Kort sagt: Något måste göras med det blödande plattformsbolaget ST-Ericsson.
På denna, Ericssonkoncernens sista stora utpost i Lund jobbar idag 1.100 anställda och 400 konsulter. Nästa vecka kommer besked om framtiden.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Research: Anders Frick
Sedan det blev känt att Ericsson lämnar Sony Ericsson har mediebevakningen varit tung på det numera heljapanska mobilbolaget. Men de närmaste dagarna gäller det att hålla ögonen på den tidigare systerverksamheten, underleverantören ST-Ericsson.
På måndag presenterar ledningen delårsrapport och en ny strategi för framtiden. Beskeden blir avgörande för utvecklingsenheten i Lund.
När Iphone satte fart på smartphone-racet 2007 hade dåvarande Ericsson Mobile Platforms, med Sony Ericsson som dominerande kund, nätt och jämt kommit ur startblocken. Så 2009 slogs EMP ihop med schweiziska hårdvaruexperten ST-NXP Wireless. Med från ST-sidan följde tunga affärer med Nokia.
Ni vet alla hur det gått.
Apple och Samsung har avancerat kraftigt på mobilmarknaden, medan Nokia och Sony Ericsson tappat fotfästet. ST-Ericsson har fått kämpa med återkommande nedskärningar.
Idag jobbar cirka 1.500 på anläggningen i Lund. Huvudinriktningen är hård- och mjukvara för modem till mobiltelefoner, som är den del av teknikplattformen som sköter själva uppkopplingen mot nätet. På ST-Ericssons andra stora utvecklingssajt i Frankrike ligger fokus på applikationsprocessorer, alltså den del av plattformen som driver det vi användare ser.
Det lär krävas en ganska så drastisk strukturåtgärd för ST-Ericsson. Men renodlade sparpaket är inte vägen framåt. Problemet sitter på intäktssidan. Ifjol rasade försäljningen med 28 procent till 1,7 miljarder dollar. Förlusten uppgick till 0,8 miljarder. Även om bolaget gjort flera mindre framsteg senaste tiden står det klart att kundbasen inte expanderats tillräckligt.
Många menar att plattformarna är supereffektiva, åtminstone i teorin. Men något är inte riktigt som det ska, eftersom också gamla kunder som Sony Mobile och Nokia vänt sig till amerikanska snabbväxaren Qualcomm.
Ute på marknaden finns flera aktörer med muskler att ta över ST-Ericsson. En styckning av företaget är tänkbar. Huvudspåret idag är smartphones, men det finns också sortiment med enklare plattformar.
Dessutom går verksamheten att skära ur geografiskt perspektiv.
Lund har sin styrka inom radiokommunikation, medan Frankrike är inriktat på processordelen. Kandidater finns bland mobilbolag som vill göra sig mer oberoende av underleverantörer och skaffa egen spjutspetsutveckling. Också branschspelare som AMD, Intel eller Nvidia uppges som tänkbara köpare.
Ericssonchefen Hans Vestberg bedyrar att delägandet i ST-Ericsson är viktigt (så länge inget annat sägs). Att Ericsson alls satsat på plattformar och telefoner hänger ihop med att de hjälpt till att driva användningen av näten, som är koncernens kärnverksamhet.
Men senaste månaderna har bolaget inte bara övergett Sony Ericsson — utan också lagt ner utvecklingen av sina egna mobila bredbandsmoduler, med motiveringen att målet är nått. Därmed känns tråden till ST-Ericsson allt tunnare.
Likaså har kopplingen till Lund blivit vagare. Under ett par decennier var Ericsson ett kraftfullt draglok för såväl konsultföretag som innovationsbolag i regionen. Idag har koncernen knappt 100 anställda kvar på ett patent- och forskningskontor på Ideon, vid sidan av engagemanget i ST-Ericsson. Till det kommer några samarbeten med Lunds universitet.
Förutom Apple är det asiatiska bolag som sticker ut som aggressiva på dagens mobilmarknad. Faktum är att på måndag, samtidigt som ST-Ericsson lägger fram sin nya strategi, kommer Kinas premiärminister Wen Jiabao på besök till Sverige.
Med sig har han ett antal kinesiska näringslivsrepresentanter. Kanske någon av dem har en kristallkula med ST-Ericssons framtid i.
ST-Ericsson har huvudkontor i Genéve och totalt 6.700 anställda. Vd är Didier Lamouche.
