Kort sagt: Plast är i dag så utskällt att man kan tro att det snart hör till historien. Så lär det inte bli. Vi har ännu inga rimliga alternativ till ett av världens mest använda och användbara material. Att ställa om till hållbar råvara innebär stora utmaningar, men de möjliga vinsterna är ännu större.
Av Lisa Kirsebom, gästskribent
Haven fylls av skräp. Klimatet tar skada. Giftiga ämnen läcker ut och mikroplaster sprider sig överallt och tränger in i levande varelser. Plastanvändning verkar kort sagt vara en fruktansvärt dålig idé. Men det finns som vanligt flera sidor av saken.
Först en enkel grundkurs: Plast är ett konstgjort material tillverkat av polymerer, långa kedjeformiga molekyler, blandade med färgämnen och andra tillsatser. Hittills har vi tillverkat nästan all plast av råolja och naturgas, men egentligen kan man använda lite av varje. Till exempel stärkelse från växter eller mjölksyra tillverkad av bakterier. Vi har bara inte försökt.
Plast är ett ovanligt mångsidigt material som bland annat har gett oss bättre hygien i sjukvården och livsmedelsindustrin, lättare transporter och pressade priset på allt från tandborstar till hörlurar. Visst kan vi minska plastanvändningen, men vi kan knappast lägga av. Vi måste lägga om.
I Lund finns forskningsprogrammet Steps, där akademi, forskningsinstitut, företag och Region Skåne gemensamt söker hållbara sätt att använda plast. Det handlar om alltifrån nya, koldioxidneutrala plastmaterial och återvinningssystem, till utveckling av miljövänliga plastprodukter baserade på andra råvaror än olja. Bona, Flextrus, Lindex och Orkla är några av de industriparter som hjälper forskarna att formulera relevanta frågor och testa nya koncept. Bland annat har Bona på prov tagit fram en ny golvbeläggning baserad på socker.
I Danmark avslutades just forskningsplattformen BioValue, där akademi och näringsliv i fem år har undersökt hur biomassa kan användas för att tillverka industrikemikalier för bland annat plasttillverkning. Enzymjätten Novozymes var en given partner men här ingick också bland andra teknikföretaget Haldor Topsøe, som nu patenterat en katalysator för tillverkning av biobaserad plast. Den ska effektivisera tillverkningen så att bioplasten kan konkurrera kommersiellt med traditionell produktion.
En av de stora utmaningarna är tillgången på råvaror. I en framtid när såväl material som kemikalier och bränslen förväntas bygga på biomassa, var ska då allt växtmaterial komma ifrån? Helst från jord- och skogsbruksavfall, men det är inte självklart att det räcker. Det tillverkas över tre miljarder ton plast om året. Bara en procent är biobaserad än så länge. Därför arbetar Steps i Lund med metoder för att utnyttja en annan råvara: koldioxid, som världen knappast lider någon brist på. Men fler vägar behöver utforskas.
Konkurrenskraften är en annan utmaning. Om en ny, dyrare produkt har tydliga miljöfördelar, men inga uppenbara fördelar för användaren själv – då fungerar det dåligt att lita på marknadskrafter. Istället måste man skapa marknader. Det kan till exempel ske genom regleringar som gör miljöfarliga produkter mindre konkurrenskraftiga, och genom nya typer av upphandlingar.
Ett exempel är när Region Skåne efterlyste miljövänliga engångsförkläden. Inga anbud kom in vid en normal upphandling. Då genomfördes ett pilotprojekt där regionen med medel från Energimyndigheten hjälpte potentiella leverantörer att ställa om mot klimatneutral produktion. Det lyckades och förklädena är nu i bruk. Något som kan låta som en småsak – men inte om man använder sex miljoner exemplar om året.
Frågan om plast är komplicerad. Den har betydelse för alltifrån resurshushållning till nedskräpning och personlig hälsa. När forskare i Steps kartlade effekterna av olika plasttyper, som återvinningsbar, biologiskt nedbrytbar eller biobaserad, visade sig ingen variant vara bra i alla lägen. Det krävs helt olika produkter för olika behov, vilket gör utvecklingsarbetet komplext och marknaden svår att överblicka. Svår, men också lovande. Företrädare för danska BioValue menade att det projektet ensamt har skapat innovation med en marknadspotential på flera miljarder kronor. I stora problem gömmer sig stora lösningar, och stora pengar.