Kort sagt: Svenskarna är knappast på det klara över omfånget av danska privata fonder, som varje år beviljar forskningsmedel på uppåt åtta miljarder danska kronor. Men flera tecken tyder på att de danska miljardfonderna kommer spela en större roll i Sverige framöver – inte minst i samband med Max IV och ESS.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Klik her for at se dansk version af analysen
Det började i januari då tiotals miljoner donerades till ett svensk-danskt samarbete om ett proteinmikroskop. Givarna var riktiga tungviktare: Novo Nordisk Fonden samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. De gav varsin miljon euro till så kallade kryo-elektronmikroskop. De revolutionerar strukturbiologin, som låg bakom 2017 års Nobelpris i kemi. Pengarna går till ett nytt samarbete mellan proteinforskare från Köpenhamns, Århus, Stockholms och Umeå universitet.
Det är en av de första gångerna som en stor, privat donationsfond sträcker sig över sundet, men knappast den sista. Framförallt är det från den danska sidan det öppnar nya möjligheter, då danska forskare och företag de närmaste åren ska omfamna ESS och Max IV. Här är öppenheten mot Skåne avgörande. Hittills har de danska fonderna varit isolerade från sina europeiska motsvarigheter. Bildandet under vintern av ”Fondenes Videnscenter” signalerar dock nya takter även här. Centret ska arbeta för att danska fonder, liksom de svenska, ska vara med i Dafne, en pan-europeisk organisation för fonder.
Varför är det intressant för Max IV, och särskilt ESS som öppnar först 2023? Jo, för mätt i antal fonder per invånare har Danmark Europarekord i fondverksamhet. Danmarks 1.360 affärsfonder har ett samlat egenkapital på 377 miljarder danska kronor. Färska siffror från Danmarks Statistik visar att de privata fonderna de senaste åren donerat i genomsnitt 7,9 miljarder danska kronor per år till vetenskapliga ändamål. I ljuset av det bleknar det hittills största danska projektet inriktat på ESS och Max IV: Linx, som ska skapa danska samarbeten med forskningsanläggningarna i Lund, har en totalbudget på 78 miljoner danska kronor.
Men ska danska fondpengar på allvar börja strömma över sundet krävs det att fonderna förstår vad ESS och Max IV handlar om. Även på denna front börjar det hända saker. Villum Fonden, med globala miljardintäkter från danska Velux-fönster, har från 1 mars anställt en ny direktör som vet allt om ESS och Max IV: Thomas Bjørnholm kommer ansvara för fondens tekniska och naturvetenskapliga program. Han har en bakgrund som prorektor inom innovation vid Köpenhamns universitet, samt som professor i materialkemi och tidigare ledare för Nano-Science Center. Liknande kompetens har bland annat Novo Nordisk Fonden och Lundbeckfonden redan skaffat sig.
De danska fondernas stigande intresse för forskningen på andra sidan sundet får också till effekt att de börjar ta intryck av Sveriges ”overheadmodell” för fondfinansiering. I dag är medfinansieringen och kostnader för till exempel lokaler och administration en tung utgift för danska universitet när fonder skänker pengar.
Universitetens rektorskollegiums nya forskningsnämnd ska nu inleda dialog med fonderna om problemet med följdkostnader – inspirerade av den svenska SUHF-modellen som används för att räkna fram totalkostnaden för nya forskningsprojekt. Modellen har arbetats fram bland annat tillsammans med Wallenbergstiftelserna och har fått till följd att långt fler svenska fonder även täcker universitetens indirekta kostnader.
Tretton länder bidrar tillsammans med 1,8 miljarder euro till ESS, inklusive ett datacenter i Danmark och vetenskaplig utrustning för miljardbelopp. Men när det handlar om pengar till samarbeten mellan skånsk och själländsk forskning är de danska fondernas nya öppenhet över sundet helt central. De nya takterna från danska fonder bidrar till optimism för att ESS och Max IV får utnyttjat sin potential i regionen.
