tisdag 12 augusti 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Danmark måste öppna ögonen för ESS

Kort sagt: Det danska intresset för ESS i bredare näringslivskretsar, akademi och medier är i stort sett dött. Men Sverige varken kan eller ska bära projektet på egen hand, utan initiativ från Danmark är viktiga. En konferens nästa vecka kan bli ett wake up-call. Rapidus ger sex förslag på samarbeten.

Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör

Medan skånska medier skrivit upphetsat om miljardprojektet ESS så låter förkortningen av European Spallation Source mest som en farlig sjukdom i danska öron.

Bortsett från ett fåtal vetenskapspolitiker och enskilda individer i en elitistisk forsknings- och företagarmiljö har ESS gått förbi danskarnas uppmärksamhet. Trots Danmark tillsammans med Sverige blir värd för denna storeuropeiska materialforskningsanläggning så sover man lugnt. Det saknas förberedande initiativ för att säkra ramförutsättningarna för nya företag och de toppkvalificerade forskare som kommer i samband med ESS.

Därför är fredag den 24 februari ett viktigt datum. Styrelse for Forskning og Innovation (FI) ordnar tillsammans med Dansk Industri (DI) konferensen ”Verdens bedste mikroskop (ESS)” på Copenhagen Business School. 2019 står anläggningen klar i Lund med tillhörande datacenter på Köpenhamns universitet. Med lite tur blir konferensen, med undertiteln ”En mulighed for udvikling og innovation”, ett verkligt wake up-call i Danmark.

Datacentret i Köpenhamn kommer att sysselsätta 60 forskare och tekniker. Danmark betalar 12,5 procent av byggkostnaderna för ESS, medan svensk sida står för 35 procent. Det är därmed ett utpräglat Öresundsprojekt, som givetvis är beroende av ett danskt engagemang. Hittills har inaktiviteten kunnat bortförklaras med att den största delen av ESS finns på svensk sida och att det ännu saknas ett formellt, förpliktigande avtal.

Men det nås om två, tre år. Det är nu regionen ska agera, om vi ska kunna kamma hem ett fullt utbyte när 400 permanenta forskare och 2.000-5.000 gästforskare årligen kommer nästa decennium.

På konferensen talar bland andra labbdirektör Dr. Ian S Anderson från amerikanska neutronanläggningen Oak Ridge. Han ska berätta om sina erfarenheter av vad som krävs för att få ut mesta möjliga av investeringarna. Lite avslöjades redan på en konferens i Oslo i november där Anderson slog fast att förberedelsefasen är viktig.

Det innebär exempelvis att planera så att nästa generations forskare kan exploatera ESS. Hans råd i klartext; mer utbildning. Därnäst måste skandinavisk industri engagera sig i. Näringslivet behöver inse att ESS kan minska en kritisk tidsfaktor i olika materialundersökningar.

Andra konferensinlägg handlar om gynnsamma effekter av ESS för innovation och näringsliv. Problemet är att om det danska icke-engagemanget fortsätter, kommer förvisso ESS och datacentret att byggas men potentialen inte nyttjas fullt ut. Rapidus har därför sex förslag på hur danskar och svenskar bör samarbeta som ett led i projektet.

* Starta universitetsutbildningar i samarbete med ESS. Följ upp med en Øresundsskola på gymnasie- och grundskolenivå, så att forskningen blir både mer begriplig för en bredare krets och mer intressant för forskarna. Vi ser hur Öresundsuniversitetet håller på att kvävas, men just ESS kan faktiskt blåsa liv i det samarbetet.

* Öresundsregionen ska öppna en gemensam dörr till näringslivet när utländska företag vill etablera sig i kölvattnet av ESS. Alla frågor om exempelvis skatt ska vi kunna svara på — på engelska — i ett center som också ska ge medborgarservice. Det ska med i planeringen för hur vi tar emot de tusentals nya kunskapsarbetarna.

* Regionen ska sörja för bostadsmöjligheter, skolor och ett danskt-svenskt samarbete om forskarregler, som är skattemässigt attraktiva för folk på visstidskontrakt. Internationella studenter, arbetare och investeringar ska enkelt och fritt kunna röra sig över Sundet.

* ESS ska skapa en bas för gemensamma Öresundsupphandlingar, som kan sprida sig vidare till det offentliga inom kommuner och regioner. Starka branscher som miljöteknik, IT och life science bör prioriteras i dessa storinköp som också ger lägre priser.

* Med ett profilerat Öresundsprojekt som ESS bör Region Hovedstaden och Region Skåne, Øresundskomiteen och Öresundsbron nu backa upp borgmästare Frank Jensen i Köpenhamn och kommunstyrelseordförande Ilmar Reepalu i Malmö i visionen att fusionera sina turism- och näringslivsorganisationer.

* Sätt upp ambitiösa mål för infrastrukturen. Tåglinjen Köpenhamn-Lund är okej, men betalringen runt Köpenhamn måste stoppas. Bygg istället en tunnel under Köpenhamns hamn för att minska den värsta trängseln. Slutligen ska Danmark också satsa på höghastighetståg till Hamburg via Fehmarnförbindelsen, som blir klar samtidigt som ESS.

Klik her for at se dansk version af artikeln

Kort sagt: Det danska intresset för ESS i bredare näringslivskretsar, akademi och medier är i stort sett dött. Men Sverige […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Sommarens raketer – och magplask

    Medan du legat i hängmattan har det skånska näringslivet fortsatt att rulla på med både spektakulära aktierusningar och konkurser. Vi har samlat ihop allt du behöver veta.

  • Rika prioriterar långresor – inte kultur

    Långresor, mat, klockor, vin och bilar. Det är vad de rikaste är mest intresserade av. Vad hände med kulturen? Det frågar sig Jan Dahlqvist.

  • Vindkraftsjätten gör megaemission

    Den danska energijätten Örsted meddelar i dag att bolaget ska genomföra en nyemission i mångmiljardklassen. Beskedet får aktien att rasa på Köpenhamnsbörsen.


  • Beammwave gör nyemission

    Radioteknikföretaget Beammwave i Lund vill få in 65 miljoner kronor för att inleda storskalig tillverkning. – Vi har flera mycket stora multinationella kunder som väntar, säger vd Stefan Svedberg.

  • Danskt vaccinbolag blir svensk-brittiskt

    Det svenska rikskapitalbolaget Nordic Capital och det brittiska Permira lägger ett bud på Bavarian Nordic. Affären värderar det danska bolaget till 28,5 miljarder kronor.

  • ”Ett förtroende att förvalta bostäder”

    För femton år sedan kallades Olof Andersson filantrop när han pratade hållbarhet med banken. Men Trianons vd och huvudägare står fast vid att hållbarhet är en god affär och han tror stenhårt på att hemstaden Malmö kommer att fortsätta växa.

  • Cantargia i superaffär – med bismak

    Läkemedelsbolaget Cantargia i Lund säljer ett forskningsprogram till japaner och kan som mest få in mer än 6 miljarder kronor på affären. Samtidigt kom resultat från bolagets toppkandidat som var en besvikelse.

  • Zaplox i knipa

    Låsbolaget Zaplox tappade sin vd Tess Mattisson i våras då hon gick till kunden Assa Abloy. ”Hårt slag” sade styrelsen då. Nu upprättar bolaget kontrollbalansräkning.

  • Inwido – fönstret ännu bara på glänt

    Fönster- och dörrtillverkaren Inwido har minst sagt ambitiösa tillväxtmål. På mindre än fem år ska bolaget dubbla omsättningen till 20 miljarder kronor. Inte alls omöjligt om man frågar bolagets tävlingsinriktade vd Fredrik Meuller, trots en medioker kvartalsrapport som kom på måndagen.

  • Från 40 miljoner till 40 miljarder

    Sedan Fredrik Tiberg klev in som vd för Camurus har bolagets värdering gått från 40 miljoner till 40 miljarder kronor. Rapidus träffar honom på huvudkontoret i Lund för att höra om vägen dit och planerna framåt.

  • Oncorena får in 130 Mkr

    Cancerforskningsbolaget Oncorena i Lund får in 133 Mkr i en nyemission där pengarna i huvudsak kommer från ägarna Helth Cap, Linc och FSG. Kapitalet ska finansiera en fas 1-studie som pågått i tre år.

  • Axis – tio år efter Canons köp

    Det är nu tio år sedan Canon köpte Axis. Sedan dess har det gått minst sagt bra. Rapidus har tittat på 2024 års siffror och räknat ut hur mycket Canon skulle få betala om de köpte Axis i dag.

  • Doros aktie till väders

    Doro, som tillverkar mobiltelefoner för äldre, fick se sin aktie stiga kraftigt på måndagen. Rapidus anar varför.