Trots att 18 månader återstår nosar LU:s jubileumskampanj redan på målet att få in tre miljarder kronor. Mer än varannan krona som registrerats sedan 2014 går till medicinsk forskning medan LTH:s forskare får nöja sig med en niondel, visar en färsk sammanställning som Rapidus tagit del av.
Donationskampanjen i samband med LU:s 350-årsjubileum beskrevs som den största hittills i Sverige när den presenterades i början på 2014. Då hade kampanjstaben redan arbetat i det tysta sedan 2011. Men bara en del av de 2,9 miljarder som hittills kommit in kan hänföras till själva kampanjarbetet. I siffrorna räknar universitetet även med de cirka 500 miljoner kronor per år som normalt kommer in från privata källor som bidrag sökta av forskarna själva.
Före 2014 fanns inget samlat rapporteringssystem för privata medel och även efter det är sammanställningen inte helt komplett. Men i databasen för de registrerade donationerna och bidragen under 2014 och 2015 syns life science-forskarnas dominans tydligt. Hela 1,2 miljarder kronor av de 1,9 miljarder som rapporterats in har gått till medicinska fakulteten.
– Medicin är ett tacksamt ämne för donationer eftersom det ligger människor närmast om hjärtat. Ofta handlar det om privatpersoner där någon i familjen blivit sjuk och så vill man donera till forskning kring den sjukdomen, säger Emma Roybon, som ansvarar för medicinska fakultetens arbete med privata donationer.
LTH och Naturvetenskapliga fakulteten får nöja sig med knappt 220 miljoner vardera medan övriga fakulteter släpar långt efter.
– Med tanke på att LTH utgör en fjärdedel av universitetet så är 220 miljoner kronor inte jättebra, säger LTH:s rektor Viktor Öwall till Rapidus.
Hur viktiga är dessa pengar för LTH?
– De kan vara direkt avgörande för enskilda satsningar på till exempel specifika utbildningar. Men vi har en budget på 1,7 miljarder per år, så det är inte en jättestor inkomstkälla för oss.
Bland donatorerna dominerar stiftelserna stort, med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden i topp. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse stod för det största enskilda bidraget under perioden, med ett löfte om 225 miljoner kronor till ett nytt forskningscentrum för molekylär medicin.
Men i listan över 400 givare finns även en del företag. Bland annat har Glaxosmithkline donerat fyra miljoner kronor, Lundabolaget CR Development tre miljoner medan Canon skänkt två miljoner till LTH:s experimentverkstad Vattenhallen.
Emma Roybon ser nästan inga nackdelar med att miljarderna strömmar in från privata källor – så länge det inte innebär att myndigheterna lämnar ifrån sig finansieringsansvaret.
– Då kan vi bli för hårt styrda att forska på det som de privata aktörerna vill satsa på. Det är oerhört viktigt att den fria forskningen, där forskarna väljer områden och definierar frågeställningar, har en solid finansiering även i framtiden, säger hon.
Erik Olausson
