Kraftringen har, bland annat i samarbete med forskare på LTH, undersökt hur kraftvärmeverket i Örtofta skulle kunna hantera en tredje funktion: att producera biobränsle i form av pyrolysolja. En ny studie visar att de positiva miljöeffekterna kan bli stora om denna olja ersätter fossilt bränsle.
Vanligtvis eldar kraftvärmeverken träflis för att hetta upp vatten och skapa vattenånga som i sin tur driver en turbin. Men med den nya processen, som kallas pyrolys, förångas biomassan och kondenseras därefter ner till en olja. Denna olja, som precis som fossil olja består av en mix av kolkedjor, är tänkt att produceras när uppvärmningsbehovet är lägre.
– Nästa steg blir att göra en förstudie för att se om vi kan börja producera pyrolysolja. Men det måste givetvis beslutas centralt om det finns ekonomiska förutsättningar för det i företaget. Då blir det med all sannolikhet vid Örtoftaverket där vi redan testat tekniken, säger Peter Olofsson, projektledare på Kraftringen.
Forskare från Karlstad universitet har gjort simuleringar av en pyrolysprocess som Örtoftaverket skulle kunna implementera, samt undersökt hur Kraftringen kan förädla oljan. Enligt LTH:s studie skulle Örtoftaverket kunna producera 0,7 terawattimmar, TWh, energi per år. Sveriges nästan 100 kraftvärmeverk med förutsättningar för pyrolys ska därmed ha potential att producera cirka 20 TWh bioolja årligen. Det kan jämföras med hela den svenska biodrivmedelsimporten 2019 som enligt studien var 18 TWh.
– Vi tycker det är ett jätteintressant projekt men det är långt kvar tills vi kommer dit. Vad kan det kosta och exakt hur får vi in processen i befintliga anläggningar? Hur kan vi optimera tekniken? Det är många frågor kvar, säger Peter Olofsson.
Kraftringen ägs till över 80 procent av Lunds kommun. Resten delar Hörby, Lomma och Eslövs kommun på.
Emiliano Strauss