torsdag 21 november 2024

inloggad som

Örtoftaverket kan få ny funktion

|  
|  

Kraftringen har, bland annat i samarbete med forskare på LTH, undersökt hur kraftvärmeverket i Örtofta skulle kunna hantera en tredje funktion: att producera biobränsle i form av pyrolysolja. En ny studie visar att de positiva miljöeffekterna kan bli stora om denna olja ersätter fossilt bränsle.

Vanligtvis eldar kraftvärmeverken träflis för att hetta upp vatten och skapa vattenånga som i sin tur driver en turbin. Men med den nya processen, som kallas pyrolys, förångas biomassan och kondenseras därefter ner till en olja. Denna olja, som precis som fossil olja består av en mix av kolkedjor, är tänkt att produceras när uppvärmningsbehovet är lägre. 

– Nästa steg blir att göra en förstudie för att se om vi kan börja producera pyrolysolja. Men det måste givetvis beslutas centralt om det finns ekonomiska förutsättningar för det i företaget. Då blir det med all sannolikhet vid Örtoftaverket där vi redan testat tekniken, säger Peter Olofsson, projektledare på Kraftringen. 

Forskare från Karlstad universitet har gjort simuleringar av en pyrolysprocess som Örtoftaverket skulle kunna implementera, samt undersökt hur Kraftringen kan förädla oljan. Enligt LTH:s studie skulle Örtoftaverket kunna producera 0,7 terawattimmar, TWh, energi per år. Sveriges nästan 100 kraftvärmeverk med förutsättningar för pyrolys ska därmed ha potential att producera cirka 20 TWh bioolja årligen. Det kan jämföras med hela den svenska biodrivmedelsimporten 2019 som enligt studien var 18 TWh.

– Vi tycker det är ett jätteintressant projekt men det är långt kvar tills vi kommer dit. Vad kan det kosta och exakt hur får vi in processen i befintliga anläggningar? Hur kan vi optimera tekniken? Det är många frågor kvar, säger Peter Olofsson. 

Kraftringen ägs till över 80 procent av Lunds kommun. Resten delar Hörby, Lomma och Eslövs kommun på. 

Emiliano Strauss

Kraftringen har, bland annat i samarbete med forskare på LTH, undersökt hur kraftvärmeverket i Örtofta skulle kunna hantera en tredje […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Precise ser ljuset

    Efter sju svåra år och åtta bedrövelser ser Lundabolaget Precise Biometrics ut att gå mot vinst och positivt kassaflöde. – Riktningen ser mycket bra ut, säger vd Joakim Nydemark.

  • … men tungt år för Skånes näringsliv

    Fler delar inom det skånska näringslivet står inför stora utmaningar. Det framgår av höstens utgåva “Skånsk konjunktur 2024”, som ges ut av Sparbanken Skåne och Øresundsinstituttet. Dessa är utmaningarna.

  • Alfa Laval spår kraftig tillväxt

    Alfa Laval räknar med en rejält ökad försäljning under kommande år. Den globala energiomställningen, med nya affärsområden, är en viktig drivkraft. Se här hur mycket vd Tom Erixon räknar med att växa.


  • Lundabolag i genombrottsaffär med Alfa Laval

    Lundabaserade EPFF säljer ett av sina patent till Alfa Laval. Affären innebär ett kommersiellt genombrott för bolagets teknologi.

  • Lundateknik för ellastbilar

    Lundabolaget Zemission vill lösa svårigheterna med elektrifiering av tunga lastbilar. I ett samarbete med fordonskomponenttillverkaren Alfdex i Landskrona förbereds serietillverkning av en komponent som ska öka räckvidden.

  • Klirr i kassan för Katam

    Ett år efter senaste nyemissionen har Katam Technologies fått in nytt kapital. Då skulle bolaget intensifiera försäljningen i Latinamerika av sin AI-tjänst för skogsbruk. Nu är planen en utvidgning till Sydostasien.

  • Ny runda ska ta Enjay till break even

    Det Malmöbaserade värmeväxlarföretaget Enjay är ute på en ny finansieringsrunda. Enligt planerna är det sista rundan innan bolaget når break even under 2025.

  • Elväg på Öresundsbron?

    Elonroad undersöker möjligheterna att bygga elväg på Öresundsbron. Det är innebörden av ny avsiktsförklaring tillsammans med Öresundsbron och Lunds universitet.

  • Klockan tickar för skånska utsläppsmål

    Utsläppen av växthusgaser i Skåne minskar, men det är långt kvar till uppsatta mål. Klimatarbetet hos de tio största utsläpparna av växthusgaser är direkt avgörande för Skånes 2030-mål. Se här vilka det är.

  • Näringslivstorskar på djupt vatten

    Skånska Hanö torskrevsförening vänder sig till näringslivet för att etablera artificiella torskrev. Initiativet har bland annat fått napp hos vindkraftsbolagen.

  • Sandberg donerar 100 Mkr

    Sandberg Development donerar 10 miljoner kronor per år i tio år till Malmö universitet. Pengarna ska gå till universitetets vattenforskning. 

  • 20 miljoner till Lejonkulans gäst

    Lundabolaget Saveggy stänger en emission som tillför bolaget cirka 20 miljoner kronor och nya tunga investerare.

  • Servettjätten köper kaffemuggsbolag

    Duni Group köper det australiensiska kaffemuggsbolaget Huskee. Syftet är att ytterligare stärka Dunis verksamhet inom matförpackningar.