Ett infrastrukturbeslut i riksdagen utlöste nyligen jubel hos Region Skåne. Öresundsbrons intäkter ska återinvesteras i skånska vägar och järnvägar, lovar regeringen. Men stämmer det verkligen att bron snart är helt avbetald? Rapidus reder ut.
I förra veckan klubbade riksdagen en proposition från regeringen om investeringar i transportinfrastruktur. Beslutet fick Region Skånes företrädare att jubla. Anledningen är två korta formuleringar i den mer än 70-sidiga propositionen.
Dels skriver regeringen att den vill ”rikta framtida intäkter till staten från Öresundsförbindelsen till satsningar på transportinfrastruktur i Öresundsregionen”, dels lite senare att ”på samma sätt som intäkter från trängselskatterna används för att utveckla transportinfrastrukturen i respektive region anser regeringen att intäkterna från Öresundsbron bör användas till investeringar i transportinfrastruktur i Öresundsregionen”.
Regiontopparna Carl Johan Sonesson (M), Gilbert Tribo (L) och Henrik Fritzon (S) var alla positiva, och regionen vill nu få igång samtal med regeringen om exakt vilka satsningar som ska komma Skåne till del.
Exakt vilka intäkter är det då regeringen lovar skåningarna? När kommer pengarna? Och hur mycket talar vi om?
Det har på vissa håll tolkats som att bron beräknas vara avbetald om bara några år, och då skulle kunna bli en ren kassako. Men så väl är det dessvärre inte.
I propositionen står att ”de avgifter som betalas för att trafikera Öresundsbron från och med 2029 kommer att generera intäkter till staten” enligt en bedömning av det statliga bolaget Svedab. Detta har på vissa håll tolkats som att bron beräknas vara avbetald om bara några år, och då skulle kunna bli en ren kassako. Men så väl är det dessvärre inte.
Så här är upplägget:
Bron (även tunneln och den konstgjorda ön Pepparholm) ägs och drivs av Øresundsbro Konsortiet. Svedab (Svensk-Danska Broförbindelsen) är den svenska statens ägarbolag som tillsammans med sin danska motsvarighet äger konsortiet, hälften var. De båda bolagen äger också ländernas respektive landanslutningar på ömse sidor om sundet.
När bron byggdes finansierades både den och landanslutningarna med lån. Trafikintäkterna går till konsortiet som återbetalar lånen för bron, med avdrag för drift, underhåll och nödvändiga investeringar. Därutöver får ägarbolagen utdelning så att de i sin tur kan betala av lånen för landanslutningarna.
Med nuvarande trafikutveckling och prisnivå förväntas lånen för Öresundsförbindelsen vara återbetalda först 2050. Det uppger Øresundsbro Konsortiet. Så varför pratar regeringen och Svedab då om 2029?
– Det avser de lån som Svedab tagit upp för sin verksamhet, säger Svedabs vd Ulf Lundin.
Verksamheten i fråga är alltså att äga och driva landanslutningarna på den svenska sidan, närmare bestämt cirka en mil järnväg och motorväg närmast brofästet tillsammans med utbyggnaderna av kontinentalbanan och godsbangården vid Malmö central som gjordes i samband med brobygget.
– Vår ägare, svenska staten, har sagt att vi ska vara skuldfria så fort som möjligt. Då kommer vi att kunna dela ut överskottet som blir från Öresundsbron, säger Ulf Lundin.
Lånen för de svenska landanslutningarna är nämligen betydligt mindre än de motsvarande på den danska sidan, bland annat därför att Yttre ringvägen runt Malmö istället finansierades med anslag från dåvarande Vägverket. Det förklarar de olika tidtabellerna.
– Vi blir skuldfria mycket tidigare, därför kommer de här pengarna att kunna levereras till statskassan.
Det är alltså inte bron utan de svenska landanslutningarna som är avbetalda om några år. Det är den framtida utdelningen avseende dessa som regeringen nu lovar ska satsas på skånsk infrastruktur.
För 2023 redovisade Øresundsbro Konsortiet totalt nära 3,5 miljarder svenska kronor i driftsintäkter. Men vilka summor det skulle kunna handla om för Skåne att ta del redan om några år vill Ulf Lundin inte kommentera närmare.
– Vi kan göra prognoser, men de är väldigt osäkra just nu.
Ola Nilsson
