Kort sagt: På båda sidor Öresund poppar det upp IT-bolag med behandling av stora mängder personlig data från sociala medier som specialområde. På mindre än tio år har det blivit ett av de hetaste affärsområdena i branschen – men präglat av etiska problem som måste tacklas i tid. Helst av företagen själva.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Klik her for at se dansk version af analysen
För en skandinav låter det nästan som swahili när explosivt växande IT-bolag på båda sidor sundet skyltar med kompetens inom ”social big data” och verktyg som Alteryx, Hadoop, Spark, Python, R, Power BI, Qlik Sense och Tableau. Det handlar om att kartlägga beteendet hos kunder, väljare och olika organisationers medlemmar. Hos danska Infomedia kan en vd för 30.000 danska kronor få grafer på sin mobil över vad folk tycker om företaget. Informationen plockas från miljoner poster, emojis, delningar och cookies på Facebook, Instagram, Twitter, Google, Amazon, Dropbox och WeChat.
Forskarna är fascinerade och på sin vakt. På ett par år har två nya forskningscenter grundats i Köpenhamn inom fältet: Center for Business Analytics på Copenhagen Business School och Copenhagen Center for Social Data Science på Köpenhamns universitet. Gemensamt är att de ser affärspotentialen – och riskerna. Utöver osäker datahantering öppnar det för övervakning, vilket bland annat Kina använder sig av i en utsträckning som håller på att göra verklighet av George Orwells dystopi ”1984”.
Potentialen syns hos bolag som Neo4j, med rötter i Malmö. I dag har de huvudkontoret i Silicon Valley och en värdering långt över miljarden. Bolagets datastrukturer, som används för att hantera stora mängder social data, används av kunder som Walmart, New York-börsen och Cisco. Nyligen fick ledningen in 80 miljoner dollar i riskkapital.
På danska sidan finns IT-bolaget Inspari, som senaste året omsatte 120 miljoner danska kronor. Bolaget är bland annat inriktat på social big data, där kunderna tar beslut utifrån enorma samlingar datapunkter. På samma spelplan finns danska Komfo, med mjukvara och tjänster inom sociala medier i 50 länder. Parallellt sker en kapprustning inom området hos konsultjättar som Deloitte, Damvad, Bisnode och Devoteam, som i september köpte Malmöbaserade Jayway.
Men kapprustningen är inte oproblematisk. Social big data kan nämligen både brukas och missbrukas. Ett exempel på det senare är skandalen kring Cambridge Analytica, som hjälpte Donald Trump till makten med specialriktade Trump-budskap. Dessa baserades på personlig Facebook-data från tiotals miljoner användare som bolaget kommer över med tveksamma metoder.
Att det finns så mycket pengar att tjäna på social big data har också skapat en motreaktion. Redan nu ser vi en inbromsning i vad folk vågar dela om hälsa, vanor och inköp. Det kan underminera affärsmodellerna. Forskare som Köpenhamns universitets Peter Kruize varnar för att ”datainsamlingen kommit ur gängorna”, med hänvisning till missbruk av betalkort, personnummer och hackning av offentliga myndigheter. ”Dataköpmän” samlar in personlig data som de säljer vidare till företag.
Därför stramar myndigheterna också upp reglerna. Exempelvis har Danmarks Erhvervsministerium i år bildat ett expertråd för att ta fram nationella riktlinjer i dataetik. Liksom med FN:s globala utvecklingsmål gör regionens företag klokt i att gå i bräschen, och själva säkra sin etik – hellre än att bli hämmade och kanske gå under av striktare myndighetskrav och individuellt motstånd från privatpersoner.
