En dansk undersökning om jämställdhet i landets näringsliv har väckt ramaskri. Siffrorna är i botten i nordisk jämförelse och röster höjs nu för kvotering.
Arbetsgivarorganisationen Dansk Industri, motsvarighet till Svenskt Näringsliv, har undersökt jämställdheten i danska styrelser. Siffrorna är i botten i en nordisk jämförelse. Danskarna tittar nu över sundet och konstaterar att Sverige är betydligt mer jämställt.
Den danska rapporten konstaterar att andelen kvinnor i styrelserna för danska företag endast var 17,5 procent under 2023. Vartannat danskt företag har inga kvinnor alls i styrelsen. Endast 10,8 procent av företagens styrelseordförande är kvinnor.
Dansk Industri har undersökt företag med fler än 50 anställda, vilket försvårar jämförelser med svenska siffror, bland annat i jämförelse med Svenskt Näringslivs publikation “Fakta om löner och arbetstider.” Men med förbehåll vinner Sverige ändå.
– Trots att det inte finns några lagkrav på att öka andelen kvinnor har Sverige ändå en hög andel kvinnor i styrelserna, konstaterar Kinga Szabo Christensen, direktör för rådgivning i Dansk Industri.
Dansk Industri anser att den ojämna könsfördelningen skadar företagen. De förlorar talanger och samhället förlorar tillväxt och utveckling. Men organisationen är nyvaken. Den första undersökningen om jämställdhet i bolagens ledningar gjordes först 2022.
– En förklaring är att en jämn könsfördelning i styrelser länge har diskuterats i Sverige. Dessutom fastställs en jämn könsfördelning i börsnoterade bolag i de svenska rekommendationerna om bolagsstyrning. Sverige vet att diversitet i näringslivet lönar sig, säger Kinga Szabo Christensen.
Även på ledningsnivå är siffrorna låga i Danmark jämfört med Sverige. Det finns 42 procent kvinnliga chefer i näringslivet i Sverige – jämfört med 28 procent i Danmark. På vd-nivå är endast 14 procent är kvinnor i Danmark. Detta enligt den undersökning som Dansk Industri gjorde 2022.
Till skillnad från Norge och Island, som har könskvotering, har varken Danmark eller Sverige infört kvotering. Detta skapar nu en konflikt mellan Dansk Industri och framstående kvinnliga danska företagsledare. Medan organisationen är emot kvotering höjs kvinnliga röster på ledande positioner för en kvoteringslag.
Bland dessa märks Sydbanks vd Karen Frøsig, Google Danmarks vd Bianca Bruun, tidigare statsminister Helle Thorning-Schmidt och Nina Riisgaard Lauritsen, partner i Capital Law CPH.
– I dag har man ofta ingen tanke på kvinnlig representation överhuvudtaget, säger till exempel Nina Riisgaard Lauritsen (till höger i bilden) i tidningen Børsen.
Dansk Industri (DI) är dock fortfarande motståndare till kvotering.
– DI fortsätter att tro att de bästa resultaten uppnås genom att låta könsmångfald ske frivilligt, säger Kinga Szabo Christensen och fortsätter:
– Men något måste göras nu! DI samlar danska företag i Mångfaldslöftet där DI ger råd, inspiration och verktyg till företag som vill öka mångfalden.
I Sverige finns en rad initiativ för att öka jämställdheten, bland annat driver Svenska Handelskammaren den så kallade 100-listan som fungerar som en anslagstavla med kvinnor som är kvalificerade för styrelse- och ledningsuppdrag. 100-listan finns i flera av Handelskammarens regioner, bland annat i Skåne.
– I Danmark arbetar man inte i särskilt stor utsträckning med valberedningar. Rekryteringar görs ofta i privata nätverk. Ett exempel är de så kallade VL-grupperna som är kraftigt manligt dominerade och där man väljs in i efter inbjudan av befintliga medlemmar, säger Ulrika Dieroff, chef för affärsservice på Sydsvenska Handelskammaren och ansvarig för den skånska 100-listan.
Keld Broksø
Gunnar Wrede
