Kort sagt: Ett färskt avtal mellan Region Skåne och Region Sjælland skickar akutläkare tvärs över sundet. Sedan tidigare finns samarbete om ett center mot hjärtstopp. Att öka antalet kliniska försök borde vara nästa projekt att förgrena över Öresund.
Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör
Finanskrisen var skyldig till mycket, däribland att antalet kliniska försök sjönk på båda sidor Öresund. Ju färre investerade kronor i medicinsk utveckling, desto färre försök på patienter. De försök som ändå genomfördes flyttades i många fall till Asien.
Nu har trenden vänt. I fjol deltog 15.000 danskar i totalt 300 kliniska försöksprojekt. Att öka den siffran skulle gynna såväl sjukhusen som patienterna, som kan se fram emot bättre medicinsk behandling i framtiden.
Danska Next är världens första samarbete om kliniska försök mellan offentliga sjukhus, universitet och läkemedelsindustrin. Det gör Next extra intressant. Projektet har även en stor budget, på 307 miljoner danska kronor, varav 92 miljoner från Innovationsfonden och 216 miljoner från de deltagande parterna. Och det ser ut att fungera: målet för 2015 var att initiera 4 nya kliniska försök inom Next. Det slutade på 42.
Next pågår till 2019, men vad händer efter det? Man kan frukta att vi inte har nått längre då än vi nått i dag. Det som krävs är att man fortsätter i större skala, dels genom att vidga fokus från cancer och hudsjukdomar som Next är inriktat på i dag, dels genom att sprida det geografiskt till andra sidan sundet.
Helt enkelt är det givetvis inte. Först och främst måste de hinder som finns brytas ned utan kompromisser med läkaretiken. Kliniska försök kan förenklas genom att göra ansökningsproceduren enklare. Danmarks fem regioner har till exempel fem olika etiska kommittéer som tolkar lagarna olika vad gäller kliniska försök.
Det krävs en central statlig styrning för att kunna strömlinjeforma processerna så att läkemedelsbolagen kan räkna med samma standard över hela landet – och helst även på andra sidan Öresund. Handläggningstiderna måste minskas och prissättningen i vården för att genomföra försöken bli mer enhetlig.
Slutligen måste det till kraftfullare marknadsföring, gentemot den globala läkemedelsindustrin, av regionen som ett bra ställe för kliniska försök. Här får Medicon Valley Alliance och Greater Copenhagen gärna kliva fram. Inget hindrar att också Nordiska ministerrådet tar upp problematiken på nordisk nivå, men möjligheterna att bryta ned gränshindren inom detta område ser enklast ut i Öresundsregionen. Det finns nämligen erfarenhet från sjukhusen att bygga vidare på:
* Enligt ett avtal som signerades förra vecka ska 54 läkare från Region Skåne utbildas i akutmedicin och anestesi i Danmark, medan 20 danska läkare ska få utbildning vid skånska akutmottagningar. Avtalet löper till 2028 och har kommit till stånd eftersom Region Skåne lider brist på praktikplatser för att utbilda läkare medan Region Sjælland istället lider brist på akutläkare.
* 2012 fick forskningsinstitutioner i Skåne och Själland 1,2 miljoner euro från EU:s Interreg-program för en centrumbildning kring hjärtstopp mellan två svenska och två danska parter.
* I går rapporterade Rapidus om det svenska-danska projektet Breathe, med en budget på sju miljoner euro, som syftar till att identifiera nya biomarkörer hos astma- och KOL-patienter.
Under 2015 ökade Danmarks BNP enbart med 1,2 procent, jämfört med 3,7 procent i Sverige. Men vad som är mer iögonfallande är att läkemedelsindustrin stod för uppåt 80 procent av den danska tillväxten under 2015. Enbart jätten Novo Nordisk stod för mer än en tiondel av den totala bolagsskatten som betalades in till danska statskassan i fjol. Det finns med andra ord goda skäl att stötta aktiviteten i branschen och underlätta för kliniska försök genom koordinerade insatser i hela regionen.
