måndag 30 juni 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Stora skillnader i emissionskostnader för noterade innovationsbolag

Under 2015 tog Öresundsregionens listade bolag in rekordsumman 2,6 miljarder kronor i emissioner. Men det finns stora skillnader i hur mycket företagen tvingas betala för att få in pengarna, visar Rapidus genomgång. I vissa fall försvinner så mycket som var sjätte krona i emissionskostnader.

I de 38 emissionerna i Rapidus sammanställning betalade de skånska och danska bolagen sammanlagt 173 miljoner kronor till bland annat administration, marknadsföring och emissionsgaranter.

– Det kostar pengar med garanter för att det är en risk. Är det ett bolag som har lätt att ta in pengar och ett bolag med en bra affärsidé och en bra kurs så minskar risken. Generellt är det också så att ju större transaktioner är, ju lägre ner brukar procentsatsen för kostnaderna krypa, säger Oscar Ahlgren, vd på Västra Hamnen Corporate Finance.

Störst andel emissionskostnader i Rapidus sammanställning hade Serstech. 18 procent av bolagets kapitalresning om 21,4 miljoner kronor gick till emissionskostnader, däribland till garanterna.

Peter Höjerback– De här garanterna kan vara en kvalitetsstämpel. Tar de risken att köpa aktier så visar de, med sin kunskap om branschen, att de litar på företaget, då kanske andra också gör det. Det är ett värde i det, säger Serstechs vd Peter Höjerback.

I andra änden av skalan finns bland andra Anoto som 2015 fick in sammanlagt 278 miljoner kronor, varav 2 procent utgjorde kostnader. Den senaste emissionen gjordes i samband med förvärvet av Lifescribe.

– Vi har upplevt ett gradvis ökat intresse för Anoto eftersom vi nu har breddat vår portfölj och vi expanderar internationellt, vi har även bättre likviditet i aktien så vi har kunnat hämta pengar relativt snabbt, Anotos vd Stein Revelsby till Rapidus.

Bioteknikbolaget Genovis i Lund har också lyckats hålla kostnaderna nere för sin kapitalresning under 2015. Tre procent av bolagets företrädesemission om 14,5 miljoner kronor gick till kostnader.

SusanneAhlberg– Genovis har gjort många emissioner genom åren. Man lär känna sina aktieägare med tiden och ser hur mycket aktier de har tecknat. Man tittar historiskt och försäkrar sig om huvudägarens stöd när man tar sådana beslut, säger Susanne Ahlberg, ansvarig för investerarrelationer på Genovis.

Ett alternativ för små och mindre kända bolag som vill resa pengar till lägre kostnad är att spä ut ägandet, menar Oscar Ahlgren.

– Istället för att ha en så hög kurs som möjligt så kan man låta de nya investerarna köpa in sig på en mer fördelaktig kurs. De befintliga ägarna blir då mer utspädda, men man slipper garantiersättning, säger han.

Sammanlagt utgjorde emissionskostnaderna 6,7 procent av kapitalresningen för de 38 bolagen i sammanställningen. Klicka här för att komma till hela listan av emissioner under 2015, som summeras till 2,6 miljarder. Det är mer än dubbelt så mycket som 2014.

Emily Binks

Under 2015 tog Öresundsregionens listade bolag in rekordsumman 2,6 miljarder kronor i emissioner. Men det finns stora skillnader i hur […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Skånska börsvinnare första halvåret

    De skånska börsbolagen har gått rejält bättre än rikssnittet hittills i år. Men det finns en förklaring som är ganska nedslående. Rapidus har listan på bäst och sämst under första halvåret.

  • Oncorena får in 130 Mkr

    Cancerforskningsbolaget Oncorena i Lund får in 133 Mkr i en nyemission där pengarna i huvudsak kommer från ägarna Helth Cap, Linc och FSG. Kapitalet ska finansiera en fas 1-studie som pågått i tre år.

  • Hänt i vecka 26

    Ledningen hoppar av i Enzymatica och Peab medverkar till att sänka Sveriges koldioxidutsläpp med 7 procent. Det är några av nyheterna från förra veckan.


  • Skånska börsvinnare första halvåret

    De skånska börsbolagen har gått rejält bättre än rikssnittet hittills i år. Men det finns en förklaring som är ganska nedslående. Rapidus har listan på bäst och sämst under första halvåret.

  • Oncorena får in 130 Mkr

    Cancerforskningsbolaget Oncorena i Lund får in 133 Mkr i en nyemission där pengarna i huvudsak kommer från ägarna Helth Cap, Linc och FSG. Kapitalet ska finansiera en fas 1-studie som pågått i tre år.

  • Axis – tio år efter Canons köp

    Det är nu tio år sedan Canon köpte Axis. Sedan dess har det gått minst sagt bra. Rapidus har tittat på 2024 års siffror och räknat ut hur mycket Canon skulle få betala om de köpte Axis i dag.

  • Doros aktie till väders

    Doro, som tillverkar mobiltelefoner för äldre, fick se sin aktie stiga kraftigt på måndagen. Rapidus anar varför.

  • Mikrodust redo att skala upp: “Dubblar omsättningen i år”

    Med ny vd, ny strategi och flera färska affärer ska Mikrodust från Lund snabbt komma tillbaka från negativ tillväxt, och gå ännu längre. — På 3 till 4 år ska vi vara över 100 miljoner, säger vd Jonas Wackerfeldt.

  • Qvickly startar om med ny vd – igen

    Turbulensen i betaljätten Klarna har öppnat upp för mindre aktörer. Malmöbaserade Qvickly är en av dessa. – Vi har tagit en del business inom e-handel det senaste halvåret, säger nytillträdde vd:n Malin Jonsson Skogman. 

  • Duearity-grundarna startar nytt i skogen

    Det Malmöbaserade medicinteknikbolaget Duearity kastade in handduken och gick i konkurs i höstas. Nu är de båda grundarna tillbaka med en ny satsning inom skogsnäringen.

  • Avionero skänker tio procent – vill att resejättarna gör samma sak

    Efter nedmonteringen av USAID utmanar Avionero resebranschen att donera mer till välgörenhet. — Marginalerna i branschen är så pass bra, säger vd Lars Kristensson.

  • Nytt superår för Tepe

    Joel Eklunds tandborstbolag Tepe ser ut att verka helt utanför de konjunktursvängningar som de flesta andra lever med. Rapidus har tagit en titt på bolagets årsredovisning för 2024 och förbluffas återigen av siffrorna.

  • Övertecknat i Arrowlake

    Finansmannen Jan Barchan via Briban Invest och Salén-gruppen kliver in som nya ägare i ozonbolaget Arrowlake. – Pengarna från emissionen öppnar för större installationer, säger vd Fredrik Bernshed.