Kort sagt: Miljöteknik är på frammarsch, trots den svaga konjunkturen. Men på många håll är området fortfarande i sin linda och det gäller att hitta tydliga positioner för maximal utväxling. Här är Öresundsregionens möjligheter stora.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Det är inte så länge sedan cleantech blev ett modeord. Tillväxtlystna investerare satte en etikett på ny teknik som skulle drivas framåt av samhällets sug efter mer miljövänliga lösningar.
Idag kan vi konstatera att begreppet är oerhört brett. Cleantech, eller miljöteknik på svenska, innehåller i princip allt som på något sätt är positivt för miljön — tvärs över traditionella branschindelningar som IT, fordon, bostäder och återvinning.
Sedan området började bli riktigt hett för några år sedan har riskkapitalet flödat till. Mitt under den världsekonomiska krisen ifjol ökade pengarna till nordisk miljöteknik till 4,5 miljarder kronor, enligt en sammanställning från organisationen Cleantech Scandinavia. En tredjedel gick till svenska företag, medan danska verksamheter faktiskt landade mindre kapital än 2008, summan blev 552 miljoner. Vinnare var Norge, med företag som elbilstillverkaren Think och solenergibolaget Norsun.
Det är relativt stora företag med expansionsplaner som lockat det mesta av kapitalet. Nya uppstartsbolag med högre risk har haft det svårare. Och även i ett marknadsperspektiv är det etablerade företag som flyttat fram positionerna. En veckogammal rapport från Sveriges miljöteknikråd visar att andelen cleantech i exporten ökar. I Skåne och Danmark finns flera börsbolag som tjänar bra på skiftet mot mer hållbara lösningar för miljön.
Vindkraftbolaget Vestas är ett givet exempel. Novozymes och Cardo har vid sidan av andra affärsområden skaffat sig starka positioner inom bioetanol respektive vattenrening. Utanför börsen finns bland andra Purac, som löpande tar internationella affärer inom rening och biogas.
De mindre miljötekniska innovationsbolagen har liksom kollegorna i life science-industrin ofta en mödosam resa till framgång. Det krävs kapital från ruta ett, och under lång tid framöver.
Lundaprofessorn Lars Samuelsons Glo, som utvecklar lysdioder baserade på nanoteknik, samt Bioprocess Control, som jobbar med optimering av rötning i biogasproduktion, är några som lyckats hitta finansiering. Men att branschen är ung och fragmenterad ställer höga krav på investerarna. Tålamod och en ingående förståelse för förutsättningarna krävs.
Det finns flera exempel på riskkapitalsatsningar inom miljöteknik som visat sig vara svårhanterliga. I Skåne planerades två fonder för ny miljöteknik, Ikea Greentech och LU Cleantech. På pappret såg de mycket lovande ut, men båda har mer eller mindre gått i stå.
Oavsett exakt vad som hände i de fallen, står det klart att unga innovationsbolag behöver ta en tydlig position inom det omfattande begreppet miljöteknik. De gäller att bestämma sig för en del av kakan, och sedan exploatera och marknadsföra sin nisch stenhårt för att landa såddfinansiering och tidiga kundavtal.
Här kan organisationer som Cleantech Inn Sweden och Sustainable Business Hub ta en viktig roll. Med målet att undanröja allehanda problem för uppstartsbolag, ges bland annat kvalificerad affärsrådgivning. Idag är 23 företag knutna till Cleantech Inn Sweden, som har sin nationella bas i Lund, medan Sustainable Business Hub i Malmö har över 100 medlemmar.
När nu regionens life science-industri krisar och tunga åtgärder sätts in för att hålla liv i sektorn, vore det intressant att se ytterligare satsningar på miljöteknikområdet. Kvalificerad forskningskompetens inom kemi och biologi från exempelvis AstraZeneca borde kunna attackera flera miljö- och klimatproblem.
Även om miljöteknik kan ge direkta ekonomiska vinster, som energibesparingar, är en stor del av drivkraften inte marknadsmässig i traditionell mening. Istället är det opinion, regler och policybeslut som tvingar samhället till ett mer hållbart beteende. För nya verksamheter är det viktigt att pricka rätt i affärsidén. Klimatsmarta lösningar idag kan mycket väl visa sig vara mindre kloka om några år.
Förvisso styrs inte jordklotets hälsotillstånd av finanskriser, men det är ändå rimligt att anta att när konjunkturen vänder uppåt så kommer staternas förändringsarbete snabbas på. Den stora boomen för miljöteknik ligger sannolikt framför oss. Då gäller det att vara med.
