Kort sagt: Om exakt en vecka, på torsdag, är det dags för Rapidus egen näringslivsgala. För tolfte gången i ordningen utser vi Årets Rapidusföretag. Det är ett unikt pris, i och med att tävlingsjuryn lägger största vikten vid det som inte hänt — framtiden.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Idag har vart och vartannat mediehus och de flesta lobbyorganisationer värda namnet sina egna näringslivspriser.
Om några veckor utser Malmö stad och Lunds kommun vinnarna för 2012, medan vi redan sett Företagarna och Dagens Industri dela ut sina utmärkelser.
Utan att ha inblick i dessa processer vågar jag påstå att juryn bakom Årets Rapidusföretag är den som sätter mest vikt vid framtida möjligheter. Exempelvis är Dagens Industris gaselltävling helt begränsad till att handla om det som redan hänt (försäljningssiffrorna i boksluten).
Årets Rapidusföretag är något annat.
Visst granskar juryn de ekonomiska tabellerna, men kandidaterna genomlyses i första hand utifrån ett antal uppsatta kriterier. Arbetet görs från grunden, är av högsta kvalitet och med siktet fast inställt på näringslivets stigande stjärnor.
Därmed är processen något av ett koncentrat av det som är unikt med Rapidus som nyhetsbyrå. Tanken är att sätta ljuset på aktörerna som kan komma att bli tongivande lite längre fram i tiden.
Jurygruppen bakom Årets Rapidusföretag är till största delen extern. Bedömningen görs utifrån följande:
* Idéhöjd. Finns patent bakom produkten/tjänsten? Löser erbjudandet ett verkligt problem?
* Innovationskraft. Vilken förmåga har företaget att kommersialisera sin uppfinning?
* Strategi. Hur ser marknaden ut och hur positionerar sig bolaget? Vilken erfarenhet har ledningen?
* Ekonomisk plattform. Finns utvecklings- och expansionskapital? Hur utvecklas ekonomin över tid?
Tycker du ändå att detta låter fyrkantigt, kan jag avslöja att en av faktorerna med störst vikt är ledningskompetensen. Affärsplaner och kapital är grundpelare, men det krävs en drivkraft av kött och blod för att förverkliga visionerna.
Inte minst i tuffa tider är det viktigt att kunna se möjligheter istället för hot.
Just på denna punkt har även andra prisutdelare gjort en tydlig markering. Exempelvis går revisionsbyrån Ernst & Youngs utmärkelse Entrepreneur of the year inte till ett företag utan till en person.
Idag har tidigare års Rapidusvinnare växt till att sysselsätta 1.500 anställda. Den samlade omsättningen uppgår till över två miljarder, exklusive TAT, Jolife och IO Interactive som köpts upp av branschjättarna RIM, Medtronic respektive Eidos.
Här är listan:
CellaVision, 2001
IO Interactive, 2002
Jolife, 2003
QlikTech, 2004
TAT, 2005
Kapow Technologies, 2006
Lyyn, 2007
BoneSupport, 2008
Illusion Labs, 2009
Cognimatics, 2010
Neo Technology, 2011
Gemensamt för alla bolagen är att de i tidigt skede tänkt internationellt. Ledning och investerare har vågat lägga strategier som går långt bortom skandinavisk blygsamhet och trotsar den förhatliga jantelagen.
Här finns något för alla oss andra entreprenörer att ta efter.
Sedan är det en tumregel att det tar längre tid än tänkt att genomföra planerna. Speciellt inom life science är det en dryg process att komma förbi alla regelverk. Där är det avgörande att ha starka investerare i ryggen.
Bland 2012 års slutkandidater finns företag som slagit igenom med vitt skilda strategiska modeller. Det är IT-företag såväl som bioteknikbolag, men alla har de flugit lågt under radarn för traditionella medier.
Nästa torsdag drar Rapidusfesten igång vid 18. Ett par timmar senare ljuder fanfaren. Oavsett vem som vinner är en sak klar — det blir ett helt unikt företag.
I juryn för Årets Rapidusföretag sitter strategirådgivaren Björn H. Lindbäck, styrelseproffset Charlotta Falvin, MVA:s vice vd Charlotte Ahlgren Moritz samt Rapidus styrelseordförande Jan Wifstrand och chefredaktör Kristian Svensson
