Kort sagt: De skånska innovationsbolagen plockar in nya rekordsummor i riskkapital via aktiemarknaderna. En närmare analys av emissionerna visar att det kunde varit mångdubbelt mer.
Hur länge kan detta fortgå? Tja, hur högt kan man bygga ett Jenga-torn?
Av Erik Olausson, chefredaktör
Rapidus har en längre tid följt de skånska innovationsbolagen på börsens smålistor och utvecklingen har varit minst sagt explosiv. Under 2015 har bolagen tillsammans plockat in eller säkrat 877 miljoner kronor. Det är nästan nio gånger mer än under 2010 – och då återstår ändå två månader av året. I sammanställningen ingår exempelvis inte PharmaLundensis pågående emission på 10,5 miljoner kronor som förlängts till slutet på veckan, eller Immunovia, som siktar på att ta in 60 miljoner inför sin notering på First North i början av december.
På några få år har en notering alltså blivit en av de viktigaste vägarna för skånska teknikbolag att finansiera allt från tidig forskning och kliniska studier till marknadssatsningar och utlandsexpansioner.
Rapidus kartläggning visar också hur högt temperaturen stigit hos investerarna, som rycker och sliter i innovationsbolagens aktier. Den som tar sig tid att bläddrar igenom pressreleaserna från årets emissioner märker att orden ”kraftigt övertecknad” återkommer gång på gång. I nästan samtliga fall har antalet nytryckta aktier inte räckt till och påfallande ofta skulle bolagen kunnat få in mångdubbelt mycket mer riskkapital i sina emissioner.
Malmöbaserade Hövdings listningsemission på 60 miljoner kronor övertecknades exempelvis till 125 miljoner, läkemedelsbolaget Idogen hade kunnat få in 52 miljoner kronor i sin emission på 17 miljoner. Och CombiGene, som utvecklar en behandlingsmetod för epilepsipatienter, begärde elva miljoner när investerarna ville teckna aktier för sex gånger så mycket.
Det är lätt att tala om en guldrusch men en bättre metafor för det rådande investeringsklimatet är det klassiska sällskapsspelet Jenga, där spelarna drar ut byggklossar ur en symmetrisk stapel och lägger ovanpå. För varje kloss blir tornet högre, men också mer instabilt.
Förr eller senare rasar tornet givetvis, men det är förvånande hur högt man kan bygga innan det sker. I veckan presenterades en kartläggning av antalet privatägda uppstartsbolag som värderas till mer än en miljard dollar, så kallade enhörningar. I dag finns det drygt 140 i hela världen, däribland Spotify och Klarna, och de blir snabbt fler. 60 har tillkommit bara under 2015. Tisdagens uppköpsbud på 50 miljarder kronor för svenska mobilspelbolaget King, med ett 70-tal anställda i Malmö, är en annan hisnande indikation på hur högt stapeln kan nå.
För kapitalhungriga innovationsbolag gäller det alltså att passa på, men samtidigt komma ihåg att det finns klara nackdelar med att listas. På onsdagens träff med Financial Meetings Øresund propagerade serieentreprenören Christer Fåhraeus för att uppstartsbolag mår bäst med en strategisk investerare från industrin eller riskkapitalvärlden i ryggen: ”för bolag som inte är lönsamma och inte vet när de kommer bli lönsamma borde en notering vara sista utvägen”.
Det är ett förbluffande uttalande från någon som själv satt sex teknikbolag på börsen, från Precise Biometrics 1999 till EQL Pharma 2013. Men så har Christer Fåhraeus också varit med förr när Jenga-tornet rasat.
