torsdag 25 april 2024

inloggad som

Stora skillnader i emissionskostnader för noterade innovationsbolag

Under 2015 tog Öresundsregionens listade bolag in rekordsumman 2,6 miljarder kronor i emissioner. Men det finns stora skillnader i hur mycket företagen tvingas betala för att få in pengarna, visar Rapidus genomgång. I vissa fall försvinner så mycket som var sjätte krona i emissionskostnader.

I de 38 emissionerna i Rapidus sammanställning betalade de skånska och danska bolagen sammanlagt 173 miljoner kronor till bland annat administration, marknadsföring och emissionsgaranter.

– Det kostar pengar med garanter för att det är en risk. Är det ett bolag som har lätt att ta in pengar och ett bolag med en bra affärsidé och en bra kurs så minskar risken. Generellt är det också så att ju större transaktioner är, ju lägre ner brukar procentsatsen för kostnaderna krypa, säger Oscar Ahlgren, vd på Västra Hamnen Corporate Finance.

Störst andel emissionskostnader i Rapidus sammanställning hade Serstech. 18 procent av bolagets kapitalresning om 21,4 miljoner kronor gick till emissionskostnader, däribland till garanterna.

Peter Höjerback– De här garanterna kan vara en kvalitetsstämpel. Tar de risken att köpa aktier så visar de, med sin kunskap om branschen, att de litar på företaget, då kanske andra också gör det. Det är ett värde i det, säger Serstechs vd Peter Höjerback.

I andra änden av skalan finns bland andra Anoto som 2015 fick in sammanlagt 278 miljoner kronor, varav 2 procent utgjorde kostnader. Den senaste emissionen gjordes i samband med förvärvet av Lifescribe.

– Vi har upplevt ett gradvis ökat intresse för Anoto eftersom vi nu har breddat vår portfölj och vi expanderar internationellt, vi har även bättre likviditet i aktien så vi har kunnat hämta pengar relativt snabbt, Anotos vd Stein Revelsby till Rapidus.

Bioteknikbolaget Genovis i Lund har också lyckats hålla kostnaderna nere för sin kapitalresning under 2015. Tre procent av bolagets företrädesemission om 14,5 miljoner kronor gick till kostnader.

SusanneAhlberg– Genovis har gjort många emissioner genom åren. Man lär känna sina aktieägare med tiden och ser hur mycket aktier de har tecknat. Man tittar historiskt och försäkrar sig om huvudägarens stöd när man tar sådana beslut, säger Susanne Ahlberg, ansvarig för investerarrelationer på Genovis.

Ett alternativ för små och mindre kända bolag som vill resa pengar till lägre kostnad är att spä ut ägandet, menar Oscar Ahlgren.

– Istället för att ha en så hög kurs som möjligt så kan man låta de nya investerarna köpa in sig på en mer fördelaktig kurs. De befintliga ägarna blir då mer utspädda, men man slipper garantiersättning, säger han.

Sammanlagt utgjorde emissionskostnaderna 6,7 procent av kapitalresningen för de 38 bolagen i sammanställningen. Klicka här för att komma till hela listan av emissioner under 2015, som summeras till 2,6 miljarder. Det är mer än dubbelt så mycket som 2014.

Emily Binks

Under 2015 tog Öresundsregionens listade bolag in rekordsumman 2,6 miljarder kronor i emissioner. Men det finns stora skillnader i hur […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Så mycket tjänade skånska börs-vd:ar 2023

    Peter Nilsson, vd för Trelleborg, var Skånes bäst betalda börs-vd 2023. Men ytterligare tolv vd:ar tjänade över 10 Mkr. Rapidus har listan över Skånes bäst betalda börs-vd:ar. Så här mycket tjänade de under 2023.

  • Fetast plånbok vinner

    Efter en tolfteplats av fjorton i SHL måste något göras med hockeylaget Malmö Redhwaks. I brist på kommunalt stöd behövs det nya och kreativa samarbeten med näringslivet.

  • Blandad kompott i rapportfloden

    Fortsatt svag efterfrågan medan kostnadsjakt i bolagen putsar resultaten. Det är den trend som går att utläsa ur de skånska börsbolagens rapporter för det första kvartalet, även om bilden är mycket blandad. Vi sammanfattar mer än ett dussin färska skånska rapporter.