsbron med sju procent av passagerartrafiken, men det löser inte flaskhalsproblemen på banan.
Vi har alltså både om en HH-förbindelse och en Öresundsmetro på önskelistan, så här fram mot jul. Men speciellt Köpenhamn glömmer att även de mest bortskämda barn sällan får hela sin vilja igenom. Och man glömmer att vid stora julklappar finns det alltid ett inslag av förnuft från de glada givarna, i detta fall främst danska staten som ska ställa upp med en riskabel garanti.
Som tidigare trafikminister Jens Kampmann konstaterade: Det är en konkurrenssituation!
Kampmann är också ordförande för den förening som jobbar för en ny Kattegattförbindelse, tänkt att knyta ihop Köpenhamn och Århus, norr om dagens Stora Bält-bro. Det är ett projekt med bred uppbackning i Folketinget — i motsats till HH och Öresundsmetron, även om Metron nu fått lite tydligare form och perspektiv.
Konkurrensen betyder att både Öresundsmetron och HH-förbindelsen i bästa fall är nere på en andra- eller tredjeprioritet, om vi helt bortser från andra danska önskeprojekt på exempelvis Jylland eller mellan Langeland och Lolland, som en del av nätet kring Fehmarn-förbindelsen.
Om man ska få danska landspolitiker att besluta om nya Öresundsförbindelser är den dåliga nyheten att politikerna fortfarande lär vara förvirrade, bara på ett lite högre plan. För vad vill egentligen Öresundsregionen? Och hur reagerar politikerna när regionen inte själv kan prioritera?
Jo, de tar de enkla lösningarna som gillas av flest danska väljare.
Det vill säga de nära, alltigenom danska projekten. Så varken HH eller Öresundsmetron ser ut att få särskilt stor politisk uppbackning i Danmark, precis som var fallet med Öresundsbron.
Efter gårdagens konferens vilar det därför en tung press på danska lokala och regionala politiker som är tvungna att leverera klara prioriteringar till landspolitikerna. Det betyder ett svårt val mellan Öresundsmetron och HH-förbindelsen, som andra och tredje prioritet och med Kattegattförbindelsen som nummer ett, när man nu ska se realistiskt på det. Men utan klara regionala besked tappas allt på golvet.
Med så tydliga argument som den nya rapporten om Öresundsmetron presenterar, kommer det bli Metron som vinner dragkampen. I första hand beror det på att den tunga näringslivsmässiga potentialen fortfarande ligger i Copenhagen-Malmo-region, som de två metropolerna nu behagar att kalla den. Det är här vi har kritisk massa. Det är här vi kan vidareutveckla en tillväxtmotor av internationellt format. Det är här vi vill se den största avkastningen av investerade pengar. Och det är här vi kan frigöra kapacitet till den största godstrafiken genom att få fler passagerare i Öresundsmetron.
Vad händer då med HH?
Den danska landspolitiska logiken handlar om att man bara kan hantera ett mega-infrastrukturprojekt åt gången. Danska politiker duger inte till att multitaska på detta område. Om någon hade föreslagit förbindelserna över Stora Bält, Fehmarn och Öresund på en och samma gång skulle ingen av dem med någon säkerhet blivit av. Vi skulle fortfarande ha åkt färjor. Samma erkännande måste vi använda för Öresundsmetron och HH.
Men denna inbyggda logik gick igår alltså helt över huvudet på föräldrarna till den kommande Öresundsmetron i Malmö och Köpenhamn. Därför blev det efter den stora konferensen inte på något sätt enklare för landspolitikerna att ta ställning.
Det gäller nu att få alla i regionen till att arbeta med full kraft för en Öresundsmetro, så ska HH nog komma på banan efterhand. Några kommer att kalla det utopi, men det finns bara en väg om inte alla nya Öresundsförbindelser ska falla platt till golvet.
Det finns tveklöst mycket att tala om på Nordisk Infrastrukturkonferens i Helsingborg imorgon, den 6 december, klockan 9-15 på Dunkers Kulturhus.
Klik her for at se dansk version af artikeln
