torsdag 3 oktober 2024

inloggad som

Foodhills på väg mot breakeven

|  
|  

Foodhills vill bli bäst i världen på frusna gröna ärtor. Efter sju år och 150 Mkr i förluster snuddar bolaget vid ett positivt kassaflöde under 2023.

– Jag hade lovat ägarna att vi skulle gå plus minus noll redan förra året, men då investerade vi i en ny fabrik. Ambitionen är ett positivt kassaflöde i år och nollresultat på sista raden 2024, säger Karl Vilhelm Beckman, vd för Foodhills.

2016 lade Findus ner verksamheten i Bjuv och varslade 650 personer. Den sommarens ärtsäsong blev den sista, med en skörd på 30.000 ton ärtor. När Foodhills startade upp året efter fanns ingen utrustning kvar i fabriken. Däremot lyckades man rädda något ännu viktigare.

– Findus byggde upp ett oslagbart system för att producera bra ärtor. Vi har personal som är kvar sedan den tiden – kunniga, erfarna och smarta människor. Den kunskapen och kompetensen är ovärderlig, säger Karl Vilhelm Beckman.

Allt i Foodhills fabrik är nyinstallerat och byggt i etapper. Kapaciteten är nu uppåt 16.000 ton ärtor som fryses direkt eftersom färska ärtor jäser och blir dåliga inom några timmar efter skörd.

– Det är låga marginaler på ärtor, alltså krävs stora volymer. Vi behöver nå 15.000 ton för att bli lönsamma. I år var vädret tufft och vi fick bara in 70 procent av den budgeterade volymen. Skörden blev 10.000 ton, säger Karl Vilhelm Beckman.

På sex ärtsäsonger har Foodhills gått från noll till att omsätta runt 130 miljoner kronor i år. Under perioden uppgår den ansamlade förlusten till cirka 150 Mkr. Ägaren Backahill, med Peabs Erik Paulsson i spetsen, har täckt förlusterna genom att skjuta till kapital.

– Det är kapitalintensivt. På sikt vill vi dubbla kapaciteten genom att bygga ut fabriken stegvis. Det krävs investeringar på ytterligare 100 Mkr för att klara drygt 25.000 ton. Däremot behövs inte mycket mer personal än i dag eftersom vi satsat mycket på automatisering.

Ute i butik hittar du däremot inga påsar med frysta ärtor av varumärket Foodhills.

– Vi säljer i bulk i stora papperscontainers på pall till industrier som driver varumärken. Vi har valt att fokusera på att först bli bäst på att producera och sälja. Vi får se i framtiden, men det är inte helt säkert att vi ska bygga ett eget varumärke eftersom det är rätt dyrt.

I dag går 80 procent av produktionen på export till ett 30-tal kunder över hela världen.

Så ni skulle kunna sälja ärtor till Findus?

– Vi säljer gärna till Findus och bjuder in dem varje år. Men de har mycket egen produktion och vi letar kunder som vill betala riktigt bra. De ärtor som produceras här är trots allt bland de allra bästa i världen, säger Karl Vilhelm Beckman.

När Findus avvecklade fanns det 500 odlare, Foodhills har idag 230 odlare och fler vill börja odla ärtor igen.

– De flesta odlare har större arealer idag. Men vi försöker öka från 3.500 till 4.400 hektar vanlig odling och 350 hektar ekologisk odling.

Sölve Dahlgren

Efter sju år och 150 Mkr i förluster snuddar Backahill-bolaget vid ett positivt kassaflöde.


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Därför fick Rugvistas vd sparken

    Börsnoterade Rugvista i Malmö, som säljer mattor på nätet, har sparkat sin vd som fick gå på dagen. Bolagets ordförande och e-handelsprofilen Martin Benckert berättar varför.

  • Nystart för Sensative

    IoT-bolaget Sensative led svårt under pandemin. Men nu spänns bågen igen. Med tre nyemissioner bara i år och med en ny marknadsstrategi ska omsättningen fördubblas årligen och bolaget nå lönsamhet.

  • Lundoch får fart av Ozempic-utmanare

    Lundaforskaren Yang De Marinis tar flera kliv framåt med sitt diabetesdiagnostikbolag Lundoch Diagnostics. Bolaget samarbetar med läkemedelsjätten Eli Lilly som med sin diabetesmedicin Mounjaro utmanar Novo Nordisks Ozempic.


  • Internationellt i Skåne om framtidens mat

    Kristianstad-inkubatorn Krinova Incubator & Science Park slår på stort för framtidens mat med “Spot on Food”, en internationell konferens om framtidens livsmedel.

  • Nothing Fishy i Lejonkulan

    Rapidus podd Lejonkulan tar nya kliv och lanserar nu formatet vodd, det vill säga filmade intervjuer. I studion har vi denna gång Ola Secher som tillsammans med sin kollega Jared Christensen är grundare av matföretaget Nothing Fishy.

  • Dug räddar kassan

    I ett år har Helene Nielsen varit vd för potatisdrycksföretaget Dug, tidigare Veg of Lund. Nu har hon städat, renodlat och sparat. Men en sinande kassa måste nu fyllas. Det ser hon ut att klara, men det blir dyrt.

  • Opticept tar nya steg

    Lundabolaget Opticept satsar på ett nytt kundsegment när bolaget går in som delägare i Malmöbolaget Simply No Waste, som förädlar restprodukter från livsmedelsindustrin.

  • Pågen har växt ur Malmö

    SOMMARINTERVJU: 300 000 stycken Lingongrova per vecka ska bli fler. Det har Pågens vd Anders Carlsson Jerndal tänkt sig. Men i Malmö går det inte att baka fler utan att bygga ut fabriken. Pågen är ytterligare ett klassiskt Malmöföretag som staden misslyckas med att låta växa.

  • Färdigbakade Krinova-bolag

    Får det vara vegansk fish and chips och sorbet? Nothing Fishy och Folkets Pops blev i fredags avtackade i Kristianstad efter att ha deltagit i Krinovas livsmedelsinkubator.

  • Hon ska rädda Veg of Lund

    Oatly-veteranen Helene Nielsen har tagit över som vd för Veg of Lund med potatisdrycken Dug. Nu är det vinna eller försvinna efter flera år av stigande förluster.

  • Oatly bantar sig i form

    Oatly Group visar en liten försäljningsökning under första kvartalet, trots att efterfrågan av bolagets havrebaserade alternativ minskade med 30 procent i Kina. Huvuddelen av en minskad förlust kommer dock från minskade kostnader.

  • Även du kan påverkas av NIS2-direktivet 

    Foodhills, Tillmobil och Sysav är bara några av alla bolag som kan påverkas av den kommande cybersäkerhetslagens skärpta krav. Men vetskapen om kraven varierar.

  • Opticept pressar spanska oliver

    Opticept i Lund kommer in på den spanska olivoljemarknaden som lidit svårt av torka på senare år. En första försäljning av maskiner som ökar oljeutvinningen går till ett stort olivoljekooperativ.