Kort sagt: Rapidus fyller 18 år nästa vecka. Men bolaget vi lyfter fram som Årets Rapidusföretag kommer vara lika omyndigt som vanligt: lite trevande och utan större meriter att peka på. Men med oändliga möjligheter i framtiden.
Av Erik Olausson, chefredaktör
De första ungdomarna födda på 2000-talet har precis blivit gamla nog att dricka öl på krogen. För oss födda på andra sidan millennieskiftet kan den tiden verka avlägsen, men den berusande känslan är svår att glömma. Som ung får man hela tiden nya befogenheter, nya färdigheter, nya möjligheter. Och framtiden är ett öppet fält.
Här finns en tydlig parallell till uppstartsbolagen, åtminstone för de som överlevt den sköra barndomen och börjat växa till sig. Många bolag letar fortfarande efter sin tillämpning, sin kundgrupp och sin marknad – på samma sätt som tonåringar funderar över utbildnings- och yrkesval. Men att ännu inte ha slagit in på ett tydligt spår gör också möjligheterna oändliga. Inte så konstigt kanske att entreprenörskapet i sig är en berusande känsla för många.
Som omyndig är man också ur många aspekter ett oprövat kort, utan vunna lagrar att vila sig på. Det är en faktor som är central i arbete med att utse Årets Rapidusföretag, som inte bygger på historik och tidigare redovisade siffror, utan på framtida potential.
Det framåtsyftande perspektivet blir allt viktigare i takt med att utvecklingen accelererar och tekniken kryper ner i åldrarna. I dag använder en majoritet av alla treåringar internet varje dag och över nittio procent av tioåringarna har en egen mobil. Medan regionens life science-företag kan sikta in sig på en växande skara äldre och deras krämpor måste IT-bolagen alltså hantera en verklighet där de som är omyndiga i dag blir framtida användare och kunder i en rasande takt.
Genomlysningen, som genom åren vaskat fram guldkorn som Qlik, Camurus och Neo4j, sker enligt fyra kriterier:
* Idéhöjd. Finns patent bakom produkten/tjänsten? Löser erbjudandet ett verkligt problem?
* Innovationskraft. Vilken förmåga har företaget att kommersialisera sin uppfinning?
* Strategi. Hur ser marknaden ut och hur positionerar sig bolaget? Vilken erfarenhet har ledningen?
* Ekonomisk plattform. Finns utvecklings- och expansionskapital? Hur utvecklas ekonomin över tid?
Under juryarbetets gång har en rad i övrigt lysande bolag sorterats bort för att de bara uppfyllt tre av de fyra kriterierna på ett tillfredställande sätt. Här finns något att lära sig även för andra entreprenörer. Idéhöjd är nödvändigt, men hjälper till exempel inte om du inte har en plan för hur tekniken ska kommersialiseras. Ekonomisk plattform, till exempel riskkapital i ryggen, är mycket bra men räcker inte långt om du inte hittar rätt försäljnings- och marknadsstrategi. Det krävs full pott på alla fyra punkter, inte bara för att hämta hem priset på Rapidus-festen nästa vecka, utan för att bli en riktig dundersuccé som uppstartsbolag.
Glädjande finns det ganska många heta kandidater i regionen som mer än väl uppfyller de fyra formella kriterierna. I slutänden handlar juryns bedömning därför mycket om mjukare faktorer, inte minst ledningens och entreprenörernas bakgrund. Utan att säga för mycket kan jag avslöja att slutstriden i år stod mellan två mycket olika bolag, som båda grundats av entreprenörer med tidigare uppstartsprojekt bakom sig. Årets Rapidusföretag må vara omyndigt. Men personerna bakom bolaget är det knappast.
I juryn för Årets Rapidusföretag sitter Malmö universitets vicerektor Charlotte Ahlgren Moritz, Industrifondens tidigare regionchef Lennart Gustafson samt Rapidus grundare Jan Wifstrand och chefredaktör Erik Olausson.
