Kort sagt: Den cirkulära ekonomin är nu en av drivkrafterna i näringslivet över sundet. Tendensen blir bara starkare av klimatkongressen för kommuner, C40, och nu senast årsmötet i Medicon Valley Alliance, MVA. Det är svårt, men har stor tillväxtpotential när företagen knäcker koden.
Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör
Det fördes många diskussioner om cirkulär ekonomi under storkommunernas klimattoppmöte C40, som hölls i Köpenhamn i oktober med deltagande från båda sidor av sundet. Och när MVA hade årsmöte i november återkom FN:s klimatmål för cirkulär ekonomi i såväl de svenska och danska regeringsrepresentanternas inlägg som i MVA:s eget utspel.
Nu pekar dock rapporter från Teknologisk Institut i Danmark på att det är lång väg kvar till den cirkulära ekonomin inom till exempel byggsektorn eller återvinning av plast. Även om kommunerna har initiativ på gång på båda sidor av sundet så är verkligheten att bara 33 procent av plasten till exempel blir återvunnen i Danmark, medan 65 procent bränns och 2 procent deponeras.
Återvinningen av plast försvåras av tillsatser och fyllmedel. Dagens danska marknad för återanvänd plast utnyttjas därmed inte fullt ut. Och när det gäller byggbranschens avfall så har det också potential att användas bättre, men bara var femte byggherre kräver att byggmaterialet blir återvunnet. Bara för 28 procent av byggherrarna går det ihop ekonomiskt att ställa krav på återvinning.
Kunskap är en nyckel till att knäcka koden: Det saknas bra kommunikationssystem så att man på båda sidor av sundet kan fatta beslut om cirkulär ekonomi. I verkligheten befinner vi oss alltså på jungfrulig mark med den cirkulära ekonomin – beroende på materialet, järn och stål återanvänds trots allt.
I gengälld har expresståget satt fart med direkt och målmedveten kurs mot en cirkulär ekonomi. En ovetenskaplig Googlesökning på danska på ”cirkulær økonomi” ger 237.000 träffar. På svenska 403.000 träffar. Det visar att om den cirkulär ekonomin inte är verklighet i dag, så är den på väg att bli det.
I korthet handlar cirkulär ekonomi om att använda jordens resurser på lång sikt och att dela, upprätthålla, återvinna och laga. Det finns pengar i det. Även med bra uppbackning av den offentliga sektorn. Redan 2017 gav det danska kommunförbundet ut en handbok om ”den cirkulära kommunen”. Handboken rekommenderar att tänka på den cirkulära ekonomin i bland annat kommunernas inköp, som tusentals företag levererar till.
Även de pengatunga fonderna som Innovationsfonden och Realdania ha de senaste månaderna offentliggjort investeringar i en rad nya forskningsprojekt om näringslivet och hur företag, offentllig sektor och forskningsinstitutioner kan hitta nya lösningar för cirkulär ekonomi. Och till våren ska Innovationsfonden, Realdania och det köpenhamnska designhuset Bloxhub ha matchmaking för företag om cirkulär ekonomi.
Initiativen är viktiga, men den cirkulära ekonomin kan först och främst bli en verklighet genom att företagen själva driver på. Lyckligtvis är det i tillväxtbranscherna som det händer något, Rapidus har det senaste året skrivit om flera företag som är framgångsrika inom cirkulär ekonomi.
Ett exempel är den danska startupen med teknisk plastsortering, Trebo, som tar in 4 miljoner danska kronor till för att utveckla sin teknik. Trebo har knäckt koden till att lösa problemet med tusentals olika sorters plast som ska skiljas åt för återvinning. Internationell framgång är nu en uppenbar möjlighet.
Det andra är Staffanstorpsbaserade Godsinlösen Nordic, GIAB, som ökad sin omsättning med 50 procent till 150 miljoner svenska kronor med en cirkulär affärsidé om återvinning av teknikprodukter som mobiltelefoner och IT-produkter. Den sortens exempel behövs det fler av. Då kan regionen bli den förlöpare som vi gärna ser oss själva som. För de verksamheter som knäcker den tekniska koden finns det stora vinster i den cirkulära ekonomin.
Företagen i Öresundsregionen ska bara upptäcka det själva.