måndag 17 november 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Danmark måste öppna ögonen för ESS

Kort sagt: Det danska intresset för ESS i bredare näringslivskretsar, akademi och medier är i stort sett dött. Men Sverige varken kan eller ska bära projektet på egen hand, utan initiativ från Danmark är viktiga. En konferens nästa vecka kan bli ett wake up-call. Rapidus ger sex förslag på samarbeten.

Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör

Medan skånska medier skrivit upphetsat om miljardprojektet ESS så låter förkortningen av European Spallation Source mest som en farlig sjukdom i danska öron.

Bortsett från ett fåtal vetenskapspolitiker och enskilda individer i en elitistisk forsknings- och företagarmiljö har ESS gått förbi danskarnas uppmärksamhet. Trots Danmark tillsammans med Sverige blir värd för denna storeuropeiska materialforskningsanläggning så sover man lugnt. Det saknas förberedande initiativ för att säkra ramförutsättningarna för nya företag och de toppkvalificerade forskare som kommer i samband med ESS.

Därför är fredag den 24 februari ett viktigt datum. Styrelse for Forskning og Innovation (FI) ordnar tillsammans med Dansk Industri (DI) konferensen ”Verdens bedste mikroskop (ESS)” på Copenhagen Business School. 2019 står anläggningen klar i Lund med tillhörande datacenter på Köpenhamns universitet. Med lite tur blir konferensen, med undertiteln ”En mulighed for udvikling og innovation”, ett verkligt wake up-call i Danmark.

Datacentret i Köpenhamn kommer att sysselsätta 60 forskare och tekniker. Danmark betalar 12,5 procent av byggkostnaderna för ESS, medan svensk sida står för 35 procent. Det är därmed ett utpräglat Öresundsprojekt, som givetvis är beroende av ett danskt engagemang. Hittills har inaktiviteten kunnat bortförklaras med att den största delen av ESS finns på svensk sida och att det ännu saknas ett formellt, förpliktigande avtal.

Men det nås om två, tre år. Det är nu regionen ska agera, om vi ska kunna kamma hem ett fullt utbyte när 400 permanenta forskare och 2.000-5.000 gästforskare årligen kommer nästa decennium.

På konferensen talar bland andra labbdirektör Dr. Ian S Anderson från amerikanska neutronanläggningen Oak Ridge. Han ska berätta om sina erfarenheter av vad som krävs för att få ut mesta möjliga av investeringarna. Lite avslöjades redan på en konferens i Oslo i november där Anderson slog fast att förberedelsefasen är viktig.

Det innebär exempelvis att planera så att nästa generations forskare kan exploatera ESS. Hans råd i klartext; mer utbildning. Därnäst måste skandinavisk industri engagera sig i. Näringslivet behöver inse att ESS kan minska en kritisk tidsfaktor i olika materialundersökningar.

Andra konferensinlägg handlar om gynnsamma effekter av ESS för innovation och näringsliv. Problemet är att om det danska icke-engagemanget fortsätter, kommer förvisso ESS och datacentret att byggas men potentialen inte nyttjas fullt ut. Rapidus har därför sex förslag på hur danskar och svenskar bör samarbeta som ett led i projektet.

* Starta universitetsutbildningar i samarbete med ESS. Följ upp med en Øresundsskola på gymnasie- och grundskolenivå, så att forskningen blir både mer begriplig för en bredare krets och mer intressant för forskarna. Vi ser hur Öresundsuniversitetet håller på att kvävas, men just ESS kan faktiskt blåsa liv i det samarbetet.

* Öresundsregionen ska öppna en gemensam dörr till näringslivet när utländska företag vill etablera sig i kölvattnet av ESS. Alla frågor om exempelvis skatt ska vi kunna svara på — på engelska — i ett center som också ska ge medborgarservice. Det ska med i planeringen för hur vi tar emot de tusentals nya kunskapsarbetarna.

* Regionen ska sörja för bostadsmöjligheter, skolor och ett danskt-svenskt samarbete om forskarregler, som är skattemässigt attraktiva för folk på visstidskontrakt. Internationella studenter, arbetare och investeringar ska enkelt och fritt kunna röra sig över Sundet.

* ESS ska skapa en bas för gemensamma Öresundsupphandlingar, som kan sprida sig vidare till det offentliga inom kommuner och regioner. Starka branscher som miljöteknik, IT och life science bör prioriteras i dessa storinköp som också ger lägre priser.

* Med ett profilerat Öresundsprojekt som ESS bör Region Hovedstaden och Region Skåne, Øresundskomiteen och Öresundsbron nu backa upp borgmästare Frank Jensen i Köpenhamn och kommunstyrelseordförande Ilmar Reepalu i Malmö i visionen att fusionera sina turism- och näringslivsorganisationer.

* Sätt upp ambitiösa mål för infrastrukturen. Tåglinjen Köpenhamn-Lund är okej, men betalringen runt Köpenhamn måste stoppas. Bygg istället en tunnel under Köpenhamns hamn för att minska den värsta trängseln. Slutligen ska Danmark också satsa på höghastighetståg till Hamburg via Fehmarnförbindelsen, som blir klar samtidigt som ESS.

Klik her for at se dansk version af artikeln

Kort sagt: Det danska intresset för ESS i bredare näringslivskretsar, akademi och medier är i stort sett dött. Men Sverige […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad

Prenumerera på Rapidus för
533 kr per månad

Bli en del av vårt exklusiva nätverk och få koll på vad som händer i Skåne och Öresundsregionen. Var alltid uppdaterad när du talar med dina affärskontakter. Nytta, nöje, inspiration.




  • Exklusiva affärsnyheter
  • Inbjudan till våra nätverksträffar
  • Två användare ingår

  • Lund tog hem allt i årets 34-topp

    Det var fullpackat i salen när Rapidus 34:or hyllades och årets topp fem skulle utses. I år var det Lundabolag för hela slanten. Här är årets topp fem.

  • Åh vilket party

    Hundratalet unga entreprenörer och investerare kom till Rapidus 34-gala för att knyta nya kontakter och fira vinnarna av en topp fem-placering. Här är bilderna från kvällen.

  • Efter konkursen – går mot mångmiljonvinst

    Tre år efter konkursen gör det nya DHF Airport Solutions sin första storaffär – och räknar med 25 miljoner i vinst nästa år.


  • Östes bolag faller som dominobrickor

    Tre av Öste-sfärens verksamhetsdrivande dotterbolag har nu gått i konkurs, tillsammans med ytterligare ett av ägarbolagen. Det mesta av värdet i Aventure-konkursen ser därmed ut att ha gått upp i rök. Men frågetecken kvarstår.

  • Köttodlarnas nya giv

    Re:meat byter namn. Enligt Malmöbolagets medgrundare Jacob Schaldemose Peterson handlar det om mer än bara ett namnbyte. – Det är ett byte av hela vår strategi, säger han.

  • Camurus stiger på viktminskning

    Läkemedelsbolaget Camurus i Lund, med vd Fredrik Tiberg, är känt för sitt preparat mot opioidberoende. Men i portföljen finns även ett projekt kring viktminskningsämnet semaglutid. Lovande studiedata får aktien att stiga.

  • Nya konkurser bland Öste-bolagen

    Dominobrickorna i Oatly-bröderna Östes företagsimperium fortsätter att falla. I spåren av ägarbolagens konkurser har två av portföljbolagen i sfären kastat in handduken och ytterligare ett ser ut att vara nere för räkning.

  • Stora pengar hägrar i vattenrening

    Vattenrening är en bransch där Skåne utmärker sig internationellt och med allt fler startup-bolag. Stora investeringar står för dörren och lockar till sig kapital. Rapidus har tagit tempen på branschen.

  • Avloppsdirektiv pressar fram investeringar

    I fjol antogs ett EU-direktiv som bland annat ställer krav på ett nytt reningssteg i kommunala avloppssystem. Det innebär nya affärsmöjligheter för skånska teknikleverantörer.

  • Finansiella målen borta – nu sparkas vd:n

    Efter ett år med tuffa sparkrav och avskaffade mål stuvar Iconovo om i ledningen. Vd Johan Wäborg får gå – och Anders Månsson tar över.

  • Lidgren-bolaget dejtar nya investerare

    Läkemedelsföretaget Lithea får nya pengar från befintliga ägare, men egentligen vill bolaget hitta nya investerare för att stärka sitt case inför framtiden.

  • Greg tillbaka på ruta ett

    Serneke-affären blev ett kortvarigt och smärtsamt äventyr för Greg Dingizians fastighetsbolag Doxa som nu vill lägga hela projektet bakom sig. Bolaget lägger om strategin, eller snarare vrider den tillbaka till ruta ett.

  • Björn Öste: ”Vi ger inte upp”

    Oatlygrundaren Björn Öste kommenterar nu konkursen i sitt investeringsbolag Aventure. Avgörande följdfrågor förblir dock fortsatt obesvarade. Vad betyder det till exempel att inte ge upp när uteblivet kapitaltillskott medför konkurs?