tisdag 1 juli 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Forskaruppror mot Max IV…

När Max IV-anläggningen invigs 2016 kommer bara en av åtta experimentstationer vara inriktade på life science-tillämpningar. Det har väckt ilska i forskarkretsar, där ett 30-tal företrädare för Sveriges största universitet samt företag som Karo Bio och AstraZeneca undertecknat ett protestbrev med krav på att projektledningen tänker om. Max IV-chefen Christoph Quitmann pekar in sin tur på en rad åtgärder som redan vidtagits för att öka anläggningens life science-fokus.

Medan bygget av linjäraccelerator och lagringsringar för elektroner pågår för fullt uppe på Brunnshög i nordöstra Lund hårdnar dragkampen om vilka experimentstationer, eller strålrör, som ska byggas för att dra vetenskaplig nytta av anläggningens synkrotronljus.

Hittills har åtta strålrör fått finansiering från Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, en rad svenska universitet samt ett finsk-estniskt konsortium. I våras lämnade Max IV-ledningen in en ansökan till Vetenskapsrådet om 253 miljoner kronor för att kunna installera nästa omgång strålrör, där tre kommer från det existerande MaxLab och två är helt nya.

Ansökan inkluderade dock inte MicroMax, en föreslagen experimentstation för röntgenkristallografi av proteiner. Det är ett allvarligt misstag, menar Salam Al-Karadaghi, professor biokemi och strukturkemi vid Lunds universitet och en av de som skrivit under protestbrevet.

— En massa nya applikationer kräver det här strålröret. Detta är en förutsättning för att life science ska utvecklas på Max IV, säger han.

Röntgenkristallografi används för att bestämma 3D-strukturen av proteiner, något som bland annat kommer till nytta i läkemedelsutveckling. Undersökningar från liknande europeiska anläggningar visar att över hälften av de industriella användarna kommer från life science-företag.

I protestbrevet, som även undertecknats av AstraZeneca-chefen Tomas Lundqvist, skriver forskarna att experimentstationen MicroMax bland annat är kritisk för att Max IV ska komma till nytta för AstraZenecas forskning inom strukturell kemi.

— MicroMax skulle vara världsunik i att kunna analysera väldigt små kristaller. Det finns också risk att life science-aktörerna skulle få köa för att få körtid i synkrotronen med bara ett strålrör för röntgenkristallografi, säger Björn Walse, vd för Saromics Biostructures som använder dagens MaxLab.

Max IV-chefen Christoph Quitmann välkomnar dock kritiken.

— Den visar betydelsen av den här anläggningen och de förhoppningar som många har på den. Vi vill också bygga MicroMax, men vi har för tillfället inte resurser till det. Den kommer med största sannolikhet byggas i framtiden, men jag kan inte lova när, säger han till Rapidus.

Den vetenskapliga rådgivande kommittén, som tidigare dominerats helt av fysiker, har nyligen bytts ut för att ge plats för fler life science-forskare. Dessutom är Max IV i färd med att utöka ledningen med en andra vetenskaplig chef, just med inriktning mot life science.

Har Max IV varit alltför inriktat på fysiker tidigare?

— Det skulle jag inte säga, men av tekniska skäl har det nuvarande MaxLab varit perfekt för fysik, men inte life science-tillämpningar. Det är en av de saker vi försöker ändra med denna nya anläggning, säger Christoph Quitmann.

Erik Olausson

När Max IV-anläggningen invigs 2016 kommer bara en av åtta experimentstationer vara inriktade på life science-tillämpningar. Det har väckt ilska […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Skånska börsvinnare första halvåret

    De skånska börsbolagen har gått rejält bättre än rikssnittet hittills i år. Men det finns en förklaring som är ganska nedslående. Rapidus har listan på bäst och sämst under första halvåret.

  • Oncorena får in 130 Mkr

    Cancerforskningsbolaget Oncorena i Lund får in 133 Mkr i en nyemission där pengarna i huvudsak kommer från ägarna Helth Cap, Linc och FSG. Kapitalet ska finansiera en fas 1-studie som pågått i tre år.

  • Hänt i vecka 26

    Ledningen hoppar av i Enzymatica och Peab medverkar till att sänka Sveriges koldioxidutsläpp med 7 procent. Det är några av nyheterna från förra veckan.


  • Oncorena får in 130 Mkr

    Cancerforskningsbolaget Oncorena i Lund får in 133 Mkr i en nyemission där pengarna i huvudsak kommer från ägarna Helth Cap, Linc och FSG. Kapitalet ska finansiera en fas 1-studie som pågått i tre år.

  • Cantargias antikropp i amerikanskt snabbspår

    Cantargias läkemedelskandidat nadunolimab har fått Fast Track-status i USA. Det fick aktien att ta ett litet glädjeskutt.

  • Miljonregn över cancerbolaget

    Medtech-bolaget Reccan ingår i ett konsortium som fått motsvarande 153 miljoner kronor av EU för att genomföra ett stort projekt inom pankreascancer. – Det här betyder mer än bara pengarna, säger vd Anna Brodén.

  • Camurus miljardavtal öppnar för mer

    Camurus i Lund, med vd Fredrik Tiberg, aktierusar efter att ha ingått avtal med den amerikanska jätten Eli Lilly. I potten ligger 8 miljarder kronor i ersättningar, och det kan bli ännu mer. – Det här öppnar för liknande avtal inom andra områden.

  • Synact Pharma tar in nya pengar – igen

    Synact Pharma stärker finanserna genom en riktad nyemission och ett lånelöfte från den amerikanska storägaren. Det är den tredje större nyemissionen som lundabolaget genomför på två år.

  • Så gör kommunerna för att locka företagen

    De små skånska kommunerna slår de större när det gäller företagsklimat. Det står klart i den rankning som Rapidus publicerade nyligen. Vi ringde upp kommunerna för att höra vad som ligger bakom uppryckningen.

  • Skånska småkommuner slår de större

    En ny undersökning visar att tre skånska kommuner kvalar in på topp tio-listan över Sveriges kommuner med bäst företagsklimat – samtidigt tappar de skånska storkommunerna alltmer mot de mindre.

  • Stark rapport – men aktien faller

    Skånska läkemedelsjätten Camurus ser ut att göra allt rätt och levererar en rapport över förväntningarna. Under årets första kvartal tredubblar Lundabolaget rörelseresultatet och såväl intäkter som vinst ökar. Trots det faller aktien på börsen. – Det beror nog på Brixadi-utvecklingen, säger vd Fredrik Tiberg.

  • Easy Depot måste öka takten

    I höstas ville den onoterade fastighetsuppstickaren Easy Depot ta in 70 miljoner kronor i en riktad emission. Men planerna avbröts. Samtidigt har Easy Depot ambitionen att bygga 100-150 anläggningar inom tio år, resultatet hittills är två färdiga anläggningar. Nu måste bolaget accelerera för att nå målen.

  • En finanschef ut och en in

    I sommar lämnar Magnus Blixt rollen som finanschef på Skånes bioteknikstjärna Cellavision. Arbetet med att hitta hans efterträdare är redan igång. Och på Skånes största läkemedelsbolag, Camurus i Lund, kliver en ny finanschef in.