Inom den närmsta månaden aktiverar Helsingborg sin stadshubb, landets första öppna kommunala nät för uppkopplade prylar. Därpå följer en satsning på bluetooth-enheter, så kallade beacons. Men det är inte tekniken som är intressant, säger stadens nya digitaliseringsdirektör Marin Güll i en intervju med Rapidus.
Politikerna har gett honom ganska fria tyglar när det gäller att leda förvaltningarna mot en mer digital framtid.
– Jag känner att det är högt i tak och det finns ingen rädsla, men det skjuts inte till extra pengar. Däremot är ett av stadens huvudmål att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Tricket ligger i att mobilisera 10.000 anställda, förvaltningar och bolag i en verksamhet som omsätter tio miljarder, säger Martin Güll.
Han tillträdde den nyinrättade tjänsten som digitaliseringsdirektör 1 juni. Manegen får sägas vara väl krattad, staden utsågs till årets IT-kommun 2015 och Helsingborg tog hem matchen mot Konkurrensverket som ifrågasatte stadens öppna wifi-nät. I röret ligger, förutom stadshubben, planer på att klä staden med sensorer och bluetooth-enheter. All teknik och data ska göras öppen för tredje part att använda.
– Vi utforskar affärsmodellen, vi har en grundmodell som är ganska liberal och öppen, säger Martin Güll som tidigare arbetat som affärsutvecklingschef på Skånetrafiken och längre tillbaka med utveckling på Sony Ericsson, Telia och ABB.
Stadshubben kan liknas vid stadsnätet där aktörer som Telia och Bredbandsbolaget kan sälja bredband och tv-paket. Via stadshubben och tre Lora-basstationer, ett typ av radio-wifi, täcks hela staden in och både kommun och företag kan koppla upp sina sensorer. För stadens del kan det handla om att hålla koll på sina servicebilar, se var hyrcyklar befinner sig, styra belysning eller ta reda på om ett mötesrum är ledigt. Projektet stöttas av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas gemensamma program IoT Sverige, som gått in med 500.000 kronor.
Beacon bygger på en ganska enkel teknik, en liten enhet placeras i en affär, museum, arena eller liknande och via bluetooth kommunicerar den med förbipasserande som har en app för att ta emot signalerna, och kan exempelvis få innehåll med erbjudanden eller information om ett konstverk. Dunkers kulturhus är första att anamma tekniken, sedan följer Fredriksdalsteatern och andra kulturinrättningar. Inom handel vinner beacon-idén snabbt mark, men som kommun blir Helsingborg först med att ha ett större system för hela staden.
– Det är inte det tekniska som är nytänkande utan sättet att använda tekniken på. Det är vår grej och vårt sätt att tänka i det vi kallar Smarta Helsingborg, att fler ska kunna kroka i och bygga nya tjänster. Många ser ett stort kontrollrum där man övervakar samhället när man snackar om sensorer, men det är inte den vägen vi vill gå, säger Güll.
Stadshubben kopplas på i mars och Bluetooth-enheterna under april.
Jennie Lorentsson