Kort sagt: Medan havren för en tynande tillvaro på de svenska åkrarna tar den allt större plats i Lund, där en rad aktörer växlat upp sina forskningssatsningar. Men för att det skånska havreimperiet ska ta fart på allvar krävs det även lite flax i EU-domstolen.
Av Erik Olausson, chefredaktör
Av de fyra sädesslag du fick lära dig i grundskolan är havre enklast att känna igen, med sina karaktäristiska hängande ax. Att få syn på havre ute på ett fält är betydligt svårare – medan bland annat vete ökat rejält det senaste decenniet har havren fått stryka på foten. Bara omkring sex procent av den svenska åkermarken används i dag till havreodling.
Men om intresset svalnat hos bönderna har det ökat hos forskarna inom livsmedelsteknik. Utöver ett högt proteinvärde innehåller havren en rad ämnen som är ovanliga eller obefintliga i de andra sädesslagen. Mest kända är betaglukanerna, en sorts fiber som ger havregrynsgröten sin kladdiga konsistens. Betaglukaner har visat sig kunna sänka kolesterolvärdet och hyvla ner blodsockertopparna efter en måltid.
När EU:s livsmedelsmyndighet EFSA 2010 godkände det första hälsopåståendet om betaglukaner blev det en vitamininjektion till alla som hoppas på havren som framtidsgröda.
Inte minst i Lund. Med Oatly som draglok har Lundabolaget Aventure, döpt efter det latinska namnet på havre, i mer än ett decennium arbetat fram nya användningsområden för havren. Allt har inte fallit väl ut, någon kolesterolsänkande öl har det ännu inte blivit. Men havrefiber som modifierats dotterbolagets Glucanovas teknik återfinns i dag i flytande livsmedel på tre kontinenter.
Det som på sikt kan få störst effekt är dock ScanOats, ett tvärvetenskapligt forskningscenter under uppbyggnad i Lund. ScanOats har fått 100 miljoner kronor i grundfinansiering från Stiftelsen för strategisk forskning. Ytterligare cirka 20 miljoner kronor i form av pengar, material och arbetsinsatser kommer från Oatly, Lantmännen samt Swedish Oat Fiber, nyligen uppköpt av franska Naturex.
Målet är att bokstavligen vända ut och in på havrekärnan. Bland annat ska forskarna rena fram och testa hälsoeffekterna av komponenter som betaglukaner, olika oljor samt avenathramider, antioxidanter i havren som även visat sig kunna dämpa inflammationer.
Ett annat centralt utvecklingsspår är att ta fram nya havresorter med skräddarsydda egenskaper, och det är här det blir riktigt intressant. Tätt knutna till ScanOats är CropTailor, ett Lundabolag som utvecklar en metod att snabbavla fram nya sorters växter, med havre som specialitet. CropTailor finansieras sedan ett par år tillbaka av Lantmännen, som under vintern ökade sin ägarandel till över 70 procent.
CropTailors metod går ut på att framkalla punktmutationer i havren, mutationer som även sker spontant i cellen, och sedan sortera ut den avkomma som har mest intressanta egenskaper. Målet är i första hand att höja halten betaglukaner i havren från fyra till åtta procent.
Ett steg på vägen är den kartläggningen av havregenomet som CropTailor tillsammans med forskare på ScanOats blev färdiga med i januari. DNA-sekvensieringen ger en slags karta över vilka gener som CropTailor behöver modifiera för att få fram önskade egenskaper.
Men att ändra just de generna är en annan femma. CropTailors teknik bygger fortfarande på slumpartade mutationer bland cirka tolv miljarder baspar, vilket gör att det kan ta lång tid att komma vidare. Drömmen är att istället kunna använda sig av Crispr/Cas9, en molekylärbiologisk metod att byta ut enskilda korta gensekvenser i till exempel havre. Till skillnad mot vid rekombinant genmodifiering, där gener från en organism ympas in i en annan, går det i många fall inte att skilja på ett exemplar av en gröda som modifierats med Cripsr/Cas9 och en som avlats fram med mer traditionella metoder.
Så länge man inte introducerat delar av DNA från andra arter räknar därför svenska Jordbruksverket inte Crispr/Cas9-grödor som genmodifierade. Men EU:s regler på området är ännu oklara och i Lund väntar forskarna därför med spänning på det förhandsbesked i frågan som EU-domstolen kommer med senare i vår.
ScanOats har än så länge finansiering för åtta år. På sikt är målet att göra svensk havre till en ikonisk svensk exportprodukt, ungefär som norsk lax och danskt griskött. Dit är det ännu långt kvar. Men fröet är sått i Lund.
