Kort sagt: Organismer som förändrats med tekniken Crispr ska regleras som GMO. Så ska EU:s lagstiftning tolkas, beslöt EU-domstolen i somras. Växtförädlare i akademi och näringsliv kallar beslutet ett dråpslag och en orimlighet. Nu vill forskare få EU:s beslutsfattare att utforma nya lagar för framtidens förädling.
Av Lisa Kirsebom, gästskribent
Nästa vecka deltar Dennis Eriksson, växtforskare vid SLU och Lunds universitet, i en workshop i EU-parlamentet. Ämnet är reglering av växtförädlingstekniker och Dennis hoppas att mötet blir ett litet steg mot en ny lagstiftning. Sommarens beslut från EU-domstolen fick europeiska växtförädlare att slita sitt hår: EU-lagarna ska tolkas så att organismer behandlade med gentekniken Crispr ska ses som GMO.
Det kan låta som en självklarhet: har man ändrat i generna så har man väl skapat en genetiskt modifierad organism? Men det är mer komplicerat än så.
Crispr har kallats en av bioteknikens största upptäckter. Ett molekylsystem som egentligen hör hemma i bakterier, men som kan användas som en liten DNA-sax för att förändra organismers arvsmassa snabbare, enklare och billigare än tidigare gentekniker.
Crispr behöver fortfarande finslipas och utforskas noggrannare, men redan ser forskare inom bland annat växtförädling och medicin en enorm potential. De anser att Crispr kan bidra till bot för svåra sjukdomar, ett mer hållbart jordbruk med mindre bekämpningsmedel och näringsrika grödor som bättre tål klimatförändringar. Flera skånska företag arbetar med Crispr eller har planer på att göra det. ScanOats och Lantmännen-ägda CropTailor vill höja halten av hälsofrämjande ämnen i havre med tekniken och vid SLU Alnarp används Crispr bland annat för att göra grödor mindre känsliga för skadedjur.
För medicinska GMO finns en acceptans. Redan använder bland andra Novo Nordisk genmodifierade bakterier och jäst för att tillverka flera av sina produkter. Däremot har Europa länge haft en starkt negativ opinion mot genmodifiering i jordbruket. EU:s beslutsprocess för att godkänna nya GM-grödor är långsam och leder oftast till avslag – bara en enda GM-gröda odlas kommersiellt i unionen. EU har lagt över 300 miljoner euro på att forska om säkerheten kring GMO och inte hittat bevis för att genteknik skulle medföra större risker än annan växtförädling, men inget har ändrats i sak. Miljögrupper och många medborgare är fortfarande inte övertygade. Politiker och lagstiftare anpassar sig efter det.
Växtförädling för ett hållbart jordbruk är både en överlevnadsfråga och ett affärsområde med stor potential. I Sverige satsas 90 miljoner kronor under tre år på att bygga upp ett kompetenscentrum för växtförädling, Grogrund, där akademi, lantbruk och näringsliv ska samarbeta. Nu höjs oroade röster från både svensk och dansk akademi, liksom från svenska Jordbruksverket och Gentekniknämnden. EU-domstolens beslut kan bli ett dråpslag för modern växtforskning i Europa, menar man. I en artikel på DN Debatt hävdar rektorer för svenska universitet och högskolor att beslutet i praktiken innebär ett odlingsförbud. Små och medelstora företag kommer inte ha en chans att ta fram genförändrade grödor för kommersiellt bruk.
Domstolens beslut kom dessutom som en överraskning. EU accepterar nämligen växtförädling med hjälp av kemikalier eller strålning som driver fram genförändringar lika snabbt som Crispr. De teknikerna har använts i flera decennier och anses säkra, så de färdiga grödorna regleras inte som GMO. Forskarna hoppades på ett liknande undantag för Crispr. I Crispr-grödor har inga främmande gener förts in utan organismens egna gener har ”tystats” eller modifierats, och slutresultatet går inte att skilja från grödor som till exempel har avlats fram med strålning. Utom att förändringen blev mer exakt och gick snabbare.
EU-domstolen har valt att titta på tekniken, inte på resultatet, vilket forskare ser som okunnigt. Men molekylärbiologen Sigrid Bratlie, seniorrådgivare vid norska Bioteknologirådet, konstaterar nyktert i webbtidningen forskning.no att: ”Forskarna ser detta som en akademisk diskussion. Men egentligen är den politisk.”
I Bryssel fortsätter diskussionerna. Dennis Eriksson och hans kollegor hoppas på en ny lagstiftning som ger enskilda länder rätt att tillåta odling av alla genmodifierade grödor som bedöms säkra av EU:s livsmedelsmyndighet EFSA. Så sent som i förra veckan återupprepade EU-kommissionen i ett möte med medlemsländerna att Crispr-grödor ska anses vara GMO – men kommissionen var intresserad av att diskutera vidare och få mer kunskap om domen och hur den tolkas.
Som vanligt i politiken är sista ordet inte sagt, en tanke som Öresundsregionens växtforskare lär hålla hårt i just nu.