tisdag 12 augusti 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Stora skillnader i emissionskostnader för noterade innovationsbolag

Under 2015 tog Öresundsregionens listade bolag in rekordsumman 2,6 miljarder kronor i emissioner. Men det finns stora skillnader i hur mycket företagen tvingas betala för att få in pengarna, visar Rapidus genomgång. I vissa fall försvinner så mycket som var sjätte krona i emissionskostnader.

I de 38 emissionerna i Rapidus sammanställning betalade de skånska och danska bolagen sammanlagt 173 miljoner kronor till bland annat administration, marknadsföring och emissionsgaranter.

– Det kostar pengar med garanter för att det är en risk. Är det ett bolag som har lätt att ta in pengar och ett bolag med en bra affärsidé och en bra kurs så minskar risken. Generellt är det också så att ju större transaktioner är, ju lägre ner brukar procentsatsen för kostnaderna krypa, säger Oscar Ahlgren, vd på Västra Hamnen Corporate Finance.

Störst andel emissionskostnader i Rapidus sammanställning hade Serstech. 18 procent av bolagets kapitalresning om 21,4 miljoner kronor gick till emissionskostnader, däribland till garanterna.

Peter Höjerback– De här garanterna kan vara en kvalitetsstämpel. Tar de risken att köpa aktier så visar de, med sin kunskap om branschen, att de litar på företaget, då kanske andra också gör det. Det är ett värde i det, säger Serstechs vd Peter Höjerback.

I andra änden av skalan finns bland andra Anoto som 2015 fick in sammanlagt 278 miljoner kronor, varav 2 procent utgjorde kostnader. Den senaste emissionen gjordes i samband med förvärvet av Lifescribe.

– Vi har upplevt ett gradvis ökat intresse för Anoto eftersom vi nu har breddat vår portfölj och vi expanderar internationellt, vi har även bättre likviditet i aktien så vi har kunnat hämta pengar relativt snabbt, Anotos vd Stein Revelsby till Rapidus.

Bioteknikbolaget Genovis i Lund har också lyckats hålla kostnaderna nere för sin kapitalresning under 2015. Tre procent av bolagets företrädesemission om 14,5 miljoner kronor gick till kostnader.

SusanneAhlberg– Genovis har gjort många emissioner genom åren. Man lär känna sina aktieägare med tiden och ser hur mycket aktier de har tecknat. Man tittar historiskt och försäkrar sig om huvudägarens stöd när man tar sådana beslut, säger Susanne Ahlberg, ansvarig för investerarrelationer på Genovis.

Ett alternativ för små och mindre kända bolag som vill resa pengar till lägre kostnad är att spä ut ägandet, menar Oscar Ahlgren.

– Istället för att ha en så hög kurs som möjligt så kan man låta de nya investerarna köpa in sig på en mer fördelaktig kurs. De befintliga ägarna blir då mer utspädda, men man slipper garantiersättning, säger han.

Sammanlagt utgjorde emissionskostnaderna 6,7 procent av kapitalresningen för de 38 bolagen i sammanställningen. Klicka här för att komma till hela listan av emissioner under 2015, som summeras till 2,6 miljarder. Det är mer än dubbelt så mycket som 2014.

Emily Binks

Under 2015 tog Öresundsregionens listade bolag in rekordsumman 2,6 miljarder kronor i emissioner. Men det finns stora skillnader i hur […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Sommarens raketer – och magplask

    Medan du legat i hängmattan har det skånska näringslivet fortsatt att rulla på med både spektakulära aktierusningar och konkurser. Vi har samlat ihop allt du behöver veta.

  • Rika prioriterar långresor – inte kultur

    Långresor, mat, klockor, vin och bilar. Det är vad de rikaste är mest intresserade av. Vad hände med kulturen? Det frågar sig Jan Dahlqvist.

  • Vindkraftsjätten gör megaemission

    Den danska energijätten Örsted meddelar i dag att bolaget ska genomföra en nyemission i mångmiljardklassen. Beskedet får aktien att rasa på Köpenhamnsbörsen.


  • Beammwave gör nyemission

    Radioteknikföretaget Beammwave i Lund vill få in 65 miljoner kronor för att inleda storskalig tillverkning. – Vi har flera mycket stora multinationella kunder som väntar, säger vd Stefan Svedberg.

  • Hänt i vecka 31

    Vd-ruljangs och eftersläntrande kvartalsrapporter var det som dominerade det sommarstilla nyhetsflödet förra veckan. Bland annat vände Joel Eklunds ryggsäcksbolag USWE Sports till vinst, nästan.

  • Danskt vaccinbolag blir svensk-brittiskt

    Det svenska rikskapitalbolaget Nordic Capital och det brittiska Permira lägger ett bud på Bavarian Nordic. Affären värderar det danska bolaget till 28,5 miljarder kronor.

  • Cantargia i superaffär – med bismak

    Läkemedelsbolaget Cantargia i Lund säljer ett forskningsprogram till japaner och kan som mest få in mer än 6 miljarder kronor på affären. Samtidigt kom resultat från bolagets toppkandidat som var en besvikelse.

  • Zaplox i knipa

    Låsbolaget Zaplox tappade sin vd Tess Mattisson i våras då hon gick till kunden Assa Abloy. ”Hårt slag” sade styrelsen då. Nu upprättar bolaget kontrollbalansräkning.

  • Inwido – fönstret ännu bara på glänt

    Fönster- och dörrtillverkaren Inwido har minst sagt ambitiösa tillväxtmål. På mindre än fem år ska bolaget dubbla omsättningen till 20 miljarder kronor. Inte alls omöjligt om man frågar bolagets tävlingsinriktade vd Fredrik Meuller, trots en medioker kvartalsrapport som kom på måndagen.

  • Från 40 miljoner till 40 miljarder

    Sedan Fredrik Tiberg klev in som vd för Camurus har bolagets värdering gått från 40 miljoner till 40 miljarder kronor. Rapidus träffar honom på huvudkontoret i Lund för att höra om vägen dit och planerna framåt.

  • Skånska högutdelare – så mycket delar de ut

    Vår och sommar är utdelningstider. Rapidus har tittat igenom 1 000 onoterade skånska företag och hittat högutdelarna, och vilken familj som får mest.

  • Skånska börsvinnare första halvåret

    De skånska börsbolagen har gått rejält bättre än rikssnittet hittills i år. Men det finns en förklaring som är ganska nedslående. Rapidus har listan på bäst och sämst under första halvåret.

  • Oncorena får in 130 Mkr

    Cancerforskningsbolaget Oncorena i Lund får in 133 Mkr i en nyemission där pengarna i huvudsak kommer från ägarna Helth Cap, Linc och FSG. Kapitalet ska finansiera en fas 1-studie som pågått i tre år.