Kort sagt: Bemanningsbranschen drabbades hårt i konjunkturnedgången. Vinden ser ut att ha vänt på den svenska sidan Sundet, medan danska vikarbureauer är fortsatt pressade. För de som klarar stålbadet är utsikterna dock goda.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Finanskrisen slog till ungefär samtidigt i Sverige och Danmark, men den ekonomiska återhämtningen går i otakt över Sundet. Just bemanningsbranschen är extremt konjunkturkänslig och återspeglar utvecklingen på flera olika områden.
Hösten 2008 innebar slutet på en period av exceptionell tillväxt för bemannings- och rekryteringsverksamhet. I Sverige hade omsättningen ökat stadigt sedan 2004. I Danmark hade resan varit lite knaggligare, men branschen kunde ändå se tillbaka på flera expansiva år.
Lågkonjunkturens 2009 blev ingen rolig historia. I Sverige sopades nära en fjärdedel av den samlade försäljningen bort. I Danmark var raset för vikarbureauerna hela 37 procent.
Nu har den svenska bemanningsbranschen börjat återhämta sig. Enligt statistik från organisationen Bemanningsföretagen steg omsättningen med två procent under de första månaderna i år. Rapporten för andra kvartalet presenteras nästa vecka, men det finns mycket som pekar på en fortsatt ökning.
Samtidigt har branschen backat ytterligare i Danmark. Första halvåret innebar ett tapp på 15-20 procent från samma tid ifjol, enligt siffror från Dansk Erhverv.
Gemensamt för länderna är att efterfrågan från vårdsektorn faller. I Danmark slår detta hårdare eftersom det offentliga står för en större del av företagens kundbas. Den danska sidan tyngs också av bygg- och industrisektorn, områden där svenska bemanningsbolag ser en ny uppgång.
Sannolikt får vi vänta ett tag på återhämtningen i den fragmenterade danska vikarbranchen. Industriföretagen har inte anpassat sig efter lågkonjunkturen fullt ut, utan levt med överkapacitet. När kundbehovet väl ökar finns det alltså intern personal att sätta i arbete innan det kan bli aktuellt att hyra in extra arbetskraft.
Det ligger i sakens natur att bemanningsföretag agerar resursbuffert när efterfrågan fluktuerar. Men det är också här vi hittar det som kan bli vinstlotten för de som övervintrat krisen.
Fortfarande är osäkerheten stor om vart världsekonomin är på väg. Den enkla analysen är dock att om ekonomin tar riktig fart kommer det bli allt viktigare att snabbt kunna parera arbetstoppar och få in personal av rätt kvalitet och kvantitet. Skulle ekonomin ta mindre fart, med högre grad av osäkerhet, blir det mindre attraktivt att fastanställa personal, även om efterfrågan går uppåt. I båda dessa scenarior är bemanningsbranschen vinnare.
Svensk och dansk bemanningsindustri är fortfarande i sin linda, sett i ett internationellt perspektiv. Andelen av befolkningen som jobbade i ett bemanningsföretag var året innan finanskrisen 1,3 respektive 0,8 procent. Detta ska jämföras med det europeiska snittet på 2 procent och enskilda länder som Frankrike (2,5 procent) och Storbritannien (4,8 procent).
Det är alltså bäddat för inte bara återhämtning utan en ny period av tillväxt.
Totalt omsatte branschen cirka 15 miljarder svenska kronor i Sverige och 7 miljarder danska kronor i Danmark ifjol. Det finns mycket gemensamt länderna emellan på detta område, men också grundläggande skillnader.
I Danmark gör arbetsmarknadens inbyggda flexibilitet att det är svårt att tro att vikarbureauernas penetrationsgrad ska nå toppnivåer. Regelverken gör det relativt lätt för bolag att ta in och göra sig av med anställda. Risken med att binda upp fast personal är mer hanterbar.
I Sverige har fackföreningarna inte något gott öga till bemanningsföretagen. Beroende på hur starkt facket är inom olika branscher kan detta leda till konflikter och hålla tillbaka utvecklingen.
Men vilka blir då vinnarna? Även om storspelare som Manpower, Proffice, Adecco, Randstad och Poolia kommer att ha en fortsatt stark position på den breda marknaden kan det mycket väl finnas utrymme för mindre aktörer.
Rapidus har tidigare rapporterat om uppstickare i branschen. Krisen har skördat sina offer, men för de som hittar en nisch finns möjligheter. Det kan handla om geografiskt läge, men också om att gå utanför erbjudandet om basresurser och inrikta sig på specialkompetens.
Exempelvis har danska vikarbranchen ännu inte exploaterat uthyrning av högutbildad arbetskraft inom områden som teknik, ledning och finans, så som svenska bemanningsföretag gjort. Vidare pekas rekrytering ut som ett viktigt framtida område, som i Sverige redan börjat växa igen. Kundföretagen har skurit ner på personal under krisåren och när det nu ska nyanställas jagar alla den bästa kompetensen.
