Under 2014 förbrukade den svällande ESS-organisationen runt 100 miljoner euro. Men det är bara början och trots att 97,5 procent av jätteprojektets finansiering är säkrad från medlemsländerna räknar ESS-ledningen med att behöva låna runt 300 miljoner euro för att klara likviditeten under byggtiden och undvika förseningar.
Sedan byggstarten i september har Skanska börjat gjuta fundamenten för den 540 meter långa tunneln där protoner ska accelereras till nära ljusets hastighet. Värdländerna Sverige och Danmark står tillsammans för 47,5 procent av totalkostnaden på drygt 1.840 miljoner euro medan övriga 15 medlemsländer skjuter till 50 procent enligt de avtal som slöts 2014 efter hårda förhandlingar.
Hittills har dock bygget och ESS-organisationen, som under 2015 väntas växa till 400 anställda, bekostats nästan helt av medel från svenska och danska staten. Och att få loss pengarna från övriga finansiärer kommer att ta tid.
− Vi försöker få länderna att tidigarelägga sina inbetalningar så mycket som möjligt. Men i många fall vill de ha en platt betalningsplan där deras bidrag blir lika stort varje budgetår, säger ESS-bolagets ordförande Sven Landelius till Rapidus.
Redan från 2016 räknar därför ledningen med att det uppstår en stegrande likviditetsbrist i projektet. Som mest kommer det fattas runt 300 miljoner euro år 2018, uppger Sven Landelius. För att inte behöva skjuta på bygget i väntan på nya inbetalningar, och fördyra hela projektet, siktar ledningen på att ta upp brygg-lån för att täcka mellanskillnaden. I första hand från Europeiska investeringsbanken.
− Det ligger närmast till hands. Men det finns även andra möjligheter, som obligationslån eller svensk exportkredit, säger Sven Landelius.
Att det skulle behövas någon form av bryggfinansiering har ESS-ledningen haft klart för sig i ett par år och Sven Landelius betonar att det bara handlar om ett tillfälligt likviditetsproblem. Lånen ska vara återbetalda med hjälp av överrenskomna bidrag i god tid tills anläggningen är i full drift 2025.
Hur går det med att få ihop de 2,5 procent av byggkostnaden som fortfarande fattas?
− Vi har ett antal nya medlemsländer på väg in och befintliga medlemsländer som kommer expandera sitt åtagande något. Det kommer bli klart inom de närmaste åren, säger Sven Landelius.
Han har ett förflutet från bygget av Öresundsbron och Malmö högskola. Men i sin nuvarande roll som ESS-ordförande blir han inte kvar länge till. Under hösten flyttas verksamheten i ESS AB över till en Eric, European Research Infrastructure Consortium, som istället för en aktiebolagsstyrelse har en styrkommitté med representanter för varje medlemsland.
Är det aktuellt för dig att bli Sveriges representant i styrkommittén?
− Nej, det ligger inte i korten. Det får lösas på annat sätt, säger Sven Landelius.
ESS beräknas totalt kosta 1.843 miljoner euro att färdigställa, i 2013 års priser. Vd för ESS-bolaget är James Yeck.
Erik Olausson
