Kort sagt: Det nya Copenhagen Cleantech Cluster är en fantastisk signal om att Köpenhamnsområdet och Region Sjælland vill vara bland de ledande inom miljöteknik. Det finns all anledning att glädja sig åt initiativet, värt 162 miljoner danska kronor. Men den övergripande visionen saknas: projektet borde inte bara vända sig till danska företag, utan till hela Öresundsregionen.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Det finns anledning att hylla den skara intressenter som nu skaffat pengar till en jättesatsning på cleantech, med utveckling och produktion av teknologi för renare miljö och mer hållbar energiförsörjning, via det nya Copenhagen Cleantech Cluster.
Projektet invigdes på Bella Center förra veckan med målet att utveckla ett ledande kluster för miljöteknik. Det görs under året då Köpenhamn ska stå värd för den viktigaste klimatkonferensen i FN-regi sedan Kyoto 1997. Alla möjligheter finns för att slutresultatet skulle kunna blir mer än summan av de enskilda delarna.
Men när Rapidus likväl kan konstatera att det kunde varit ännu bättre, ligger den huvudsakliga skulden för de förspillda chanserna hos Copenhagen Capacity, som hyser sekretariatet för Copenhagen Cleantech Cluster.
* För det första saknas det ett gäng unga tillväxtföretag i organisationen. De stora och kapitalstarka dominerar bland de offentliga och privata företag och institutioner som står bakom projektet. Listan rymmer Copenhagen Capacity, Dansk Industri, Köpenhamns universitet, Scion DTU, Risø DTU och jättebolag som Dong Energy, Novozymes, Haldor Topsøe, Vestas, Siemens och Better Place. Tillsammans bidrar de med cirka 40 miljoner danska kronor i medfinansiering. Dessutom backar Vækstforum Hovedstaden och Vækstforum Siælland upp initiativet med 40 miljoner. Det har inte skapats någon plats för mindre företag i projektet, som med EU-pengar kommer upp i totalt 162 miljoner danska kronor. Men de mindre bör vara med. Skaran av små, innovativa verksamheter skulle ha nytta av att organisera sig på detta sätt samt få tillgång till ett starkt nätverk för att kunna växa.
* Ett mål är att attrahera fler företag och mer talang och kunskap från utlandet. Men kommer det för att man buntar ihop de största och mest kända aktörerna? Icke — det handlar om att visa upp en kritisk massa och en bredd. Det har Copenhagen Cleantech Cluster inte som det ser ut idag. Var är Gaia Solar, som tillverkar solcellspaneler, och Sunflake, som utvecklar paneler med nanoteknik? Svar: utanför klustret. Därför är målet att hjälpa uppstartsbolag på vägen inte tillräckligt, om inte också själva klustret ger plats för de små.
* Slutligen lider projektet av katastrofal brist på Öresundsperspektiv. Klustret ska nätverka och konkurrera med femton andra cleantech-kluster i världen. Men återigen, det krävs en kritisk massa. Skåne nämns inte med ett ord i upplägget. Tidigare, i förberedelsefasen, har Copenhagen Capacity sagt att Skåne ska ha en roll på sikt, men att den rollen är utanför perspektivet tills vidare. Hur ska man kunna nå målet att vara i europeisk toppklass innan 2013 om inte Skåne är med? Cleantech-branschen har växt sig stor i hela Öresundsregionen. I dag är man i världsklass inom vindkraft och vattenrening, men även långt framme inom områden som biogas, biomassa och fjärrvärme. Skåne har enligt siffror från Invest in Sweden drygt 250 cleantech-företag. Många är avknoppningar från den akademiska världen. Det finns alltså synergier att hämta: bolag som Detox Biogas i Malmö, med avancerad teknik för att utveckla biogas, och Ikea Greentech i Lund, som ska investera en halv miljard svenska kronor i nordisk miljöteknik, får inte glömmas bort.
Det finns massor av potential i dansk miljöteknik. Men det saknas fortfarande en kraftsamling runt kompetenserna kring Köpenhamn och i Skåne om det verkligen ska gå att skapa tusen nya jobb, ökad export och mer tillväxt, som också är målet för nysatsningen. Med EU:s fokus på gränsregioner är det förbluffande att tankegångarna inte är mer Öresundsregionala och mer målinriktade för tillväxt.
Som ny ordförande för Copenhagen Cleantech Cluster sitter Anders Eldrup, VD för kratfbolaget Dong Energy. Frågan är om han kan se perspektivet med tillväxtföretag? Och kan han från sin utsikt på toppen av en miljardstor pengahög se ut över Öresund? Tills vidare tyder inget på det. Men, likväl: tack för initiativet — som kan bli bättre om chanserna tas tillvara.
Detta är den första av tre analyser om klimat och miljöteknik i Öresundsregionen som Rapidus skriver inför FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn i december.
