SOMMARINTERVJU: 300 000 stycken Lingongrova per vecka ska bli fler. Det har Pågens vd Anders Carlsson Jerndal tänkt sig. Men i Malmö går det inte att baka fler utan att bygga ut fabriken. Pågen är ytterligare ett klassiskt Malmöföretag som staden misslyckas med att låta växa.
Pågens bageri tar upp ett helt kvarter som ligger som en mur mellan centrala Malmö och Rosengård. 600 personer arbetar här och Pågen har velat bygga ut den befintliga anläggningen i många år. Men Malmö stad prioriterar bostadsbyggande på den kringliggande marken. Dessutom rimmar inte skytteltrafiken med lastbilar till och från bageriet med stadsutvecklarnas vision om mindre trafik i stan.
Rapidus har tidigare beskrivit hur Malmö stad låtit Kockums glida sig ur händerna medan andra kommuner varit mer snabbfotade och mer tillmötesgående.
Nu var det inte enbart Malmö stads restriktioner som satte i gång Pågens tankar på att inte bygga ut i Malmö. Kraftbolaget Eon kunde för några år sedan inte garantera tillräckligt med el, och här kommer vi in på en hjärtefråga för Anders Carlsson Jerndal: Den skånska effektbristen och det höga elpriset.
Han har debatterat detta livligt och offentligt de senaste åren, så även om han eldar upp sig när frågan kommer på tal lämnar vi ämnet med att konstatera att han anser att Sverige indelning i elprisområden är fel, både som idé och hur de är implementerade.
– Politikerna måste inse att det här är motsatsen till att stimulera produktivitet och att skapa arbetstillfällen, säger han.
Detta är i grova drag bakgrunden till att Pågen kommer att bygga ett helt nytt bageri i Landskrona som kommer att sysselsätta flera hundra personer. Något första spadtag är inte taget, Pågen väntar ännu på miljötillstånd. Men Landskrona ska det bli. Det handlar om en investering på flera miljarder kronor.
– Landskrona ligger bra till logistiskt sett. Större delen av vår marknad finns norr om Hallandsåsen, säger Anders Carlsson Jerndal.
På frågan om man då inte lika gärna kunde bygga ett nytt bageri i till exempel Jönköping svarar han att Pågen ändå har skånska rötter och vill hedra det. Pågen har ett stort bageri utanför Skåne, i Göteborg, och det får uppenbarligen räcka.
Pågen omsatte 4,7 miljarder kronor under 2023. Resultatet efter skatt blev 285 Mkr. Marginalen på 6 procent är bra för att vara i livsmedelsbranschen.
– Det finns väldigt få börsnoterade livsmedelsproducenter. Det beror på att marginalerna är låga och verksamheten kapitalintensiv. Det krävs långsiktighet av en ägare.
Ägarna är fjärde generationen Påhlsson via ett holländskt bolag, Pogen International, som i sin tur ägs av en stiftelse i Lichtenstein. Familjen håller en mycket låg profil och ingen i familjen sitter i styrelsen. Anders Carlsson Jerndal tillstår dock att de är aktiva i bolaget och att han har regelbunden kontakt med familjen. Mer än så får vi inte veta.
Vi kommer in på strategier för framtiden. Och det är organisk tillväxt som gäller, något Pågen klarat av i många år. År 2018 var omsättningen 2,7 miljarder, nu alltså 4,7 miljarder.
– Brödmarknaden i Europa är extremt fragmentiserad med tusentals bagerier med allt från kvarterskonditorier till mer eller mindre små- eller storskaliga företag. Det är inte ett alternativ att försöka konsolidera den marknaden genom förvärv, säger Anders Carlsson Jerndal och fortsätter:
– Vi får löpande propåer om att köpa bagerier. Men vi vill etablera vårt varumärke, Pågen, och där har vi mycket kvar att göra. Men ett Pågen-bröd måste smaka likadant överallt. Då kan vi inte baka det var som helst.
Att baka bröd med ett helt annat varumärke i andra bagerier är alltså inte aktuellt. Trots att finska Fazer gjort så genom att köpa Skogaholm och därmed tagit en total marknadsandel i Sverige på 18 procent.
Han målar upp Pågens kärnvärden – det ska vara bröd som är färskt, nyttigt och smaka gott. Detta säkerställs genom en så kallad helintegrerad vertikal. Det betyder att Pågen har leveransavtal med cirka 200 skånska spannmålsproducenter och egen kvarn i bolaget Lilla Harrie Valskvarn.
Pågen har 45 procent av den svenska marknaden för förpackat matbröd. Export sker till Danmark och Finland, men här är marknadsandelen 8 respektive 6 procent.
– Bröd är en färskvara och då är avstånd ett hinder. Dessutom föredrar konsumenter ofta ”sitt eget bröd”, danskar vill ha danskt bröd, detsamma gäller i alla länder.
Det finns dock nischer där detta inte gäller. Pågen är till exempel marknadsledande i Frankrike på skorpor. Men även här har Pågen fått en nationalistisk smäll på fingrarna. När italienska Barilla köpte Wasa Bröd och började göra italienska skorpor försvann Pågens italienska skorpmarknad i en enda tugga.
Gunnar Wrede
