fredag 3 oktober 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Sommarens EU-dom slår hårt mot Öresundsregionens forskning

Kort sagt: Organismer som förändrats med tekniken Crispr ska regleras som GMO. Så ska EU:s lagstiftning tolkas, beslöt EU-domstolen i somras. Växtförädlare i akademi och näringsliv kallar beslutet ett dråpslag och en orimlighet. Nu vill forskare få EU:s beslutsfattare att utforma nya lagar för framtidens förädling.

Av Lisa Kirsebom, gästskribent

Nästa vecka deltar Dennis Eriksson, växtforskare vid SLU och Lunds universitet, i en workshop i EU-parlamentet. Ämnet är reglering av växtförädlingstekniker och Dennis hoppas att mötet blir ett litet steg mot en ny lagstiftning. Sommarens beslut från EU-domstolen fick europeiska växtförädlare att slita sitt hår: EU-lagarna ska tolkas så att organismer behandlade med gentekniken Crispr ska ses som GMO.

Det kan låta som en självklarhet: har man ändrat i generna så har man väl skapat en genetiskt modifierad organism? Men det är mer komplicerat än så.

Crispr har kallats en av bioteknikens största upptäckter. Ett molekylsystem som egentligen hör hemma i bakterier, men som kan användas som en liten DNA-sax för att förändra organismers arvsmassa snabbare, enklare och billigare än tidigare gentekniker.

Crispr behöver fortfarande finslipas och utforskas noggrannare, men redan ser forskare inom bland annat växtförädling och medicin en enorm potential. De anser att Crispr kan bidra till bot för svåra sjukdomar, ett mer hållbart jordbruk med mindre bekämpningsmedel och näringsrika grödor som bättre tål klimatförändringar. Flera skånska företag arbetar med Crispr eller har planer på att göra det. ScanOats och Lantmännen-ägda CropTailor vill höja halten av hälsofrämjande ämnen i havre med tekniken och vid SLU Alnarp används Crispr bland annat för att göra grödor mindre känsliga för skadedjur.

För medicinska GMO finns en acceptans. Redan använder bland andra Novo Nordisk genmodifierade bakterier och jäst för att tillverka flera av sina produkter. Däremot har Europa länge haft en starkt negativ opinion mot genmodifiering i jordbruket. EU:s beslutsprocess för att godkänna nya GM-grödor är långsam och leder oftast till avslag – bara en enda GM-gröda odlas kommersiellt i unionen. EU har lagt över 300 miljoner euro på att forska om säkerheten kring GMO och inte hittat bevis för att genteknik skulle medföra större risker än annan växtförädling, men inget har ändrats i sak. Miljögrupper och många medborgare är fortfarande inte övertygade. Politiker och lagstiftare anpassar sig efter det.

Växtförädling för ett hållbart jordbruk är både en överlevnadsfråga och ett affärsområde med stor potential. I Sverige satsas 90 miljoner kronor under tre år på att bygga upp ett kompetenscentrum för växtförädling, Grogrund, där akademi, lantbruk och näringsliv ska samarbeta. Nu höjs oroade röster från både svensk och dansk akademi, liksom från svenska Jordbruksverket och Gentekniknämnden. EU-domstolens beslut kan bli ett dråpslag för modern växtforskning i Europa, menar man. I en artikel på DN Debatt hävdar rektorer för svenska universitet och högskolor att beslutet i praktiken innebär ett odlingsförbud. Små och medelstora företag kommer inte ha en chans att ta fram genförändrade grödor för kommersiellt bruk.

Domstolens beslut kom dessutom som en överraskning. EU accepterar nämligen växtförädling med hjälp av kemikalier eller strålning som driver fram genförändringar lika snabbt som Crispr. De teknikerna har använts i flera decennier och anses säkra, så de färdiga grödorna regleras inte som GMO. Forskarna hoppades på ett liknande undantag för Crispr. I Crispr-grödor har inga främmande gener förts in utan organismens egna gener har ”tystats” eller modifierats, och slutresultatet går inte att skilja från grödor som till exempel har avlats fram med strålning. Utom att förändringen blev mer exakt och gick snabbare.

EU-domstolen har valt att titta på tekniken, inte på resultatet, vilket forskare ser som okunnigt. Men molekylärbiologen Sigrid Bratlie, seniorrådgivare vid norska Bioteknologirådet, konstaterar nyktert i webbtidningen forskning.no att: ”Forskarna ser detta som en akademisk diskussion. Men egentligen är den politisk.”

I Bryssel fortsätter diskussionerna. Dennis Eriksson och hans kollegor hoppas på en ny lagstiftning som ger enskilda länder rätt att tillåta odling av alla genmodifierade grödor som bedöms säkra av EU:s livsmedelsmyndighet EFSA. Så sent som i förra veckan återupprepade EU-kommissionen i ett möte med medlemsländerna att Crispr-grödor ska anses vara GMO – men kommissionen var intresserad av att diskutera vidare och få mer kunskap om domen och hur den tolkas.

Som vanligt i politiken är sista ordet inte sagt, en tanke som Öresundsregionens växtforskare lär hålla hårt i just nu.

Kort sagt: Organismer som förändrats med tekniken Crispr ska regleras som GMO. Så ska EU:s lagstiftning tolkas, beslöt EU-domstolen i somras. […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad

Prenumerera på Rapidus för
533 kr per månad

Bli en del av vårt exklusiva nätverk och få koll på vad som händer i Skåne och Öresundsregionen. Var alltid uppdaterad när du talar med dina affärskontakter. Nytta, nöje, inspiration.




  • Exklusiva affärsnyheter
  • Inbjudan till våra nätverksträffar
  • Två användare ingår

  • Fler uppsägningar i Malmös spelvärld

    Pandiemibaksmällan fortsätter att skörda offer i spelbranschen. Den Egmont-ägda spelutvecklaren Avalanche Studios stänger sitt tredje kontor sedan i fjol och uppsägningar väntar både i Malmö och Stockholm.

  • Neo4J investerar 1 miljard

    ,
    Det Malmögrundade IT-företaget Neo4J trycker på gasen för att ta grepp om AI-utvecklingen. 1 miljard kronor ska investeras för ”att göra AI användbart”.

  • Genombrott för skånskt plastsubstitut

    Malmöbaserade Saveggy lanserar sitt plastfria grönsaksskydd med Odlarna och Ica. Bolaget hoppas att det bara är början på dess stora genombrott. 


  • Genombrott för skånskt plastsubstitut

    Malmöbaserade Saveggy lanserar sitt plastfria grönsaksskydd med Odlarna och Ica. Bolaget hoppas att det bara är början på dess stora genombrott. 

  • Ledningen räddar nattaron

    Nattaro Labs fyller på kassan i en riktad nyemission i vad som ser ut som en akut räddningsinsats. Enligt bolaget ska pengarna bland annat gå till satsningen på försäljning online.

  • Sandbergbolag gör omtag

    Man kan inte vara hur disruptiv som helst. Det har Sandbergägda Swatab fått erfara. Efter en försäljningsflopp med en tvättmaskin utan tvättmedel blir nästa produkt lite mindre vågad.

  • Lång resa för Tikomeds nya vd

    ALS-forskningsbolaget Tikomed i Helsingborg har tillsatt en ny vd. Men även efter kapitaintag på en bra bit över 200 Mkr kommer minst lika mycket till att krävas för att få fram en fungerande ALS-medicin.

  • Företagsklimatet i skånska storkommuner sämre än någonsin 

    I Svenskt Näringslivs nya ranking tappar både Lund och Helsingborg placeringar. Malmö når ett nytt bottenrekord med sin sämsta notering […]

  • Upp och ned i life science-fabriken

    Försenade leveranser och en hastigt genomförd riktad nyemission är de senaste nyheterna från den skånska life science-fabriken. Två bolag med vitt skilda förutsättningar sänder ut pressmeddelanden.

  • Alligator jagar partner

    Cancerforskningsbolaget Alligator avslutar sin fas 2-studie med lyckat resultat. Aktiekursen tog ett litet glädjeskutt efter beskedet men föll sedan tillbaka. Dessutom fyllde bolaget nyligen på kassan.

  • Lunds life science brände 1 miljard

    Den samlade förlusten var nästan 1 miljard kronor under första halvåret. Rapidus har gått igenom Lunds 49 börsnoterade life science-bolag och noterar att bara sex av dem går med vinst. Se hela listan här.

  • Elonroad stoppar USA-leverans

    Containern står packad och klar. Den första leveransen av laddskenor till hamnen i Los Angeles skulle ha gått iväg förra veckan. Men de nya tullreglerna är så omfattande att företaget inte kan skicka den.

  • Miljöteknik intar Lokstallarna 

    Nästa vecka arrangeras klimat- och hållbarhetskonferensen The Drop. Den här gången på Lokstallarna i Malmö. Eventet väntar 1 000 gäster i form av investerare, experter och företag som ligger långt fram i kampen mot klimatförändringarna.