Kort sagt: Historien om Köpenhamnsbaserade Tradeshift är en klassiker för Öresundsregionen. Först en megahajp — sedan en utflyttning till USA. Det ser verkligen ut som att Öresundsregionen blivit för liten för uppstartsbolag på väg till den globala superligan.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
I Öresundsregionens IT- och life science-branscher närs en american dream. Det handlar inte om drömmen om att göra resan från tidningsbud till miljardär, utan drömmen om att skapa ett uppstartsbolag som blir så globalt att det till sist får ett amerikanskt huvudkontor.
Det har skett flera gånger. Med resultatet att företagen blir ansiktslösa, otillgängliga och icke-transparanta för medier och myndigheter här på hemmaplan.
Ett färskt exempel är danska IT-bolaget Tradeshift som blivit megahajpat sedan starten år 2010. Företaget utvecklar ett system för molnbaserad hantering av e-fakturor.
Problemet är att man i dag inte längre kan ringa till Tradeshift. Officiella telefonnummer existerar inte. Ett besök i den fyra våningar höga fastigheten vid Nørreport Station i centrala Köpenhamn blir likaledes fruktlöst. När Rapidus ber att få lämna besked till någon i ledningen blir receptionisten bara tom i blicken.
— De är inte online. Kanske är de inte i landet?
Ett mail presschefen i USA förblir också obesvarat. Inget finns registrerat hos de danska skattemyndigheterna, utöver ett företagsskal utan några inlämnade räkenskaper. Den enkla förklaringen är att huvudkontoret och den danska företagsledningen försvunnit till San Francisco. Men i ljuset av alla framgångshistorier om Tradeshift måste firman nu ändå klassas som något av ett mysterium.
Bara i år har det offentliggjorts att företaget fått 400 miljoner danska kronor i riskkapital från Scentan Ventures i Singapore för att kunna expandera i Japan, USA och Köpenhamn, efter utökningar i bland annat Kina och Storbritannien. Nyheten presenterades till och med i CNN.
I mars 2013 gjorde Rapidus en intervju vd Christian Lanng. Han berättade då i motsats till den senaste utvecklingen att Tradeshift skulle klara sig utan fler kapitaltillskott framöver, eftersom flera storkunder betalar för att deras leverantörer kopplas upp mot Tradeshifts e-fakturasystem. En slutpunkt skulle ha varit en investering på ett hemligt miljonbelopp via ett partnerskap med Intuit från Silicon Valley i januari 2013.
I dag finns Tradeshift (enligt egen uppgift) i 193 länder. Kundlistan inkluderar bland annat Vestas, transportjätten Kuehne+Nagel och franska regeringen. Nischmedier som Wired och Techcrunch har rosat Tradeshift som ett av de mest banbrytande företagen inom IT på tio år. I sin uppstartsperiod fick bolaget över 150 miljoner danska kronor i riskkapital från Ebay, Notion Capital och Kite Ventures/Ru-Net.
Men någon gång efter detta försvann företaget in i det okända. Vad är upp och ner nu? Vad är substans? Vi vet inte längre.
Vi kan bara konstatera att det finns en olycklig trend där Öresundsregionens företag försvinner från radarn hos medier och myndigheter i precis samma ögonblick som de blir globala.
Andra exempel är Kapow Technologies från Köpenhamn och Neo Technology från Malmö (Årets Rapidusföretag 2006 respektive 2012). När företagen skördar riktiga framgångar och landar storkapital från investerare, speciellt från USA, flyttar de ut. På bekostnad av Öresundsregionen.
Inom life science tecknar sig en liknande bild för bolag på väg till superligan.
En av de få investerarna med finansiella muskler nog att skapa något stort och kvarvarande här i regionen är holdingbolaget Novo A/S. I en nystartad grupp kallad Large Investments, under ledning av tidigare Mærsk- och Danske Bank-direktören Eivind Kolding, kan Novo investera tio miljarder kronor om året. Men de saknar något stort viktigt i regionen. Eivind Kolding säger till Rapidus att bortsett från köpet av hörapparatstillverkaren Sonion i Roskilde i somras är siktet för framtida investeringar inställt på det övriga Västeuropa. Bara mindre Novo Seed-satsningar kretsar kring Öresundsregionen.
Slutsatsen kan inte vara någon annan än att Öresundsregionen är för liten. Dels för att de kapitalstarka investerarna ska vilja bygga något spännande och stort här, men också för att framgångsrika uppstartsbolag ska kunna se en framtid i regionen när de närmar sig global potential.
Ska vi gråta över detta? Inte bara. Det finns även en positiv sida.
Tänk på vilket fokus globaliserande företag kan rikta mot Öresundsregionen när de ursprungligen kommer härifrån. Kunskapen om regionen som dessa entreprenörer för med sig, till inte minst USA, är ändå den bästa reklamen för den framtida utvecklingen av start-ups i Skåne och Köpenhamnsområdet.
Klik her for at se dansk version af artikeln.
