Kort sagt: De tunga skånska finansmännen har ännu stora delar av näringslivet i sin hand. Men på flera håll pågår nu ett generationsskifte inom de starka ägarfamiljerna. Frågan är vilka förändringar det leder till på sikt.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Rapidus kunde i veckan berätta att en av Skånes tyngsta finansmän, Karl-Axel Granlund, påbörjat ett generationsskifte i sitt maktbolag AB Axel Granlund.
Genom denna verksamhet kontrollerar han miljardkoncernen Volito, och är även betydande delägare i företag som Peab, Galenica och Båstadtennis & Hotell AB.
Granlund (59 i år) är emellertid inte ensam om att ha börjat tänka på refrängen.
I höstas placerade industrimannen Rune Andersson (69) sonen Johan som vd för koncernbolaget Mellby Gård, som bland annat är storägare i Duni och Hedson Technologies. De andra sönerna Erik och Gustav släpptes in en nybildad styrelse.
Malmöprofilen Dan Olofsson (63) satte i fjol in sin son Johan Glennmo som vd för ägarbolaget Danir, som bland annat kontrollerar Sigma och håller andelar i Victoria Park. I styrelsen sitter också sonen Andreas.
Vidare drivs avlidne Sten K Johnsons investmentbolag Tibia sedan ett år tillbaka av sönerna Kristian och Anders Bergstrand, där den sistnämnda klivit in på en styrelseplats i industrikonglomeratet Midway Holding.
Och även Bjärebygdens superentreprenörer Mats och Erik Paulsson (70 respektive 72 i år) har sett över sina hus. Under våren har Mats Paulssons son Fredrik klivit upp som ny storägare i Peab, medan Erik Paulsson tidigare tagit in sina barn Svante och Sara i investmentbolaget Backahill.
Det har länge snackats om vilka som ska bli skånska näringslivets nya fixstjärnor. En allmän uppfattning är att framtiden inte kommer att domineras av ett fåtal aktörer, utan att mångfalden blir tongivande.
Samtidigt skulle jag vilja påstå att de starka ägarfamiljerna ännu har långt kvar innan de släpper greppet. Något inte minst den pågående generationsväxlingen borgar för.
I många fall har dessa familjer skapat sig både namn och förmögenhet på börsen, men gemensamt är också att patriarkerna på senare år blivit allt mer aktiva utanför sina gamla kärnområden.
Det ser närmast ut som ett ålderstecken att kasta sig ut på okända vatten, gärna med ett inslag av filantropi och samhällsansvar.
Exempelvis är byggföretagaren Mats Paulsson i dag aktiv i forskningscentret Medicon Village i Lund, till vilket han skänkt 100 miljoner kronor. Dessutom är han tillsammans med Karl-Axel Granlund engagerad i exploateringen av lilla sovstaden Bara utanför Malmö och den högprofilerade golfbanan PGA Sweden National.
IT-entreprenören Dan Olofsson är välkänd för sina CSR-satsningar i Afrika. På senare tid har han också synts allt mer i den politiska debatten på hemmaplan. Då inte bara i stora näringslivsfrågor, utan inom samhällsbyggnad i betydligt bredare perspektiv.
Exakt vad nästa generation i de gamla familjeimperierna brinner för är skrivet i stjärnorna. Men de har i alla fall det bra förspänt. Kapital finns, och silverryggarna har säkrat en tydlig roll både på den mediala scenen och i allmänhetens medvetande.
Det är positivt att arvtagarna ser ut att hålla sig kvar i den skånska myllan och inte i särskilt hög grad flytta till Stockholm, London eller andra finansmetropoler.
I samband med att Rune Anderssons son Johan klev in som vd för Mellby Gård kom beskedet att koncernen går igång med en helt ny investeringsverksamhet för satsningar i mindre bolag. Kanske är detta en liten försmak på att dessa företagssfärer kommer att fortsätta broderas ut.
Ändå kan vissa koncerner mycket väl komma att skäras ner till kärnan eller få en ny inriktning. Exempelvis har Sten K:s söner Kristian och Anders Bergstrand nu börjat renodla verksamheten i Midway.
Allt hänger på arvtagarnas ambitioner och intressen.
På kort sikt händer förmodligen inte så speciellt mycket, men det vi kan vara rimligt säkra på är att Skånes starka ägarfamiljer förblir en maktfaktor och att nya generationen förr eller senare blir ensam herre på täppan.
