Kort sagt: Nya vindar blåser i Maersk, det danska näringslivets kanske främsta stolthet. Verksamheten skiftar fokus på ett sätt som kan få en hel del konsekvenser i affärsvärlden. Förra veckan höll bolaget sin första kapitalmarknadsdag, vilket speglar en ny öppenhet från det tidigare så slutna företaget. En av arkitekterna bakom den nya färdriktningen är svensken Arne Karlsson.
Av Anders Haskel, gästskribent
Händelsen kan tyckas oväsentlig men är förmodligen viktigare än många anar. Det faktum att danska konglomeratet A.P. Möller-Maersk hållit sin första kapitalmarknadsdag kan markera startpunkten för det som i framtiden kan komma att kallas det nya Maersk.
Det 110-åriga företaget, med verksamhet i 130 länder och 108.000 anställda, har en ställning i Danmark som bara Wallenberg-gruppen är i närheten av i Sverige. Läkemedelsbolaget Novo Nordisk är störst på Köpenhamnsbörsen, sett till börsvärdet, men mätt med andra mått är Maersk utan tvekan kärnan i danskt näringsliv.
Att Maersk är på väg in i ett nytt skede sammanfaller med att den redan legendariske Maersk Mc-Kinney Möller avled i våras i en ålder av 98 år. Han tog över ledningen av konglomeratet 1965 och en anledning till att en modernisering kan ha dröjt är att det sägs att Maersk Mc-Kinney Möller ledde företaget efter principen att göra vad han trodde att hans far Arnold Peter Möller skulle ha velat göra. Det var Arnold Peter Möller som tillsammans med sin far grundade koncernen i början på 1900-talet.
Maersk Mc-Kinney Möller lämnade visserligen posten som styrelseordförande 2003, men torde ha haft kvar ett stort informellt inflytande över verksamheten ända fram till sin död. Familjen representeras nu i styrelsen av ett par av hans döttrar. Släkten har också ett stort inflytande över gruppen via de stiftelser som äger mer än 50 procent av Maersk.
Gruppens särställning i Danmark speglas inte minst på det sätt som minoritetsaktieägarna behandlats. Det är bara ett år sedan bolaget började presentera kompletta kvartalsrapporter, något som svenska börsföretag varit tvungna att göra sedan 1990-talet. Ett aktiepris på drygt 40.000 danska kronor, ett av de högsta beloppen i världen, speglar också en ovilja att anpassa sig till moderna villkor på kapitalmarknaden.
Att bolaget i förra veckan höll sin första kapitalmarknadsdag någonsin är talande. Även i detta avseende ligger bolaget kanske 15 år efter sina svenska storbolagskollegor. Svenska företag har dessutom sedan länge behandlat journalister på i stort sett samma vis som analytiker och kapitalförvaltare. Från Maersk-dagen rapporterade tidningen Børsen att journalisterna var ombedda att inte ställa frågor samt var anvisade plats i ett avlägset hörn i samband med lunchen. Allt uppenbarligen för att ledningen inte skulle tvingas konfrontera sig med allt för jobbiga frågor.
Nu byggdes inte Rom på en dag och de viktigaste budskapen från kapitalmarknadsdagen nådde naturligtvis ändå ut. En stor del av tiden ägnades åt affärsområdet Maersk Oil. Det är också oljeutvinning som kommer att vara kärnan i det framtida Maersk, till skillnad från tidigare då koncernen varit starkt förknippad med rederiverksamhet.
Stora summor kommer nu att investeras i oljeverksamheten. Planen att öka oljeproduktionen är ett viktigt led i ambitionen att växa med 30-40 procent fram till 2017. Parallellt kommer den mycket konjunkturutsatta shippingverksamheten, som i och för sig fortfarande räknas till ett av de fyra kärnområdena, successivt binda en allt mindre del av det totala kapitalet.
De två andra kärnområdena är hamn- och terminalverksamheten APM Terminals samt Maersk Drilling som tar uppdrag inom oljeborrning. Verksamheter som inte tillhör de fyra huvuddelarna kommer efterhand att minska i betydelse. Det kan ske med automatik när kärnaffärerna växer, men det kommer också att ske en del avyttringar.
Av stort intresse är vad som kommer att hända med Dansk Supermarked, där bland annat livsmedelskedjan Netto ingår, samt det drygt 20-procentiga ägandet i Danske Bank där Christer Gardells aktivistfond Cevian seglat upp bland de större ägarna.
En av dem som har ett ord med i omdaningen är svensken Arne Karlsson, styrelseledamot i Maersk sedan 2010. Arne Karlsson, som för övrigt var gäst vid en fullsatt Rapidusfrukost i oktober i fjol, har som vd lett en betydande och mycket framgångsrik omdaning av Ratos. Ett företag där det i likhet med Maersk finns mycket familjetraditioner i väggarna.
En person kan aldrig göra hela jobbet, men med sina meriter från Ratos lär Maersk övriga ledamöter lyssna extra noga när Arne Karlsson tar till orda.
