Kort sagt: Riskkapital, hur svårt kan det vara? Det var temat på Rapidus Efter jobbet i veckan.
Jo, riskkapital är väldigt svårt — för riskkapitalisterna själva. Avkastningen är usel och investerarna flyr branschen. Därmed blir riskkapitalbolagens problem också utvecklingsbolagens problem.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Entreprenörerna skriker efter finansiering och externt kapital. Framförallt i tidiga utvecklingsfaser där risken är hög saknas det pengar. Enligt en undersökning från Företagarna upplevs dessutom bristen större här i Skåne än på andra håll.
Det var avstampet för Rapidus Efter jobbet-möte i tisdags, då vi samlade några av branschens tungviktare och uppstickare på Minc i Malmö.
Vanligen ligger fokus på entreprenörens svårigheter gentemot riskkapitalbolagen, som närmast övernitiskt väger och mäter affärsidéerna och ledningens kapacitet att genomföra planerna. Zaplox vd Stefan Gripwall berättade om ett sextiotal olika pitchar innan han till sist lyckades komma överens med Industrifonden och LMK.
Men minst lika intressant är den omvända frågan. För ur riskkapitalisternas egen synvinkel är det här med venture-investeringar väldigt svårt.
Att pricka rätt bolag är givetvis den största utmaningen. Det är långt mellan stjärnskotten. Industrifonden fick 40 gånger insatsen på QlikTech, men det är också unikt i Sverige och Industrifonden har som icke-tidsbegränsad fond alla förutsättningar att optimera sin exit.
Generellt är det mycket svårt att tjäna pengar inom det så kallade venture-segmentet. Industrifondens vd Claes de Neergaard konstaterar att sagan om QlikTech kommer att återberättas många gånger, nästan som ett mantra, för att orka hålla igång som riskkapitalist.
Senaste åren har avkastningen inom venture varit betydligt lägre än inom buy-out, där det ofta handlar om kassaflödespositiva företag som köps upp i sin helhet för att effektiviseras i industriell skala. En effekt är att bakomliggande investerare som pensionsfonder flyttat från tidiga faser till den mer överblickbara buy-out-sidan.
Rapidus kunde i måndags berätta att Industrifonden, Sparbanken Öresund och Malmöhus Invest kliver ur såddfinansiären Lumitec i Lund. Här finns ett talande exempel på svårigheterna med att tjäna pengar på venture- och såddstadiet.
Sedan starten 2003 har Lumitec har genomfört en lyckad exit, Clinical Laserthermia Systems, som listades på Aktietorget 2009. Reavinsten blev fyra miljoner kronor, vilket gör det till en hyfsat lyckad investering. Samtidigt åkte bolaget på en rejäl smäll i Celltrix som avvecklades ifjol. Kvar i portföljen finns fem mer eller mindre lovande innehav.
Investerarna bakom Lumitec gick in med 40 miljoner. Exakt hur mycket de fått ut är oklart, men projektet har totalt sett varit en förlustaffär.
Lumitec led av sin lilla skala. Det är kostsamt att investera i unga teknikföretag. De kräver rigorösa utvärderingar innan satsningarna och kvalificerat stöd efteråt. Vi kunde i en granskning 2010 berätta att över hälften av det resta kapitalet i Lumitec gått till omkostnader.
Det saknas en riktigt stor investeringsfond på den skånska sidan Öresund. Ett fåtal har nått kritisk massa och vid sidan av finns ett antal mindre spelare som Spintop Ventures, LU Bio och Rosengård Invest. De gör förvisso samhällsekonomisk nytta, men kan inte ta en avgörande position.
Också för affärsänglar gäller det att ha ordentligt i kassan så att man kan vara med på uppföljningsinvesteringar. Annars späds ägandet ut. Ett annat bekymmer för affärsänglar är dagens exit-marknad.
Änglarna går in i de allra tidigaste skedena och fastnar lätt i sina innehav. När ett ungt bolag gör sina första framsteg handlar det sällan om kommersiella genombrott, utan kanske om att nya investerare, exempelvis riskkapitalbolag, kliver in. Dessa är i första hand intresserade av att tillföra verksamheten nytt kapital, inte köpa ut gamla ägare.
I Stockholm jobbar nu finansprofilen Klas Danielsson på DE Capital med en affärsidé som indirekt kan avhjälpa problemet. Planen är just att ta andelar i unga tillväxtföretag genom att köpa ut mindre ägare i skeden där det tidigare saknats exit-möjligheter. Ett spännande initiativ som förhoppningsvis kan smörja upp systemet även här i regionen.
En sista viktig utmaning för riskkapitalbranschen är att tvätta sitt solkade rykte.
Rapidus läsare förstår skillnaden på utvecklings- och expansionskapital, respektive private equity-bolagens avancerade buy out-affärer där skattepengar slussas utomlands. Men många andra förknippar idag ordet riskkapitalbolag med de vård- och skatteskandaler som tryckts ut i svarta rubriker senaste månaderna.
Näringslivet verkar ha börjat inse kruxet. Idag publicerar Dagen Industri en stor debattartikel om hur nyttigt det privata investeringskapitalet är. En dålig opinion hämmar nämligen politikernas vilja att adressera angelägna frågor som det länge omtalade riskkapitalavdraget.
Missade du referatet från tisdagens Efter jobbet”-möte om riskkapital? Här hittar du det
