Kort sagt: Staten har via Innovationsbron satsat hundratals miljoner i unga företagsbyggen. Rapidus genomgång av verksamheten i Skåne visar att tillväxten varit begränsad. Men största problemet är ändå att det inte tydligt går att säga om facit är bra eller dåligt.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Bara i fjol satte Innovationsbron 40 miljoner skattekronor som riskkapital i uppstartsbolag i södra Sverige. Målet: att kommersialisera kunskap och skapa nya tillväxtföretag. Frågan är om det är väl investerade pengar.
Svaret är långt ifrån glasklart.
I veckan har Rapidus berättat om utfallet för de skånska portföljbolag som passerat revy sedan Innovationsbron bildades 2005 som en sammanslagning av Teknikbrostiftelserna och Vinnovas inkubatorprogram. Totalt handlar det om 47 företag med säte i Skåne.
Nära en femtedel har avvecklats eller gått i konkurs. De allra flesta är fortsatt mycket små. Tjugo procent hade i fjol nått en omsättning över fem miljoner kronor och endast två stycken, CellaVision och Scalado, har nått över 100 miljoner. Lejonparten är beroende av externt kapital för överlevnad — bara sju bolag har än så länge visat positivt resultat.
Det kan låta alarmerande. Samtidigt ska vi tänka på att Innovationsbron går in som investerare i mycket tidiga skeden.
Att bygga innovationsbolag tar tid. Produkten ska utvecklas, därefter gäller det att få fart på försäljningen. I många fall handlar det om beteendemönster som måste brytas ute hos kunderna, vilket kan likna mission impossible även om produkten är tekniskt sett överlägsen.
Bland portföljbolagen finns ett antal som ännu är små, men mycket väl kan komma att bli stora längre fram i tiden. Neo Technology, Absalon och BoneSupport är några att hålla ögonen på. I genomgången har vi undantagit företag som flyttat ut från regionen, exempelvis Polar Rose som köptes upp av Apple.
Inte desto mindre kan vi nu, inför Innovationsbrons sammanslagning med Almi, konstatera att verkliga tillväxtbolag varit en bristvara under de sju år som gått sedan starten. Kartläggningen väcker frågan om innovationssystemet fostrar brödföretag snarare än sötebrödsföretag.
Liksom storebror Industrifonden ska Innovationsbron agera marknadskompletterande och investera där privat kapital inte vågar. Men de statliga medlen måste också ha rimlig chans att leverera mer avkastning än till dagligt leverne för entreprenörerna som tar emot pengarna.
Just där ligger den viktigaste skillnaden mot arbetsmarknadspolitiska program, som starta eget-bidrag.
Näringslivsinriktade åtgärder handlar om att öka landets tillväxt och konkurrenskraft. Ett plus ett måste bli mer än två, annars spricker logiken med innovationsstöd för samhällsekonomisk nytta.
Själv är jag övertygad om betydelsen av ett visst statligt stöd i riskfyllda faser, särskilt när det följs av uppbackning från privata medfinansiärer.
För exempelvis CellaVision spelade engagemanget från Teknoseed (ägt av dåvarande Teknikbrostiftelsen) en avgörande roll. Året var 1999 och tack vare pengarna kunde medicinteknikbolaget stänga en viktig emission och ta verksamheten vidare.
Resultatet i Rapidus genomgång ligger i linje med vår granskning från 2010 av de skånska företagsinkubatorerna, som för övrigt är det andra kärnområdet hos Innovationsbron. Ett fåtal företag lyckas stort, medan merparten aldrig lyfter.
Denna generella bild lär bestå, men ration framgång/misslyckande måste gå att förbättra. Förmodligen krävs det vassare urvalsprocesser och mer koncentrerat stöd.
Det stora problemet är att kunna mäta den isolerade effekten av innovationssatsningarna. Inte minst är det närmast omöjligt att hitta jämförbara kontrollgrupper. Vi vet att det ofta saknas riskkapital, men också att goda affärsidéer kan lyckas utan skattefinansierat stöd.
För ansvariga politiker är det en dans på slak lina att besluta om framtiden. Ska vi gasa? Bromsa? Eller styra om för att få upp tempot i innovationssystemet.
Både svenska och danska regeringen lägger för tillfället sista handen på sina nya innovationsstrategier, som ska presenteras under hösten. I nästa veckas snabbanalys ger Köpenhamnsredaktör Keld Broksø sin bild av det pågående arbetet, med avstamp i dynamiken mellan Danmark och Sverige.
Klicka här för att komma till Rapidus sammanställning över Innovationsbrons portföljbolag. Hur många jobb har de skapat?
Följ Relaterade artiklar uppe till höger för att läsa mer om bakgrunden.
