Kort sagt: Bortsett från bacon-exporten och Maersks fraktflotta har inget i näringslivet samma reella och symboliska tyngd som Novo Nordisk. Att själva motorn i dansk life science-industri börjat hacka borde vara en alarmsignal för politikerna i Christiansborg – helt oavsett vem som sitter i Vita huset.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Klik her for at se dansk version af artikeln
På MVA:s senaste årsmöte i måndags var något förändrat. I åratal har Medicon Valley Alliance lyft fram Novo Nordisk som en ledstjärna. Som landets största life science-bolag har Novo Nordisk betydelse för dansk självbild och danskt självförtroende. Hela elva procent av Danmarks bolagsskatter kommer från denna enda koncern, liksom MVA-ordföranden Søren Bregenholt. Via Novo Nordisk Fonden och Novo Seds ger verksamheten dessutom ett miljardtillskott åt såväl offentlig forskning som uppstartsbolag. Senast i går rapporterade Rapidus om Novo Seeds senaste investering, i Lundabolaget Merozyne Therapeutics.
Danskarna har i åratal kunnat peka på Novo Nordisk och säga: ”vi kan minsann skapa gigantiska, globala koncerner – vad är problemet?”. Danskarna har också kunnat luta sig tillbaka på det faktum att Novo Nordisks avgående direktör Lars Rebien flera gånger valts till världens bästa vd.
Men så kom ett skräckbesked som i ett slag sänkt Novo Nordisks börsvärde med hisnande 400 miljarder danska kronor. Rapporten för det tredje kvartalet handlade främst om nedjusteringar och hela 2017 ser nu ut att bli en utförsbacke för Novo Nordisk. Koncernen är pressad på sitt kärnområde, insulin, men även lukrativa sidospår går dåligt – till exempel NovoSeven som är ett läkemedel mot blödarsjuka. Orsaken är främst prispress och ny konkurrens.
Ett färskt varsel för 1.000 anställda, varav hälften i Danmark, fallande försäljning i USA och till på köpet amerikansk kritik mot att priserna är för höga visar att naturlagen om Novo Nordisks stabilitet bara var inbillning hos politiker och finansfolk.
Trumps seger gav visserligen kursstigning på sex procent i förhoppningen om att Trumps regering inte kommer pressa priserna lika hårt som Clinton skulle ha gjort. Men inte ens Novo Nordisk själva vågar ännu säga vad som är upp och vad som är ned. Inget i efterspelet av det amerikanska valet kommer heller innebära någon avgörande vändning för Novo Nordisk eftersom krisen också handlar om hård konkurrens.
Däremot blir det danska politiska efterspelet på Novo Nordisks kris mycket intressant. Även om ryktena om insulinjättens död är starkt överdrivna så torde den skarpa svängen nedåt väcka till eftertanke. Särskilt när Kåre Schultz, tidigare kronprins i Novo Nordisk och numera toppchef i Lundbeck, säger i en ny MVA-rapport att ingen vill etablera ett nytt läkemedelsbolag i Danmark i dag eftersom landet har för höga skatter och kostnader.
Kåre Schultz är dessutom ordförande för den tillväxtkommitté som ska ge råd till regeringen om en ny strategi för life science-området. Den kommer bland annat handla om beskattningen av entreprenörer, brist på kapital och brist på kvalificerad arbetskraft.
Till bilden hör att Danmark inte börsnoterat ett life science-bolag sedan Zealand Pharma 2010, medan en rad danska life sciencebolag istället listat sig på svenska Aktietorget och First North.
Att Novo Nordisk tvingas retirera är som att det rivits ut en bit ur Dannebrogen. Det bästa man kan säga är att situationen banar väg för förändring. Rapidus stalltips är att när Kåre Schultz är klar med sitt upplägg till ny life-sciencestrategi kommer den mötas av en helt annan lyhördhet än den autopilot som de danska politikerna hittills kört på, med hänvisning till att det ”det går ju visst”. Exemplet med Novo Nordisk visar att det gör det alls inte, om Danmark fortsätter som vi gjort hittills.