torsdag 21 november 2024

inloggad som

Plastens problem rymmer framtidens affärer

|  , ,

Kort sagt: Plast är i dag så utskällt att man kan tro att det snart hör till historien. Så lär det inte bli. Vi har ännu inga rimliga alternativ till ett av världens mest använda och användbara material. Att ställa om till hållbar råvara innebär stora utmaningar, men de möjliga vinsterna är ännu större.

Av Lisa Kirsebom, gästskribent

Haven fylls av skräp. Klimatet tar skada. Giftiga ämnen läcker ut och mikroplaster sprider sig överallt och tränger in i levande varelser. Plastanvändning verkar kort sagt vara en fruktansvärt dålig idé. Men det finns som vanligt flera sidor av saken.

Först en enkel grundkurs: Plast är ett konstgjort material tillverkat av polymerer, långa kedjeformiga molekyler, blandade med färgämnen och andra tillsatser. Hittills har vi tillverkat nästan all plast av råolja och naturgas, men egentligen kan man använda lite av varje. Till exempel stärkelse från växter eller mjölksyra tillverkad av bakterier. Vi har bara inte försökt.

Plast är ett ovanligt mångsidigt material som bland annat har gett oss bättre hygien i sjukvården och livsmedelsindustrin, lättare transporter och pressade priset på allt från tandborstar till hörlurar. Visst kan vi minska plastanvändningen, men vi kan knappast lägga av. Vi måste lägga om.

I Lund finns forskningsprogrammet Steps, där akademi, forskningsinstitut, företag och Region Skåne gemensamt söker hållbara sätt att använda plast. Det handlar om alltifrån nya, koldioxidneutrala plastmaterial och återvinningssystem, till utveckling av miljövänliga plastprodukter baserade på andra råvaror än olja. Bona, Flextrus, Lindex och Orkla är några av de industriparter som hjälper forskarna att formulera relevanta frågor och testa nya koncept. Bland annat har Bona på prov tagit fram en ny golvbeläggning baserad på socker.

I Danmark avslutades just forskningsplattformen BioValue, där akademi och näringsliv i fem år har undersökt hur biomassa kan användas för att tillverka industrikemikalier för bland annat plasttillverkning. Enzymjätten Novozymes var en given partner men här ingick också bland andra teknikföretaget Haldor Topsøe, som nu patenterat en katalysator för tillverkning av biobaserad plast. Den ska effektivisera tillverkningen så att bioplasten kan konkurrera kommersiellt med traditionell produktion.

En av de stora utmaningarna är tillgången på råvaror. I en framtid när såväl material som kemikalier och bränslen förväntas bygga på biomassa, var ska då allt växtmaterial komma ifrån? Helst från jord- och skogsbruksavfall, men det är inte självklart att det räcker. Det tillverkas över tre miljarder ton plast om året. Bara en procent är biobaserad än så länge. Därför arbetar Steps i Lund med metoder för att utnyttja en annan råvara: koldioxid, som världen knappast lider någon brist på. Men fler vägar behöver utforskas.

Konkurrenskraften är en annan utmaning. Om en ny, dyrare produkt har tydliga miljöfördelar, men inga uppenbara fördelar för användaren själv – då fungerar det dåligt att lita på marknadskrafter. Istället måste man skapa marknader. Det kan till exempel ske genom regleringar som gör miljöfarliga produkter mindre konkurrenskraftiga, och genom nya typer av upphandlingar.

Ett exempel är när Region Skåne efterlyste miljövänliga engångsförkläden. Inga anbud kom in vid en normal upphandling. Då genomfördes ett pilotprojekt där regionen med medel från Energimyndigheten hjälpte potentiella leverantörer att ställa om mot klimatneutral produktion. Det lyckades och förklädena är nu i bruk. Något som kan låta som en småsak – men inte om man använder sex miljoner exemplar om året.

Frågan om plast är komplicerad. Den har betydelse för alltifrån resurshushållning till nedskräpning och personlig hälsa. När forskare i Steps kartlade effekterna av olika plasttyper, som återvinningsbar, biologiskt nedbrytbar eller biobaserad, visade sig ingen variant vara bra i alla lägen. Det krävs helt olika produkter för olika behov, vilket gör utvecklingsarbetet komplext och marknaden svår att överblicka. Svår, men också lovande. Företrädare för danska BioValue menade att det projektet ensamt har skapat innovation med en marknadspotential på flera miljarder kronor. I stora problem gömmer sig stora lösningar, och stora pengar.

Kort sagt: Plast är i dag så utskällt att man kan tro att det snart hör till historien. Så lär […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Precise ser ljuset

    Efter sju svåra år och åtta bedrövelser ser Lundabolaget Precise Biometrics ut att gå mot vinst och positivt kassaflöde. – Riktningen ser mycket bra ut, säger vd Joakim Nydemark.

  • … men tungt år för Skånes näringsliv

    Fler delar inom det skånska näringslivet står inför stora utmaningar. Det framgår av höstens utgåva “Skånsk konjunktur 2024”, som ges ut av Sparbanken Skåne och Øresundsinstituttet. Dessa är utmaningarna.

  • Alfa Laval spår kraftig tillväxt

    Alfa Laval räknar med en rejält ökad försäljning under kommande år. Den globala energiomställningen, med nya affärsområden, är en viktig drivkraft. Se här hur mycket vd Tom Erixon räknar med att växa.


  • Så talar en klimatoptimist

    Affärsängeln Gustav Stenbeck, som igår talade vid Skåne Innovation Day, är optimistisk kring vår förmåga att klara den gröna omställningen. Så här bör det gå till, enligt honom.

  • Lundabolag i genombrottsaffär med Alfa Laval

    Lundabaserade EPFF säljer ett av sina patent till Alfa Laval. Affären innebär ett kommersiellt genombrott för bolagets teknologi.

  • Lundateknik för ellastbilar

    Lundabolaget Zemission vill lösa svårigheterna med elektrifiering av tunga lastbilar. I ett samarbete med fordonskomponenttillverkaren Alfdex i Landskrona förbereds serietillverkning av en komponent som ska öka räckvidden.

  • Klirr i kassan för Katam

    Ett år efter senaste nyemissionen har Katam Technologies fått in nytt kapital. Då skulle bolaget intensifiera försäljningen i Latinamerika av sin AI-tjänst för skogsbruk. Nu är planen en utvidgning till Sydostasien.

  • Mer EU-pengar till skånska aktörer

    Skåne har utnämnts till att vara en av EU:s 151 “Region Innovation Valleys”, innovationsregioner. Initiativet ska hantera EU:s samhällsutmaningar och stärka den gemensamma konkurrenskraften.

  • Ny runda ska ta Enjay till break even

    Det Malmöbaserade värmeväxlarföretaget Enjay är ute på en ny finansieringsrunda. Enligt planerna är det sista rundan innan bolaget når break even under 2025.

  • Elväg på Öresundsbron?

    Elonroad undersöker möjligheterna att bygga elväg på Öresundsbron. Det är innebörden av ny avsiktsförklaring tillsammans med Öresundsbron och Lunds universitet.

  • Klockan tickar för skånska utsläppsmål

    Utsläppen av växthusgaser i Skåne minskar, men det är långt kvar till uppsatta mål. Klimatarbetet hos de tio största utsläpparna av växthusgaser är direkt avgörande för Skånes 2030-mål. Se här vilka det är.

  • Näringslivstorskar på djupt vatten

    Skånska Hanö torskrevsförening vänder sig till näringslivet för att etablera artificiella torskrev. Initiativet har bland annat fått napp hos vindkraftsbolagen.

  • Det offentliga räds inte NIS2

    I EU-direktivet NIS2 omfattas såväl kommuner som lärosäten och Region Skåne i sin helhet av nya cybersäkehetsregleringar. Trots att flera kommuner har blivit hackade så sent som i år anser stora skånska förvaltningar att de redan lever upp till de nya kraven.