söndag 24 november 2024

inloggad som

Forskaruppror mot Max IV…

När Max IV-anläggningen invigs 2016 kommer bara en av åtta experimentstationer vara inriktade på life science-tillämpningar. Det har väckt ilska i forskarkretsar, där ett 30-tal företrädare för Sveriges största universitet samt företag som Karo Bio och AstraZeneca undertecknat ett protestbrev med krav på att projektledningen tänker om. Max IV-chefen Christoph Quitmann pekar in sin tur på en rad åtgärder som redan vidtagits för att öka anläggningens life science-fokus.

Medan bygget av linjäraccelerator och lagringsringar för elektroner pågår för fullt uppe på Brunnshög i nordöstra Lund hårdnar dragkampen om vilka experimentstationer, eller strålrör, som ska byggas för att dra vetenskaplig nytta av anläggningens synkrotronljus.

Hittills har åtta strålrör fått finansiering från Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, en rad svenska universitet samt ett finsk-estniskt konsortium. I våras lämnade Max IV-ledningen in en ansökan till Vetenskapsrådet om 253 miljoner kronor för att kunna installera nästa omgång strålrör, där tre kommer från det existerande MaxLab och två är helt nya.

Ansökan inkluderade dock inte MicroMax, en föreslagen experimentstation för röntgenkristallografi av proteiner. Det är ett allvarligt misstag, menar Salam Al-Karadaghi, professor biokemi och strukturkemi vid Lunds universitet och en av de som skrivit under protestbrevet.

— En massa nya applikationer kräver det här strålröret. Detta är en förutsättning för att life science ska utvecklas på Max IV, säger han.

Röntgenkristallografi används för att bestämma 3D-strukturen av proteiner, något som bland annat kommer till nytta i läkemedelsutveckling. Undersökningar från liknande europeiska anläggningar visar att över hälften av de industriella användarna kommer från life science-företag.

I protestbrevet, som även undertecknats av AstraZeneca-chefen Tomas Lundqvist, skriver forskarna att experimentstationen MicroMax bland annat är kritisk för att Max IV ska komma till nytta för AstraZenecas forskning inom strukturell kemi.

— MicroMax skulle vara världsunik i att kunna analysera väldigt små kristaller. Det finns också risk att life science-aktörerna skulle få köa för att få körtid i synkrotronen med bara ett strålrör för röntgenkristallografi, säger Björn Walse, vd för Saromics Biostructures som använder dagens MaxLab.

Max IV-chefen Christoph Quitmann välkomnar dock kritiken.

— Den visar betydelsen av den här anläggningen och de förhoppningar som många har på den. Vi vill också bygga MicroMax, men vi har för tillfället inte resurser till det. Den kommer med största sannolikhet byggas i framtiden, men jag kan inte lova när, säger han till Rapidus.

Den vetenskapliga rådgivande kommittén, som tidigare dominerats helt av fysiker, har nyligen bytts ut för att ge plats för fler life science-forskare. Dessutom är Max IV i färd med att utöka ledningen med en andra vetenskaplig chef, just med inriktning mot life science.

Har Max IV varit alltför inriktat på fysiker tidigare?

— Det skulle jag inte säga, men av tekniska skäl har det nuvarande MaxLab varit perfekt för fysik, men inte life science-tillämpningar. Det är en av de saker vi försöker ändra med denna nya anläggning, säger Christoph Quitmann.

Erik Olausson

När Max IV-anläggningen invigs 2016 kommer bara en av åtta experimentstationer vara inriktade på life science-tillämpningar. Det har väckt ilska […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad



  • Mau Holding får sin första vd

    Malmö universitets holdingbolag, Mau Holding, ska sätta fart på det operativa arbetet och göra fler investeringar. Därför tillsätts för första gången en vd, som tillträder den 1 januari. Rapidus kan nu berätta vem det blir. 

  • Cyxone i trubbel

    I våras återkom Astra Zeneca-veteranen Kjell Stenberg som vd för det Malmöbaserade bioteknikföretaget Cyxone. Nu ställer ett betalningskrav till rejäla problem för företaget.

  • Bimobject trotsar byggkonjunkturen

    Malmöbolaget Bimobject, med EQT som största ägare, trotsar den tuffa byggkonjunkturen med både ökad omsättning och en vändning til vinst. Vd Martin Lind berättar vad som hänt.

  • Kontorshotell bildar branschförening

    Efter några tuffa år samlar sig kontorshotellen och coworking-aktörerna i en ny branschorganisation. En av styrelsemedlemmarna är Mindparks Sanna Ekström som säger att konsolidering väntar i branschen.

  • Bakslag för Camurus

    Camurus i Lund, Sveriges tredje största läkemedelsbolag sett till börsvärde, fick se sin aktie rasa med nästan 10 procent på tisdagen. ”Beskedet från FDA är beklagligt”, säger vd Fredrik Tiberg.

  • Negativ tillväxt för Inwido

    Fönsterbolaget Inwido i Malmö levererar en kvartalsrapport som är mindre dålig än förväntat och aktien stiger på rapporten. Men det finns orosmoln på den pressade bygg- och renoveringsmarknaden.

  • Den i särklass svåraste frågan

    Stålkoncernen Areco har vuxit med lönsamhet genom pandemi och byggkris. De kommande fyra åren tänker ägaren Peter Areskog dubbla koncernens omsättning och bli störst i Norden inom byggplåtsprodukter. Men det är inte den svåraste frågan han funderar på.

  • All time high för EQL Pharma

    EQL Pharma i Lund har kunnat se sin aktie stiga med nästan 140 procent det senaste året och aktien har de senaste dagarna noterat nya all time high flera dagar i rad. Vd Axel Schörling har en teori om varför.

  • Easy Depot expanderar och siktar på börsen

    Malmöbaserade Easy Depot, med flera kända näringslivsprofiler i ägarlistan, siktar på 70 miljoner i en pågående emission. Samtidigt har fastighetsbolaget landat ett avtal med byggjätten Skanska. Vd Sofia Wäborg blickar nu mot börsen.

  • Stormen tilltar kring Novo Nordisk

    Det är inte bara i Sverige det stormar kring Novor Nordisks diabetesläkemedel Ozempic. I en utfrågning i den amerikanska senaten, ledd av Bernie Sanders, tvingas vd Lars Fruergaard Jørgensen lova att titta på en prissänkning.