Kort sagt: Vad ska till för att få fler svenska life science-upptäckter kommersialiserade? En extraordinärt envis forskare, förmågan att få bolagskontrakt och en nattlig dröm? Så har det i alla fall sett ut för thoraxkirurg Stig Steen, vars forskning lockat ut BBC på den skånska vischan.
Av Elisabet Ottosson, reporter
Närmast ofattbara medicinska framsteg ligger bakom att hjärttransplantationspatienter kan få en andra chans. Men detta är endast möjligt om både organ och patient finns inom fyra timmars väg från avancerade sjukhus – i Sverige är det bara sjukhusen i Lund och Göteborg som är aktuella.
I förra veckan rapporterade Rapidus om att världens första hjärttransplantation i människa som utmanar tidsbegränsningen kommer ske vilken dag som helst. Om försöken slår väl ut kan mångfaldigt fler patienter räddas när det ökade tidsspannet medför att fler hjärtan hinner fram. Det är inte minst den möjligheten som gjort att BBC i veckan var på plats i anläggningen vid Igelösa utanför Lund för att göra ett reportage om forskningen.
Bakom upptäckterna finns thoraxkirurg Stig Steen, professor emeritus vid Lunds universitet. Allt började på 1990-talet när Stig Steen behövde forskningsmedel och skrev kontrakt med Göteborgsbolaget Vitrolife, stora inom produkter till provrörsbefruktning. De ville ha hans expertis om hur vätskor fungerar med mänsklig vävnad. Steen hade tidigare tagit fram lösningen Perfadex för förvaring av organ inför transplantationer. Samarbetet ledde fram till ett ännu bättre medium, Steen solution.
Stig Steen berättar för Rapidus att han fick söka efter egna lokaler när hans forskning blev för omfattande att ha på Blocket i Lund. Med hjälp av kollegiala kontakter och friherrliga pengar inredde han en gård på slätten utanför Lund till en ultramodern forskningsanläggning och startade forskningsbolaget Igelösa Life Science år 1998, där Nils Gyllenkrok blev 20-procentig delägare.
Anläggningen är en vacker, skånsk, fyrlängad gård bakom höga häckar, känd från påvens övernattning i samband med Lundabesöket förra året. Innanför ytterdörren öppnar stora rum upp sig i en tillbyggnad. Matsal, hörsal, andaktsrum och gästrum för långväga forskare. Och bakom stallsfönstren finns tio operationssalar med 30 gångers luftomsättningar per timme där transplantationsforskningen sker.
Stig Steen började forska kring att få fler lungor tillgängliga för transplantation – och myndigheternas etiska krav resulterade i att han i förbifarten uppfann den portabla hjärtmassagemaskinen Lucas, i dag kommersialiserad i Stryker-ägda Lundabolaget Jolife.
Tillsammans med Vitrolife tog Stig Steen därefter fram en maskin och metod som kan utvärdera och bevara lungor utanför kroppen från en ny grupp av donatorer, hjärtdöda, och första transplantationen till människa gjordes i Lund år 2000.
Några år senare sa Vitrolife upp kontraktet och en stor del av forskningsfinansieringen försvann. Istället träffade Stig Steen KappAhl-profilen Christian W Jansson, som gick in med pengar för att kunna starta bolaget Vivoline Medical, med syfta att bedriva hjärtforskning.
2010 hade arbetet kommit så långt att Stig Steen fått fram en hjärtbox, en mobil hjärt- och lungmaskin, som kan bevara hjärtan friska i över fyra timmar. Han berättar att en dröm gav den avgörande pusselbiten: att kokain i ”homeopatisk koncentration” ska blandas i förvaringsvätskan för att blockera vissa receptorer i hjärtat.
Parallellt knoppades Vitrolifes transplantationsdel – som ägde många av Stig Steens patenträttigheter – av och blev Xvivo Perfusion med bas i Göteborg. De patentstrider som följde slutade med att Xvivo köpte ut Vivoline från First North. Genom sammanslagningen har Xvivo i dag viss utveckling, produktion och en handfull anställda i Lund.
Xvivo sköter kommersialisering av upptäckterna i Igelösa och all försäljning av maskiner och transplantationslösningar, vilka bidrar till lejonparten av Xvivos försäljning – förra året 138 miljoner kronor.
Forskningen på Lundaslätten kostar 14 miljoner kronor om året. Stora delar av det kommer från licensintäkter från Xvivo, där Stig Steen får fem procent i royality-ersättning på sina patent. Drömscenariot är att det regnar 20 miljoner kronor årligen över honom, uppger han. Då skulle han kunna bemanna alla tio operationssalar jämfört med endast två i dag och öka takten på arbetet att kunna använda fler hjärtan från fler donatorer.
