Bioteknikföretaget Indienz har bakterier som kan laga betongsprickor. Nu får Lundabolaget stöd från Vinnova för att kunna forska vidare på naturens egna cementblandare.
I fuktig betong kan det frisättas kalciumjoner, som bakterierna i kombination med koldioxid kan använda för att bilda kalciumkarbonat.
− I princip små, små kalkstenar, säger Bo Mattiasson, professor i bioteknik och vd Indienz.
Bakterierna hittar de i alkaliska miljöer. Tekniken har fördelar jämfört med att spruta in en massa, som kanske inte når ända in till botten av sprickan. Bakterier kan däremot ta sig in i små betongporer.
− Man sprayar in bakterier och lite näring, och så börjar de växa i sin egen takt, säger Bo Mattiasson.
Med de 345.000 kronorna från Vinnova ska de skala upp odlingen av bakterierna, och utvärdera vilka som är mest effektiva. Forskningen bedrivs på ett bioraffinaderi i Billeberga som företaget köpte från Lunds universitet för 2,9 miljoner kronor tidigare i år.
Indienz fyra grundare och ägare är Bo Mattiasson, Rajni Hatti-Kaul, Gashaw Mamo och Martin Hedström. Samtliga forskar på Lunds universitet. Indienz bildades som aktiebolag 2013, men forskningen bakom har pågått ett tiotal år.
Andra projekt Indienz håller på med handlar om att utvinna bioplast ur odlade mikroorganismer och propionsyra från glycerol som är en industriell biprodukt.
Totalt delade Vinnova ut 90 miljoner kronor till 75 bolag i den senaste omgången av Forska & Väx-programmet. Sex skånska bolag fick del av miljonregnet, däribland Alligator Bioscience och Bioprocess Control, som får drygt två miljoner kronor var, samt Red Glead Discovery, som får 346.000 för att utveckla en ny analysmetod för aminosyror.
Hanna Sigeman
